Up in the Air

Titel: Up in the Air
Genre: Drama/Komedi/Romantik
Land: USA
År: 2009
Regi: Jason Reitman
I rollerna: George Clooney, Vera Farmiga, Anna Kendrick, Jason Bateman, J.K. Simmons, Sam Elliott

Handling: Ryan Bingham tillbringar större delen av sitt liv på resande fot för ett konsultföretag som tar hand om nedskärningar på andra företag. Han har ett mål i livet, att nå till en viss enorm resesträcka i American Airlines bonusprogram. Två olika kvinnor och ett bröllop får honom dock att fundera över sitt livsval och sina prioriteringar.

Omdöme: Ryan Bingham (George Clooney) har en livsfilosofi som går ut på att inte vara bunden till någon plats eller person, att inte ha något i ryggsäcken som tynger ner honom. Därför är hans jobb perfekt för honom då han är ute och reser kors och tvärs över USA stora delar av dagarna på året. Han jobbar åt ett konsultföretag som anlitas när företag ska göra nedskärningar och måste göra sig av med anställda. Det är då Ryan behövs när företagen inte vill ta hand om det obekväma problemet.


©Paramount Pictures

Under en av sina affärsresor träffar han Alex (Vera Farmiga) som han visar sig ha en hel del gemensamt med. De inleder ett förhållande som går ut på att de träffas när deras scheman synkas och de båda är i samma stad samtidigt. Eftersom de båda är på resande fot mest hela tiden och ingen av dem vill ha ett typiskt förhållande, passar det bra att ses lite då och då.


©Paramount Pictures

Ryans värsta mardröm besannas en dag då hans chef Craig (Jason Bateman) blivit övertygad att modernisera hur företaget sköter sina konsultuppdrag. Tack vare Natalie (Anna Kendrick) ska de anställda inte längre flyga runt landet. Det innebär att de med hjälp av teknologin kan sitta på huvudkontoret och bemöta de drabbade via dataskärmar. Detta är något Ryan är starkt emot, både av personliga, yrkesmässiga och humana skäl. Han får en chans att bevisa detta när han tar med Natalie på en sista tur genom landet innan det hela ska verkställas.


©Paramount Pictures

En film som tar upp flera intressanta tankeställningar på en och samma gång. Dels har vi Ryan som vill leva efter sin livsfilosofi, dels den tuffa situationen med uppsägningarna, dels de två kvinnorna som kommer in i Ryans liv och ger honom lite av en tankeställare. Ett manus som helt enkelt får med mycket och lyckas bra med att få det att funka och flyta ihop.


©Paramount Pictures

George Clooney känns rätt i huvudrollen och känns som ett självklart val. Han var också Jason Reitmans förstahandsval för rollen, men han var inte helt säker på om han skulle tacka ja. Han lekte därför med tanken att annars vända sig till Steve Martin i vilket fall han hade skrivit om manuset en aning för att göra det till hans Lost in Translation (2003). Intressant nog tänker jag på den ett par gånger under filmens gång då de i båda fallen handlar om ensamhet, vara iväg hemifrån, mycket på hotell och även har någon karaokescen. Den filmen fångar stämningen och det känslomässiga ännu mer fast filmerna skiljer sig även åt en hel del så de ska inte jämföras alltför mycket.


©Paramount Pictures

Vera Farmiga och Anna Kendrick funkar också bra vid Clooneys sida. Gillar nog Farmiga mer, förmodligen för att hennes roll är mer självklar då hennes Alex blir en bra kompanjon till Ryan. Kendricks Natalie får representera en yngre generation och lite av att veta bäst och bryr sig mest om sig själv istället för att vara ödmjukare och lyssna på de som har mer erfarenhet. Men inte minst Natalie och Ryan lär sig ett och annat från varandra som får dem att öppna sina ögon och släppa skygglapparna de haft på sig.


©Paramount Pictures

Vissa ser kanske filmen mer som en komedi med drama-inslag men för egen del råder inget tvivel om att det är ett ganska djupt drama med komiska inslag. Lite av en bitterljuv film som både har värme, får en att känna och tänka till men även har humorn som gör att det inte blir för sorgligt. Allvarlig men lekfull skulle man kunna beskriva den som. Tyvärr verkade inte publiken uppfatta detta när filmen för första gången sågs på Stockholm Filmfestival då majoriteten såg filmen som en rom-com där de skrattade filmen igenom, något som till viss del förstörde filmupplevelsen för egen del. Uppskattar den mer nu när den kan ses som den finstämda film det är med gott om budskap och lagom humor.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 7.4

Movies-Noir Oscars - 1965

1965 har en drös utmanare, även sådana som inte tagits med. Till slut rår de ändå inte på bästa filmen som även är bästa internationella film för året. Svårt med bästa manliga huvudroll då det finns flera minst sagt värdiga utmanare detta år.



UTMANARNA FÖR BÄSTA FILM:
The Bedford Incident
The Collector
Doctor Zhivago
The Hill
The Ipcress File
Lásky jedné plavovlásky / The Loves of a Blonde
Repulsion
Von Ryan's Express




BÄSTA FILM:
For a Few Dollars More







BÄSTA INTERNATIONELLA FILM:
For a Few Dollars More (Italien)



UTMANARNA:
Compartiment tueurs / The Sleeping Car Murder (Frankrike)
Lásky jedné plavovlásky / The Loves of a Blonde (Tjeckoslovakien)
Obchod na korze / The Shop on Main Street (Tjeckoslovakien)





BÄSTA MANLIGA HUVUDROLL:
Terence Stamp (The Collector)



UTMANARNA:
Richard Widmark (The Bedford Incident)
Omar Sharif (Doctor Zhivago)
Clint Eastwood (For a Few Dollars More)
Sean Connery (The Hill)
Michael Caine (The Ipcress File)
George Segal (King Rat)
Gregory Peck (Mirage)
Marlon Brando (Morituri)





BÄSTA KVINNLIGA HUVUDROLL:
Catherine Deneuve (Repulsion)



UTMANARNA:
Julie Christie (Doctor Zhivago)
Bette Davis (The Nanny)
Julie Andrews (The Sound of Music)





BÄSTA MANLIGA BIROLL:
Edward G. Robinson (The Cincinnati Kid)



UTMANARNA:
Rod Steiger (Doctor Zhivago)
Lee Van Cleef (For a Few Dollars More)
Gian Maria Volontè (For a Few Dollars More)
Jack Lemmon (The Great Race)
Harry Andrews (The Hill)
Christopher Plummer (The Sound of Music)
Adolfo Celi (Thunderball)





BÄSTA KVINNLIGA BIROLL:
Samantha Eggar (The Collector)



UTMANARNA:
Claudine Auger (Thunderball)
Luciana Paluzzi (Thunderball)

Horizon: An American Saga - Chapter 1

Titel: Horizon: An American Saga - Chapter 1
Genre: Drama/Västern
Land: USA
År: 2024
Regi: Kevin Costner
I rollerna: Kevin Costner, Sienna Miller, Sam Worthington, Abbey Lee, Michael Rooker, Luke Wilson, Jeff Fahey, Jena Malone, Danny Huston, Will Patton, James Russo, Giovanni Ribisi

Handling: Vid tiden för det amerikanska inbördeskriget pågår den amerikanska koloniseringen av de västra territorierna som ska komma att ingå i USA. Människor flyttar ut och kommer i kontakt med apacher och andra urinvånare.

Omdöme: När jag först hörde talas om att Kevin Costner var på gång med en ny västern, kändes det lockande med vissa reservationer. Någon trailer sågs och det såg inte så tokigt ut. Att filmen skulle vara tre timmar lång var i sig inget problem, en episk film behöver ofta tid på sig att berätta sin historia. Men då det visade sig att det bara var första kapitlet av fyra, gick tankarna genast till att det lät som en miniserie på fyra delar.


©New Line Cinema

Historien tar vid år 1859 och följer bosättare, indianer och soldater som alla försöker komma överens. Vi kastas mellan historierna och slängs oftast in i hetluften utan att veta vilka vi följer. En historia följer familjen Kittredge där modern Frances (Sienna Miller) och dottern Lizzie (Georgia MacPhail) försöker komma undan och gömmer sig för Apache-indianerna som går till attack. De befrias av soldaterna ledda av löjtnant Gephart (Sam Worthington).


©New Line Cinema

En annan historia följer Ellen (Jena Malone) och hennes man som ska försöka sälja mark/en gruva till några intressenter. Dessa visar sig vara män som Ellen flytt från. Samtidigt är en lokal prostituerad, Marigold (Abbey Lee) barnvakt åt Ellens pojke. Men hon har fått upp ögonen för en nyanländ främling i stan, nämligen Hayes (Kevin Costner) som snart blir indragen i deras affärer. Ytterligare historier med både goda och onda, däribland Apache-indianerna, följs.


©New Line Cinema

Ok, om man börjar med det initiala intrycket så går det inte att komma ifrån att filmen saknar den där riktiga filmkänslan. Costner gjorde ju underbara Oscarsvinnaren Dances with Wolves (1990) som har magisk filmkänsla. Även hans andra västernfilm Open Range (2003) hade god filmkänsla. Hade ändå hoppats på något liknande här vad gäller filmkänslan och looken. Istället är det svårt att inte tänka på det hela som en miniserie gjord för TV-formatet och inte stora duken. Det har bl.a. att göra med fotot och bildformatet.


©New Line Cinema

Vad gäller själva upplägget med att berätta det hela som man gör är jag inget fan av detta. Det hade varit en sak att dela upp filmen i två delar, kanske hade det funkat i fyra delar. Problemet är hur filmen är upplagd och klippt. Hela första timmen gör att man får svårt att få grepp om vilka man följer och vad bakgrunden är. Det känns nästan som man klippt bort en del som hade förklarat detta, men så som det blir nu hade man hellre sett att man i princip klippt bort hela första timmen med tanke på hur den är ihopsatt.


©New Line Cinema

Det är inte förrän efter en timme som Kevin Costner dyker upp och det blir egentligen första gången man känner att filmen hamnar rätt. Äntligen får man lite av en introduktion av en karaktär och historia som man kan börja bry sig om. Därför känns timmen innan dess ganska onödig när man nu ser hur det skulle gjorts.


©New Line Cinema

Grejen är att man måste försöka se denna film som inledningen som lägger grunden för vad som komma skall i nästkommande del och delar. Problemet är att det inte funkar så bra i filmformat. Detta skulle ha hållits till en miniserie i TV-format så som det är gjort. Alternativet, som hade varit att föredra för egen del, hade varit en eller max två filmer som dock hade haft ett annat upplägg och klippts ihop på ett annat sätt. Låt oss lära känna karaktärerna och historierna från början och följa med på en episk resa med dem. Som det är nu känns det till stor del alldeles för spretigt där i princip endast historien då Costner är med funkar bättre.


©New Line Cinema

Något en sådan här episk berättelse behöver för att ge det hela den storslagna upplevelsen som önskas är något extra från ljud och bild-avdelningen. Dances with Wolves (1990) hade detta och även om det är smått omöjligt att överträffa eller komma i närheten av den, är nivån i den här filmen mer medioker. Ingen kan ersätta musiken som John Barry skapade. Så även om musiken här är ok och inte gör bort sig är den en bra bit från att vara storslagen och kunna höja scenerna på egen hand. Detsamma kan sägas om fotot som inte är dåligt men återigen inte på den skala som hade önskats i en sån här episk historia.


©New Line Cinema

Avslutningsvis har man valt att låta de avslutade fem minuterna vara en lång teaser för kommande del eller delar. Har lite blandade känslor kring det. Det är välgjort och bra klippt där man får se en hel del godis som man vill se mer av. Samtidigt känns det lite som ett billigt knep för att locka en att titta vidare. Det känns även som en miniserie där man avslutar med att visa vad som ska komma i nästa del. Det får en även att tänka på hur bra denna film hade kunnat bli om man inte valt att berätta det hela som en miniserie gjord för TV-formatet utan istället lagt mer krut på att anpassa det för filmformatet. Hade kunnat berättas mer likt Kill Bill: Vol. 1 (2003) och Kill Bill: Vol. 2 (2004), alltså som två filmer istället för som en miniserie som det känns nu.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.9

Tango & Cash

Titel: Tango & Cash
Genre: Action/Komedi/Kriminalare/Thriller
Land: USA
År: 1989
Regi: Andrei Konchalovsky
I rollerna: Sylvester Stallone, Kurt Russell, Teri Hatcher, Jack Palance, Brion James

Handling: Två av Los Angeles absolut bästa poliser, Ray Tango och Gabriel Cash lyckas stoppa en viktig affär som knarkkungen Yves Perret precis skulle avsluta. På grund av det förlorar Perret stora mängder pengar och kräver hämnd. Men Tango och Cash tål inte varandra, trots sina framgångar inom yrket och det sista de vill göra är att samarbeta. Men nu när Perret har någonting stort på gång måste de börja lita på varandra och genomföra uppdraget tillsammans. Även om det innebär livsfara.

Omdöme: Ray Tango (Sylvester Stallone) och Gabriel Cash (Kurt Russell) är två välkända Los Angeles-baserade poliser då de alltid får jobbet gjort. Tango jobbar i Beverly Hills och klär sig i fina kostymer medan Cash jobbar i mer ruffiga kvarter och klär sig i vad han hittar. De känner till varandra men ogillar varandra p.g.a. rivaliteten som uppstått då båda vill vara bäst.


©Warner Bros.

En dag får Tango och Cash tillfälle att samarbeta när de luras till ett lager för att sättas dit för ett mord på en narkotikaspanare. Fällan har gillrats av en man vid namn Yves Perret (Jack Palance) som vill bli av med de båda stjärnpoliserna. Han vet att han inte kan döda dem eftersom hans kriminella organisation då skulle få hela poliskåren efter sig. Istället är tanken att sätta dem i fängelse under tiden han och hans affärspartners kan genomföra en stor vapenaffär.


©Warner Bros.

Tango & Cash är en buddy cop actionkomedi som följer i spåren av Lethal Weapon (1987). Det finns faktiskt flera likheter mellan filmerna när man tänker efter. Direkt när man ser Kurt Russell med hans frisyr tänker man på Mel Gibson i rollen som Martin Riggs. Jargongen mellan Sylvester Stallone och Kurt Russell påminner om den mellan Mel Gibson och Danny Glover. Manuset har delvis skrivits av en av de som skrev nämnda Lethal Weapon (1987) och dessutom kom samma klippare från den filmen in och klippte om filmen innan den släpptes. Och med ett lyckat resultat får man säga.


©Warner Bros.

Filmen hade en turbulent produktion då det gick lite olika åsikter om vilken ton filmen skulle ha och vilken typ av film man skulle göra. Regissören Andrei Konchalovsky försökte göra en mer seriös buddy cop-film medan dess producent ville göra det till en parodi. Stallone lär förutom att ha varit stjärnan även ha tagit på sig rollen som producent, regissör och manusförfattare för att försöka styra upp det hela. Till slut fick Konchalovsky sparken i slutet av produktionen och man tog alltså in en annan klippare för att få ut en produkt som skulle funka. Trots att filmen gick över budget blev det en kassasuccé som spelade in över $120m.


©Warner Bros.

Har alltid varit lite svag för denna actionkomedi. Den har välgjord action och en hel del humor utan att det blir för mycket av det ena eller det andra. Stallone och Russell funkar som radarpar och båda matchar varandra bra, inte minst med den humoristiska biten. Birollerna funkar också bra med Jack Palance som huvudskurk, Brion James som skurk samt Teri Hatcher som hjälpande hand/kärleksintresse.


©Warner Bros.

Andrei Konchalovsky, som tidigare gjorde Runaway Train (1985), har tillsammans med filmteamet skapat en oftast högoktanig actionfilm som definitivt kan matcha en film som Lethal Weapon (1987) som hamnar i samma genre. Något han och filmen har stor hjälp av är den elektroniska musiken av Harold Faltermeyer som gör oerhört mycket för att höja allt ett snäpp. Om man kan sina filmer är det inte svårt att höra att det är samma kompositör som gjorde musiken till inte minst Beverly Hills Cop (1984) och Fletch (1985).


©Warner Bros.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
5 - Musik
3 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 6.4

Movies-Noir Favoritfilmer - 2023

Äntligen är det dags att lista mina favoritfilmer från 2023. Lite sent kan tyckas men det är aldrig för sent för årslistor. Tyvärr sker ingen nedräkning som listar samtliga filmer som setts från 2023 tack vare vad vi kan kalla för "datastrul". Håller det därför till topp tio som egentligen är det viktigaste, även om det oftast finns trevliga överraskningar även utanför topp tio.

Innan topp tio presenteras listas favoriterna inom dokumentär och animerad film från året.





BÄSTA DOKUMENTÄR

The Deepest Breath




STÖRSTA UTMANARE

Still





BÄSTA ANIMERADE

Leo




STÖRSTA UTMANARE

Mars Express






MOVIES-NOIR FAVORITFILMER - 2023

Ett år som kanske inte har några moderna klassiker men likväl en rad klart bra filmer. Runt hälften är mindre kända filmer och ungefär lika många är på annat språk än engelska.

På topp tio återfinns filmer från:

3 USA
1 Japan
1 Italien
1 Argentina
1 Spanien
1 Frankrike
1 Storbritannien
1 Tyskland



PLATS #10

#10 What You Wish For (Nicholas Tomnay)



En kock med spelproblem flyr till en latinamerikansk villa, där han antar en annan mans identitet.

*Diabolisk
*Överraskande
*Krypande stämning



PLATS #9

#9 Girl You Know It's True (Simon Verhoeven)



I slutet av 1980-talet blev dansarna Robert Pilatus och Fabrice Morvan stjärnor och världsberömda med #1 hits. Duon sjöng aldrig ett ord i sina låtar och sanningen avslöjades som en av de största skandalerna i musikhistorien.

*Baserad på verkliga händelser
*Fascinerande
*Greppar tag i en



PLATS #8

#8 Saltburn (Emerald Fennell)



Oliver Quick är en Oxford-student som blir besatt av sin charmiga och aristokratiska klasskamrat Felix Catton, som bjuder in honom till sin familjs excentriska gods. Där väntar en sommar fylld av fest, intriger och mörka hemligheter.

*Förförisk
*Överraskande
*Bra huvudkaraktär och prestation



PLATS #7

#7 Vincent Must Die (Stéphan Castang)



Ett dåligt skämt verkar vända hela världen mot Vincent. Plötsligt börjar människor slumpmässigt gå till attack mot honom, med uppsåt att döda honom. Från att ha levt ett vanligt liv, måste nu Vincent fly från en situation som blir alltmer kaotisk.

*Svart humor
*Inleder lättsammare, blir mörkare allt eftersom
*Riktigt bra och stämningsfull musik



PLATS #6

#6 Society of the Snow (J.A. Bayona)



Planet med ett rugbylag kraschar på en glaciär i Anderna. De få passagerare som överlever kraschen befinner sig i en av världens tuffaste miljöer för att överleva.

*Baserad på verkliga händelser
*Gripande
*Välgjord



PLATS #5

#5 The Extortion (Martino Zaidelis)



En kommersiell flygplanspilot utpressas av sitt lands underrättelsetjänster för att transportera mystiska portföljer på sina resor till Spanien.

*Underhållande
*Bra huvudroll
*Spänning och humor



PLATS #4

#4 The Last Stop in Yuma County (Francis Galluppi)



Medan han är strandsatt på en rastplats på landsbygden i Arizona, hamnar en resande säljare i en svår gisslansituation när två bankrånare anländer utan betänkligheter om att använda grymhet eller kallt, hårt stål för att skydda sin blodbefläckade förmögenhet.

*Överraskande
*Neo noir
*Smart



PLATS #3

#3 Last Night of Amore (Andrea Di Stefano)



Kvällen innan sin pensionering kallas polisen Franco Amore till en brottsplats där hans bästa vän och mångåriga poliskollega dödats under en diamantkupp.

*Smart
*Spännande
*Bra huvudroll



PLATS #2

#2 Perfect Days (Wim Wenders)



Hirayama kör runt i Tokyo, städar toaletter och lyssnar på musik. Mellan arbetspassen fotograferar han träd, läser böcker och äter mat.

*Tokyo
*Fin och poetisk
*Bra huvudroll



PLATS #1

#1 The Iron Claw (Sean Durkin)



Den verklighetsbaserade historien om de oskiljaktiga bröderna Von Erich, som skrev historia i den intensivt konkurrensutsatta världen av professionell brottning i början av 1980-talet.

*Stark och gripande
*Fascinerande
*Bra huvudroll



STÖRSTA UTMANARNA

All Your Faces
Anatomy of a Fall
The Equalizer 3
Hit Man
John Wick: Chapter 4
The Killer
Konvoi / The Arctic Convoy
Operation Fortune: Ruse de Guerre
Past Lives
Tetris