Angels in the Outfield

Titel: Angels in the Outfield / Angels / Angels - Änglar finns!
Genre: Komedi/Drama/Fantasy/Sport
Land: USA
År: 1994
Regi: William Dear
I rollerna: Joseph Gordon-Levitt, Danny Glover, Christopher Lloyd, Tony Danza, Brenda Fricker, Ben Johnson, Adrien Brody, Matthew McConaughey, Dermot Mulroney

Handling: En pojke, vars mamma är död och hans pappa är för oansvarig för att ta hand om honom, bor hos en fosterfamilj. Han tror att om hans favoritlag i baseboll börjar vinna, så ska allting ordna sig.

Omdöme: Vi träffar pojken Roger (Joseph Gordon-Levitt) som bor hos fostermamman Maggie (Brenda Fricker) eftersom hans mor har dött och hans oansvarige far (Dermot Mulroney) inte kan ta hand om honom. Roger undrar om de kommer bli en familj igen och fadern svarar att chansen finns om baseball-laget California Angels, som är ett bottenlag, lyckas vinna serien.


© Buena Vista Pictures

Roger bestämmer sig för att be att California Angels börjar vinna så att han kan få vara en del av en familj igen. Laget, som leds av managern George Knox (Danny Glover), har det kämpigt och ligger i botten efter halva säsongen. Knox är frustrerad och börjar tappa tron på spelarna som han helst av allt vill bli av med. Men något sker när Roger säger sig se änglar ute på planen...


© Buena Vista Pictures

Lite kul att se en så pass ung Joseph Gordon-Levitt och han funkar helt ok tillsammans med sin bästis J.P. (Milton Davis Jr) som förvisso är en svagare skådis men ändå rolig. Danny Glover har alltid uppskattats och här får han både spela bitter och upprörd samtidigt som han uppvisar tendenser att vara en mysfarbror längre in när han blir vän med Roger och J.P. Adrien Brody och Matthew McConaughey ses dessutom som två av baseballspelarna i laget innan de blev stjärnor och Oscarsvinnare.


© Buena Vista Pictures

Det är en Disney-film som är en remake på Angels in the Outfield (1951). Det är inte en barnfilm utan snarare en film för hela familjen. En feel good-film som uppvisar en del hjärta, humor och även hjärta. Men det är även gott om fantasy-inslag när änglarna dyker upp och ger spelarna en hjälpande hand eller två. Man får ta det lite med en klackspark då det är lite blandad kvalité på effekterna.


© Buena Vista Pictures

Om man känner för något lite lättsammare så funkar det helt ok. Det är också gjort under en tid då det fortfarande kändes oförstört där ras och politik inte fick överhanden. Helt enkelt mer naturligt än många modernare filmer av det här slaget. Sedan ska det väl sägas att baseball-fans kanske uppskattar filmen mer än desto mer neutrala åskådare.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.2

The Sugarland Express

Titel: The Sugarland Express / Tjejen som spelade högt
Genre: Kriminalare/Drama
Land: USA
År: 1974
Regi: Steven Spielberg
I rollerna: Goldie Hawn, William Atherton, Ben Johnson, Michael Sacks

Handling: Lou Jean försöker återförena sin splittrade familj genom att hjälpa sin man att rymma från fängelse och tillsammans ta tillbaka deras son som placerats i ett fosterhem.

Omdöme: Lou Jean (Goldie Hawn) är en desperat ung kvinna. Hennes make Clovis (William Atherton) avtjänar ett kortare fängelsestraff och deras unge son har blivit placerad i fosterfamilj. Lou Jean har planen klar för sig. Hon ska befria Clovis som blivit förflyttad till öppen anstalt där han ska avtjäna sina sista fyra månader. Tillsammans ska de sedan ta sig till Sugarland och hämta upp sonen.


©Universal Pictures

Lou Jean och Clovis är ett desperat ungt par som inte riktigt tänkt igenom sin plan. Det får bli lite som det blir, vilket aldrig kan sluta väl. Patrullerande polisen Maxwell Slide (Michael Sacks) tar upp jakten efter dem men blir istället kidnappad av paret. Det får i sin tur hela Texas poliskår efter sig med kapten Harlin Tanner (Ben Johnson) i spetsen. En kapten Tanner som till varje pris vill ha en öppen dialog och lösa situationen utan blodspillan. Frågan är om han kan hålla sina män och utomstående Texas-bor i styr.


©Universal Pictures

Steven Spielberg hade gjort någon TV-film innan det här men detta blev första riktiga långfilmen som släpptes på bio. Kanske inte en jättesuccé, men trots allt en ganska lyckad film baserad på verkliga händelser som ägde rum år 1969. Det ledde även till att han som nästa film fick göra storklassikern Jaws (1975) med samma producenter.


©Universal Pictures

Till stor del blir detta en roadmovie och där paret Lou Jean och Clovis känns lite som Bonnie & Clyde. De blir populära bland folket som hejar fram dem medan polisen är dem hack i häl. De menar väl men är inte de skarpaste knivarna i lådan. Eftersom de inte bryr sig eller förstår att de inte kan komma undan och bara skapar mer problem, blir det svårt att verkligen hålla på dem, även om de ju gör det för att återförenas med sin son.


©Universal Pictures

Lite väl enformigt efter ett tag då första halvan funkar ganska bra men sedan stannar det upp en del längs vägen när de gör diverse stopp och tar god tid på sig. Kanske blir även tonen lite allvarligare under andra halvan. Det är trots allt baserat på verkliga händelser, även om man tagit sig vissa friheter i berättandet. Noterbart att det var första gången Steven Spielberg och John Williams samarbetade, något som skulle bli starten på ett långt och framgångsrikt samarbete.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.7