Visar inlägg med etikett Dermot Mulroney. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Dermot Mulroney. Visa alla inlägg

söndag 30 augusti 2026

Copycat



Titel: Copycat
Genre: Thriller
Land: USA
År: 1995
Regi: Jon Amiel
I rollerna: Sigourney Weaver, Holly Hunter, Dermot Mulroney, William McNamara, Will Patton

Handling: De måste stoppa honom innan han dödar igen. Kriminalpsykologen Helen Hudson är expert på seriemördare. Efter att i sista stund räddats från att själv bli mördad, har hon starka fobier och lever isolerad i sin lägenhet.

Omdöme: Dr. Helen Hudson (Sigourney Weaver) är kriminalpsykolog och specialiserar sig på att studera seriemördare. Efter ett seminarium där hon håller ett av sina föredrag attackeras hon av psykopaten Daryll Lee Cullum (Harry Connick Jr). Hon lyckas överleva, men den traumatiska upplevelsen gör att hon utvecklar svåra panikattacker, ångest och agorafobi, vilket får henne att isolera sig i sitt hem i över ett år efter attacken.


© Warner Bros.

När en misstänkt seriemördare börjar härja i San Francisco får mordutredarna Mary Jane "M.J." Monahan (Holly Hunter) och hennes partner Ruben Goetz (Dermot Mulroney) fullt upp. De har dock inte särskilt mycket att gå på och vänder sig till Helen efter att hon vid upprepade tillfällen ringt och lämnat tips. Helen får tillgång till foton från mordplatserna och upptäcker att seriemördaren är en intelligent copycat som återskapar gamla mord begångna av välkända seriemördare - och han kommer att mörda igen.


© Warner Bros.

Thrillers och andra spännande filmer som utspelar sig i San Francisco har nästan per automatik en fördel tack vare skådeplatsen. Det är helt enkelt tacksamt att låta handlingen utspela sig där. Men det gäller också att ta tillvara på vyerna, de kuperade gatorna och allt som gör staden så passande för genren. Här blir det snarare en bakgrundskaraktär, och det känns som ett sparkapital som filmen hade kunnat utnyttja mer.


© Warner Bros.

En sak som filmen har emot sig är att den kom samma år som Se7en (1995). Det blir lätt att jämföra filmerna, att hävda att den inte kan mäta sig med den ikoniska filmen eller att den skulle rida på dess våg. Men inget av det är särskilt befogat. De bör inte jämföras eftersom det är helt olika filmer, annat än att båda handlar om seriemördare. Det enda man kan säga är att filmen har hamnat lite i skymundan av Se7en (1995), men den kan definitivt stå på egna ben och måste ses som en av de mer underskattade filmerna i genren.


© Warner Bros.

En intressant aspekt med filmen är att den framhäver två kvinnor i huvudrollerna, vilket inte hör till vanligheterna i den här typen av film. Sigourney Weaver och Holly Hunter är båda dessutom klart bra i sina respektive roller. De är till stor del varandras motpoler, både rent fysiskt och i sitt skådespeleri, men också som karaktärer, vilket skapar en intressant dynamik. Weaver sa flera år senare att detta var rollen hon var stoltast över, men beklagade att filmen blev bortglömd bland alla thrillers som kom på 90-talet.


© Warner Bros.

Vid sidan av de två starka rollprestationerna av de kvinnliga protagonisterna är antagonisten, spelad av William McNamara, värd att nämna och diskutera. Rollen som seriemördaren Peter Foley må inte vara den mest skräckinjagande karaktären, men den bekräftar Helen Hudsons beskrivning av majoriteten av seriemördare: en vit man i 20-35-årsåldern som kan vara vem som helst. Han blir kusligare eftersom han inte sticker ut, är intelligent och på så vis kan undvika att bli upptäckt.


© Warner Bros.

I ärlighetens namn känns denna seriemördarfilm nästan kriminellt underskattad - den är helt enkelt bättre än det mesta i genren. Man skulle inte gå så långt som att klassa den som den allra bästa, men den har egentligen alla ingredienser för att vara lyckad. Den har tillräckligt med variation i tillvägagångssätten, morden har en personlig koppling till en av huvudpersonerna, vilket ökar insatserna, den är stämningsfull, har bra musik, är välspelad och spännande rakt igenom. Det är inte många filmer som kan skryta med att lyckas med allt detta, men denna gör det. Det spelar ingen roll hur många gånger man ser den - den är fortfarande lika effektiv, ett tydligt tecken på en lyckad thriller.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
20 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 6.6

fredag 22 augusti 2025

Angels in the Outfield



Titel: Angels in the Outfield / Angels / Angels - Änglar finns!
Genre: Komedi/Drama/Fantasy/Sport
Land: USA
År: 1994
Regi: William Dear
I rollerna: Joseph Gordon-Levitt, Danny Glover, Christopher Lloyd, Tony Danza, Brenda Fricker, Ben Johnson, Adrien Brody, Matthew McConaughey, Dermot Mulroney

Handling: En pojke, vars mamma är död och hans pappa är för oansvarig för att ta hand om honom, bor hos en fosterfamilj. Han tror att om hans favoritlag i baseboll börjar vinna, så ska allting ordna sig.

Omdöme: Vi träffar pojken Roger (Joseph Gordon-Levitt) som bor hos fostermamman Maggie (Brenda Fricker) eftersom hans mor har dött och hans oansvarige far (Dermot Mulroney) inte kan ta hand om honom. Roger undrar om de kommer bli en familj igen och fadern svarar att chansen finns om baseball-laget California Angels, som är ett bottenlag, lyckas vinna serien.


© Buena Vista Pictures

Roger bestämmer sig för att be att California Angels börjar vinna så att han kan få vara en del av en familj igen. Laget, som leds av managern George Knox (Danny Glover), har det kämpigt och ligger i botten efter halva säsongen. Knox är frustrerad och börjar tappa tron på spelarna som han helst av allt vill bli av med. Men något sker när Roger säger sig se änglar ute på planen...


© Buena Vista Pictures

Lite kul att se en så pass ung Joseph Gordon-Levitt och han funkar helt ok tillsammans med sin bästis J.P. (Milton Davis Jr) som förvisso är en svagare skådis men ändå rolig. Danny Glover har alltid uppskattats och här får han både spela bitter och upprörd samtidigt som han uppvisar tendenser att vara en mysfarbror längre in när han blir vän med Roger och J.P. Adrien Brody och Matthew McConaughey ses dessutom som två av baseballspelarna i laget innan de blev stjärnor och Oscarsvinnare.


© Buena Vista Pictures

Det är en Disney-film som är en remake på Angels in the Outfield (1951). Det är inte en barnfilm utan snarare en film för hela familjen. En feel good-film som uppvisar en del hjärta, humor och även hjärta. Men det är även gott om fantasy-inslag när änglarna dyker upp och ger spelarna en hjälpande hand eller två. Man får ta det lite med en klackspark då det är lite blandad kvalité på effekterna.


© Buena Vista Pictures

Om man känner för något lite lättsammare så funkar det helt ok. Det är också gjort under en tid då det fortfarande kändes oförstört där ras och politik inte fick överhanden. Helt enkelt mer naturligt än många modernare filmer av det här slaget. Sedan ska det väl sägas att baseball-fans kanske uppskattar filmen mer än desto mer neutrala åskådare.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.2

torsdag 26 juni 2025

My Best Friend's Wedding



Titel: My Best Friend's Wedding / Min bäste väns bröllop
Genre: Drama/Komedi/Romantik
Land: USA
År: 1997
Regi: P.J. Hogan
I rollerna: Julia Roberts, Dermot Mulroney, Cameron Diaz, Rupert Everett, Philip Bosco, M. Emmet Walsh, Paul Giamatti

Handling: Julianne blir bestört när hon får veta att hennes bäste vän Michael ska gifta sig. Hon beslutar sig för att göra allt för att stoppa bröllopet.

Omdöme: För flera år sedan när Julianne (Julia Roberts) och Michael (Dermot Mulroney) var ett par och blev bästa vänner, sa Michael lite skämtsamt att om de båda fortfarande inte är gifta när de fyller 28 år så borde de gifta sig med varandra. När hon så får ett kryptiskt meddelande av Michael att han måste träffa henne och hon ska fylla 28 år om tre veckor, känner hon sig smått panikslagen.


©Sony Pictures

Hennes nära vän George (Rupert Everett) som är gay, finner situationen fascinerande, speciellt då hon alltid pratat om Michael som om hon kanske älskade honom mer än som en vän. När hon så pratar med Michael visar det sig att han mycket riktigt vill gifta sig, men med en annan ung kvinna han träffat.


©Sony Pictures

Den unga kvinnan som Michael ska gifta sig med är Kimberly (Cameron Diaz) och är dotter till ägaren av det lokala professionella baseball-laget Chicago White Sox. Julianne håller på att svimma då hon får reda på att hennes bäste vän ska gifta sig om fyra dagar. Hon har nu knappt med tid på sig att berätta hur hon verkligen känner, att hon älskar honom och vill att han gifter sig med henne istället.


©Sony Pictures

När man inte är så förtjust i huvudrollsinnehavaren är det svårt att motivera en titt. Julia Roberts har aldrig lockat vilket gör att det tar emot att se filmer med henne, åtminstone till den grad att förväntningarna är relativt låga när hon är med. Men det får sägas att filmen inte är så tokig som befarat. Det är nog trots allt mer romantik och drama än en renodlad komedi som på så vis inte blir en lättviktare man nog inte hade brytt sig om.


©Sony Pictures

Julianne står inför ett tufft dilemma. Hon inser att det är hennes sista chans att avslöja sina rätta känslor för Michael. Samtidigt skulle det innebära att hon skulle förstöra det stundande giftermålet, något som borde vara det sista en bästa vän gör. Men man kan förstå hennes problem. För även om hennes intentioner är själviska skulle hon inte kunna leva med sig själv om hon inte åtminstone gjorde ett försök.


©Sony Pictures

Även om filmen inte är bland de bästa romantiska komedierna man sett har den tillräckligt med värme och en del humor som får det att funka. Tror även en del kan tackas den kanske lite underskattade musiken av James Newton Howard som aldrig direkt tar en med storm men skapar god stämning i de rätta ögonblicken. Lite av en bitterljuv film och det tycker jag musiken ofta får fram.


©Sony Pictures

Hur funkar då Julia Roberts? Helt ok får sägas. Hon är ju inte en dålig skådespelerska men när det inte är en favorit och någon som ibland kan ha varit överskattad av många så känner man sig lite reserverad. Det är en roll som låter henne visa prov på en del komiska, dramatiska och romantiska inslag som hon sköter utan problem.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.4

onsdag 12 mars 2025

Truth



Titel: Truth
Genre: Drama
Land: USA/Australien
År: 2015
Regi: James Vanderbilt
I rollerna: Cate Blanchett, Robert Redford, Dennis Quaid, Topher Grace, Elisabeth Moss, Bruce Greenwood, Stacy Keach, Dermot Mulroney

Handling: 2004, mitt under George W. Bushs andra presidentkampanj, avslöjar två av CBS mest kända namn, "60 Minutes"-ankaret Dan Rather och producenten Mary Mapes, hur Bush använt sitt välkända namn och sina privilegier för att slippa tjänstgöra som soldat i Vietnamkriget. Men snart ifrågasätts äktheten i de dokument som använts som bevis. Rather och Mapes kritiseras hårt och tvingas ta på sig en stor del av skulden för publiceringen, och skandalen är ett faktum.

Omdöme: År 2004 fick det välkända och respekterade nyhetsprogrammet "60 Minutes" på stationen CBS uppgifter om sittande presidenten George W. Bush. Uppgifter som gjorde gällande att det fanns tecken på att han slapp tjänstgöring i Vietnamkriget p.g.a. vem han var. Programmets producent Mary Mapes (Cate Blanchett) blir eld och lågor och tillsammans med sitt team hoppar de på nyhetsstoffet.


©Sony Pictures Classics

Eftersom det är mitt under presidentvalet är tiden knapp med att få ut nyheten i tid. Mary tillsammans med Roger Charles (Dennis Quaid), Mike Smith (Topher Grace) och Lucy Scott (Elisabeth Moss) är teamet som börjar researcha materialet för att säkerställa äktheten med dokumentet de kommit över. Sedan är det upp till "60 Minutes"-ankaret Dan Rather (Robert Redford) att stå för intervjuerna och rapporteringen av det smaskiga materialet som kan komma att avgöra valet där Bush är en av kandidaterna.


©Sony Pictures Classics

Verklighetsinspirerad historia men som det visar sig bygger det på Mary Mapes bok om händelserna. Det är alltså hennes version av det inträffade och om man läser om reaktionerna om filmen från de inblandade är det inte många som samtycker. Filmen har tagit sig friheter helt enkelt och valt att berätta det hela från en synvinkel istället för att försöka berätta det neutralt och så som det faktiskt var. Men det får man acceptera då det oftast finns en anledning till varför filmmakare tar sig an en historia som denna.


©Sony Pictures Classics

Eftersom filmen handlar om grävande journalism får man sig en dos av detta, något som oftast brukar funka bra och uppskattas på film. Här blir det väl inte så speciellt då temperaturen aldrig riktigt stiger även om det skapar ett visst intresse. Filmen handlar dock också om annat eftersom rapporteringen visar sig ha brister. Äktheten på dokumentet ifrågasätts både från utomstående och de som jobbat på att bekräfta äktheten.


©Sony Pictures Classics

Det är ingen ny All the President's Men (1976) eller liknande, vilket man inte heller kunde förvänta sig. Istället hamnar fokus på om politiska åsikter spelat in i rapporteringen eller om speciellt Mary Mapes helt enkelt bara gjort ett dåligt jobb. Summeringen är väl att det är lite av båda delarna. Politiska åsikter ska inte driva rapportering och om man dessutom inte gör ett tillräckligt bra jobb med sin research får man faktiskt skylla sig själv. Att försöka påverka utkomsten av ett val är farligt och tyvärr är det en del av smutskastningen som alltid sker inför val. Politiken är smutsig och nyhetsrapporteringen är i många fall inte mycket bättre.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.8

söndag 22 december 2024

The Family Stone



Titel: The Family Stone / Välkommen till familjen
Genre: Drama/Komedi/Romantik
Land: USA
År: 2005
Regi: Thomas Bezucha
I rollerna: Dermot Mulroney, Sarah Jessica Parker, Diane Keaton, Craig T. Nelson, Rachel McAdams, Luke Wilson, Claire Danes

Handling: Att spendera julhelgen med släkten och hålla sams är sällan enkelt. Detta år är det nästintill omöjligt. Everett har tagit med sig sin flickvän Meredith hem till familjen över julhelgen med planer på att fria till henne. Meredith är dock en inbiten karriärkvinna och smälter ungefär lika bra in i den bohemiska familjen Stone som en elefant i ett porslinshus och alla hennes försök att göra ett gott intryck slutar i smärre katastrofer.

Omdöme: Hela familjen Stone ska fira julen hos föräldrarna Sybil (Diane Keaton) och Kelly (Craig T. Nelson). Everett (Dermot Mulroney) är en av sönerna och han har med sig flickvännen Meredith (Sarah Jessica Parker) som familjen kommer träffa för första gången. Endast Everetts lillasyster Amy (Rachel McAdams) har tidigare träffat Meredith och hon gillar henne inte alls, något hon gladeligen delar med sig av till övriga familjemedlemmar när de väntar på att Everett och Meredith ska dyka upp.


©20th Century Fox

Övriga närvarande under julfirandet kommer vara Ben (Luke Wilson) som är singelsonen i familjen, Susannah (Elizabeth Reaser) som är äldsta dottern och gravid med sitt andra barn samt döve sonen Thad (Tyrone Giordano) som är där med sin partner Patrick (Brian White). Alla kommer de för det mesta bra överens, frågan är om en utomstående som Meredith kommer att passa in.


©20th Century Fox

Meredith är i smått paniktillstånd över att träffa hela familjen Stone och spendera julhelgen hos dem. Hon är väldigt stel och har svårt att slappna av, förmodligen för att hon sätter press på sig själv och vill att folk ska gilla henne. Familjen är dock frispråkig med liberala åsikter, inklusive sitt stöd för homosexuelle sonen Thad och hans partner Patrick. Detta är bara ett av ämnena som Meredith kommer få svårt att uttrycka sina åsikter om. Ju mer hon försöker passa in, ju värre verkar det bli.


©20th Century Fox

En film där trailern spanades in för att försöka bestämma om filmen kunde vara något eller inte. Tveksamt och filmen lades åt sidan. Men då det är en julfilm blev den aktuell och då beslutades det att ge den en chans. Förväntningarna var inte särskilt höga och känslan var att det skulle vara en renodlad komedi och inte så mycket mer.


©20th Century Fox

Filmen visar sig vara bättre än väntat och inte så lättsam som den verkade bli. För även om det till viss del är en komedi, är det minst lika mycket ett drama med en del romantik. Karaktärerna och historien växer fram och med det ökar intresset. Det blir inte bara skämt som avlöser varandra utan det finns mer känslor som kommer upp till ytan.


©20th Century Fox

En karaktär som dyker upp lite senare i historien är Merediths syster Julie (Claire Danes). I och med hennes introduktion ökar intrigerna ytterligare. Det blir faktiskt trevligt att följa julfirandet hemma hos familjen Stone. För även om själva julstämningen inte må vara absolut på topp, har den en hel del på gång. Bra prestationer hjälper också och man får med flera karaktärer som inte är så enkelspåriga eller endimensionella som de ofta kan bli i sådana här filmer.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.3

onsdag 14 augusti 2024

Anyone But You



Titel: Anyone But You
Genre: Komedi/Romantik
Land: USA/Australien
År: 2023
Regi: Will Gluck
I rollerna: Sydney Sweeney, Glen Powell, Dermot Mulroney, Bryan Brown

Handling: Bea och Ben har en första dejt som går jättebra men därefter förvandlas den starka attraktionen till iskall kyla. Sedan träffar de varandra igen på ett bröllop och bestämmer sig för att låtsas vara ett par.

Omdöme: Bea (Sydney Sweeney) och Ben (Glen Powell) träffas på ett kafé då Ben agerar som en gentleman och räddare i nöden. Han är egentligen inte hennes typ av man men de börjar umgås och märker att de gillar varandra. Bea är dock rädd för känslorna hon känner vilket gör att ett missförstånd sker. Istället för att fortsätta vad som skulle kunna bli en lovande romans blir de bittra på varandra.


©Sony Pictures

Ett par månader senare visar det sig att Beas syster och Bens bästa väns syster ska gifta sig. Ben och Bea är två av de som blivit inbjudna till bröllopet - i Sydney, Australien. De kan inte låta bli att tjafsa och ha sig, något som hotar att förstöra atmosfären för samtliga och riskerar hela bröllopet.


©Sony Pictures

Eftersom både Beas och Bens ex visar sig vara närvarande under sammankomsten, bestämmer de sig att försöka agera civiliserat för ett tag. De går så långt att de låtsas vara ett par som dejtar. Detta för att göra sina respektive ex svartsjuka och vilja ha tillbaka dem. Frågan är om det funkar eller om de riskerar att falla för varandra.


©Sony Pictures

Sydney Sweeney känns som en lite svagare version av Aubrey Plaza och tänker därför på detta under filmens gång. Glen Powell känns mer gjuten i den manliga huvudrollen. Lite synd att de inte funkar bättre ihop vilket får skyllas på manuset, karaktären Bea och Sydney Sweeney. Vet inte om det är attityden hos karaktären eller skådespelerskan men något synkar inte riktigt med henne.


©Sony Pictures

Detta blir inte så roligt som det kunde blivit. Något känns liksom off under stora delar av filmen. För när handlingen förflyttas till Australien har man fina Sydney som skådeplats. Detta tar man till viss del vara på med operahuset, hamnen och andra fina platser som bakgrund. Det är innehållet som blir för ytligt, trots att det fanns potential för något i stil med Meet the Parents (2000).


©Sony Pictures

En sak som filmen tyvärr envisas med är att göra det hela så politiskt korrekt som möjligt. Det gör att allt annat överskuggas för att få med detta på alla håll och kanter. Det gör att historien runt Bea och Ben som är huvudhistorien inte får en chans att utvecklas till något bra. Hela tiden blir man påmind om det politiskt korrekta vilket bara känns onaturligt. Synd då historien kring Bea och Ben tar sig runt en timme in och bjuder på en del fina scener.


©Sony Pictures

Överlag saknar filmen bra humor och har svårt att fokusera på det som hade kunnat bli bra. Den överdrivna politiska korrektheten sänker utan tvekan filmen minst ett snäpp, även om det inte är det enda som missar poängen. Som nämnts har Sydney Sweeney och hennes karaktär Bea svårt att övertyga. Filmen tar inte heller tillvara på de saker den faktiskt gör bra tillräckligt mycket.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 5.5 alt. 6.0
IMDb: 6.1