Major League

Titel: Major League / Värsta gänget
Genre: Komedi/Sport
Land: USA
År: 1989
Regi: David S. Ward
I rollerna: Tom Berenger, Charlie Sheen, Corbin Bernsen, James Gammon, Rene Russo, Wesley Snipes, Dennis Haysbert

Handling: Rachel ärver basebollaget Cleveland Indians. Spelarna tror att de äntligen fått en chans. Men allt Rachel vill är att de skall förlora, så att hon kan bryta kontraktet med staden och flytta laget till Miami.

Omdöme: När ägaren dör ärver hans fru Rachel (Margaret Whitton), en f.d. showgirl från Las Vegas, baseballaget Cleveland Indians. Hon har planen klar för sig. Hon vill att laget ska vara usla och förlora, detta då hon ser chansen att flytta laget ner till Miami, Florida. Om laget går dåligt kommer åskådarsiffrorna vara tillräckligt låga för att göra flytten möjlig enligt reglerna.


©Paramount Pictures

Den nya ägarinnan instruerar general managern Charlie Donovan (Charles Cyphers) att plocka in ett gäng okända och avdankade spelare till träningslägret. F.d. toppspelaren Jake Taylor (Tom Berenger) är förvisso duktig, men hans knän är dåliga och han har spelat på låg nivå nere i Mexiko senaste tiden. Ricky Vaughn (Charlie Sheen) har en otrolig kastarm, men han är högst oberäknelig och har suttit inspärrad. Willie Mays Hayes (Wesley Snipes) kommer från ingenstans och visar sig vara snabb som vinden. Och så har vi kubanen Pedro Cerrano (Dennis Haysbert) vars religion är voodoo.


©Paramount Pictures

Ett gäng missanpassade värstingar som ger laget den största chansen att misslyckas, det är åtminstone tanken. Och det påminner helt klart om upplägget från ishockeyklassikern Slap Shot (1977) där den snåle ägaren försöker sälja laget till Florida. Faktiskt en hel del likheter i upplägget mellan filmerna. Detta är dock inte en lika bra eller rolig film som den är. Men detta blev en populär och omtyckt film som fick två uppföljare.


©Paramount Pictures

Även om man inte är intresserad av baseball känns det som baseballscenerna är välgjorda när värstinggänget tränar och sedan drar igång säsongen. Intrigerna på och utanför planen blir många och de udda karaktärerna avlöser varandra. De blir till ett sammansvetsat gäng som leds av tränaren Lou Brown (James Gammon) och kanske får de en chans att visa alla som tvivlade på dem att de faktiskt inte är så dåliga.


©Paramount Pictures

Varken den bästa eller sämsta sportfilmen som setts. Den har sina roliga ögonblick och även en del värme på sina håll. Tänker inte minst på relationen mellan Jake och hans gamla flamma Lynn (Rene Russo). Saknas väl ändå något för att filmen skulle bli mer än ok för egen del. Rent generellt brukar baseballfilmer, med vissa undantag, inte fånga intresset fullt ut. Speciellt de som visar mycket av spelet då man nog måste uppskatta sporten mer för att se charmen i det hela.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.2

The Substitute

Titel: The Substitute
Genre: Action/Kriminalare/Drama/Thriller
Land: USA
År: 1996
Regi: Robert Mandel
I rollerna: Tom Berenger, Ernie Hudson, Diane Venora, Marc Anthony, William Forsythe, Luis Guzmán, Cliff De Young

Handling: Shale är en f.d. legosoldat som återvänder hem. Där finner han sin flickvän hotas av ett gäng på skolan där hon jobbar som lärarinna. Shale tar hennes plats som vikarie för att skydda henne och upptäcker att det i skolan säljs knark som leds av rektorn. Shale samlar sin legotrupp och går till attack.

Omdöme: Shale (Tom Berenger) och gruppen legosoldater han leder ser sig utan jobb efter att deras senaste uppdrag gått snett. Shale återvänder hem till Miami där han söker upp sig flickvän Jane (Diane Venora) som är lärarinna på gymnasiet. Efter att hon attackerats utanför skolan och misstänker att gänget som leds av hennes elev Lacas (Marc Anthony) ligger bakom, tänker Shale inte låta dem komma undan med det.


©Orion Pictures/Lionsgate

Shale hoppar in som lärarvikarie och tar över Janes klassrum. Detta ger honom en chans att komma nära och psyka Lacas och gänget som terroriserar skolan. Han upptäcker dock att det sträcker sig långt utanför skolan då gänget är inblandade i drogverksamhet. Skolans omtyckte rektor, den f.d. polisen Rolle (Ernie Hudson), är förvånansvärt cool när det kommer till Lacas och gänget vilket får Shale att misstänka att han kan vara inblandad i drogverksamheten.


©Orion Pictures/Lionsgate

De flesta filmerna man sett om lärare som kommer till en ny skola är att de ska inspirera eleverna samtidigt som de måste tampas med den stökiga miljön. Denna skiljer sig en del från de typiska filmerna i skolmiljö. Kanske inte så mycket till en början då Shale anländer till skolan och finner klassen vara totalt kaos, något han tänker ändra på genom att vinna deras respekt. Det enda språket de verkar förstå och reagera på är våld.


©Orion Pictures/Lionsgate

Det får erkännas att filmen till en början känns väldigt ordinarie och farhågor finns om att det blir det gamla vanliga. Då filmen också är på knappt två timmar undrar man hur de ska lyckas fylla ut tiden utan att det blir långdraget. Just det faktum att Shale är en f.d. legosoldat kommer visa sig komma till användning då han inte bara blir en lärarvikarie.


©Orion Pictures/Lionsgate

Ju längre in man kommer, ju mer brutal blir filmen. Det är faktiskt lite överraskande hur actionfylld den visar sig bli och skiljer sig därför en del från vad man kanske hade förväntat sig. Det är bara positivt som det visar sig och ger filmen en udd som är välkommen. Samtidigt har filmen gott om komiska ögonblick som stundtals får en att tänka på The Naked Gun (1988). Om det är meningen eller oavsiktligt låter jag vara osagt, men det är svårt att missa detta och man får sig ett par goda skratt. Det gör att filmen blir till en något överraskande underhållande filmtitt när allt är sagt och gjort, även om det tar ett tag innan den blir varm i kläderna.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0 alt. 6.5
IMDb: 6.0

Someone to Watch Over Me

Titel: Someone to Watch Over Me / I skuggan av ett brott
Genre: Thriller/Kriminalare/Drama/Romantik
Land: USA
År: 1987
Regi: Ridley Scott
I rollerna: Tom Berenger, Mimi Rogers, Lorraine Bracco, Andreas Katsulas, Jerry Orbach

Handling: En vacker societetsdam från Manhattan och en jordnära polis från Queens tvingas samman när han får i uppdrag att skydda henne från en efterlyst mördare. En osannolik attraktion utvecklas mellan dem, trots att de kommer från helt skilda världar.

Omdöme: Mike Keegan (Tom Berenger) har precis blivit befordrad till polisdetektiv vilket firas med vänner, kollegor och frun Ellie (Lorraine Bracco). De är ett lyckligt gift par som bor ute i New York-förorten Queens tillsammans med parets son. Samma kväll sker ett mord på Manhattan under en tillställning. Societetsdamen Claire Gregory (Mimi Rogers) bevittnar mordet på sin goda vän och ser klart och tydligt mördaren Joey Venza (Andreas Katsulas). Han får dock även syn på henne men hon lyckas komma undan.


©Columbia Pictures

Under tiden som polisen söker efter den efterlyste Venza, får Claire polisbeskydd. Inte bara för att hon är det enda vittnet till mordet, hon är också måltavla för Venza som inte är att leka med. Polisbeskyddet består av personliga livvakter 24 timmar om dygnet. Det blir Mikes första uppdrag som polisdetektiv och som nybörjare får han givetvis nattskiftet.


©Columbia Pictures

Mike och Claire kommer från olika världar, men det stoppar dem inte från att fatta tycke för varandra. Mitt under den farliga situationen uppstår känslor mellan de båda. Mike får dock kämpa med sitt samvete då han älskar sin fru och son. Men dragningskraften är för stor för att kunna ignoreras. Samtidigt kan Venza dyka upp när som helst och göra livet surt för de båda, något som gör situationen än mer laddad och farlig.


©Columbia Pictures

Ridley Scott regisserar denna thriller som aldrig riktigt uppskattats som en del andra filmer i genren från 80-talet. Gillar t.ex. hans nästa film Black Rain (1989) desto mer, även om det är en lite annorlunda typ av film. Den är nämligen mer fartfylld, visuellt snygg att titta på och mer underhållande. Denna film väljer att skapa ett triangeldrama mellan polisdetektiven Mike, societetskvinnan Claire och Mikes fru Ellie. Tempot är lägre och även om en del spänningsmoment ligger under ytan med mördaren som är på fri fot, handlar det mycket om relationerna i triangeldramat.


©Columbia Pictures

Tom Berenger valdes ut då Scott gillade honom i The Big Chill (1983) och även fick se en annan sida av honom i Platoon (1986). Han får spela en ganska simpel man som ställs inför ett moraliskt dilemma. Mimi Rogers fick sin genombrottsroll här och valdes ut då hon kunde kännas sympatisk trots att hon spelade en rik societetsdam som man annars kanske inte skulle känna så mycket sympatier med. Lorraine Bracco var relativt okänd men hade precis vad rollen krävde. Denna roll ledde säkerligen till att hon senare fick en framstående roll i Martin Scorsese-klassikern Goodfellas (1990). Och så har vi Andreas Katsulas som passar klart bra som mördaren. Annars kanske mest känd som enarmade mördaren i The Fugitive (1993).


©Columbia Pictures

En sak som blir tydlig är att Scott försökt bygga upp en viss stämning med sin visuella stil, musiken av Michael Kamen och även klassisk musik. Det blir nästan lite lounge-atmosfär som vaggar in en i en småmysig stämning även om det inte alltid händer så mycket. Även om det uppskattas till viss del, och kanske mer nu än när filmen setts tidigare, förblir det inte en film som skulle rankas bland favoriterna i thriller-genren. Den har sin stil som skiljer sig en del från vad man kanske är van vid och det behöver inte vara fel. Spänningsmomenten dyker upp på sina håll, men helhetsupplevelsen är att något saknas för att det verkligen ska hetta till och funka fullt ut.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.1