We Live in Time

Titel: We Live in Time
Genre: Drama/Romantik
Land: Storbritannien/Frankrike
År: 2024
Regi: John Crowley
I rollerna: Florence Pugh, Andrew Garfield, Lee Braithwaite, Douglas Hodge

Handling: En duktig kock och en nyligen frånskild upplever att deras liv förändras för alltid när ett slumpmässigt möte för dem samman, i en decenniumspännande, gripande romans.

Omdöme: Tobias (Andrew Garfield) blir påkörd av Almut (Florence Pugh) vilket blir starten på en romans. Han är mitt uppe i en skilsmässa och hon är en kock som håller på att öppna en egen restaurang. Eftersom historien berättas i en icke-linjär ordning, får vi tidigt reda på ett och annat om deras relation utan att veta alla detaljer. En viktig detalj är att hon kommer insjukna, något som kommer hänga som ett mörkt moln över relationen.


©A24

Frågan är om man väljer att berätta historien på detta vis så att det inte ska bli allt mörkare och mer deprimerande ju längre in man kommer. Eller om det är så enkelt att själva storyn är ganska ordinär och med hjälp av att hoppa i historien får man en chans att göra något lite annorlunda med det hela. Förmodligen både och, inget fel i att berätta filmen på det viset.


©A24

Filmen är ett romantiskt drama som både har fina ögonblick och jobbiga stunder. Den tar upp livets båda sidor, något som kan skapa ett fint, starkt och gripande drama. Den har dock en lite mörkare utgångspunkt då den tar upp det jobbiga ämnet cancer. Det är ju inget kul och filmen försöker kompensera det med romantiska inslag som ska få en att glömma bort mörkret, men det blir svårt.


©A24

Florence Pugh och Andrew Garfield får dra ett tungt lass utan så många birollskaraktärer att prata om. De gör vad de kan och Florence Pugh är nog snäppet vassare då hon får en mer utmanande roll. Däremot har de båda svårt att charma mig fullt ut. Något saknas vilket både har att göra med skådespelarna, karaktärerna och filmen i sig.


©A24

Under filmens gång tänker jag lite på Blue Valentine (2010). Skillnaden är dock att den verkligen får en att känna, behandlar livet utan den jobbiga sjukdomen och har dessutom två utmärkta prestationer av Michelle Williams och Ryan Gosling. I jämförelse med den kan denna inte mäta sig, men det är kanske lite hårt mot filmen som för övrigt är regisserad av John Crawley som gjorde den desto bättre Brooklyn (2015).

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0 alt. 6.5
IMDb: 7.3