Out of Love

Titel: Les enfants vont bien / Out of Love
Genre: Drama
Land: Frankrike
År: 2025
Regi: Nathan Ambrosioni
I rollerna: Camille Cottin, Monia Chokri, Manoã Varvat, Nina Birman

Handling: En kvinna tvingas oväntat ta ansvar för sin systerson och systerdotter när deras mamma frivilligt försvinner. Samtidigt som hon försöker skapa stabilitet i deras vardag konfronteras hon med sina egna rädslor och vad det innebär att ta ansvar för andra.

Omdöme: Jeanne (Camille Cottin) är en kvinna i 40-årsåldern som valt att satsa på karriären framför ett familjeliv. Hennes syster Suzanne (Juliette Armanet) har två barn, sonen Gaspard (Manoã Varvat) och dottern Margaux (Nina Birman). En dag dyker de upp oannonserat hos Jeanne under barnens sommarlov. Vistelsen blir dock inte långvarig - åtminstone inte för Suzanne. Nästa morgon är hon försvunnen. Hon har lämnat ett brev till sin syster där det står att hon inte längre orkar och behöver ge sig av.


© StudioCanal

Barnen och Jeanne har nu hamnat i en svår situation; barnen vill inte vara där och längtar efter sin mamma, samtidigt som Jeanne varken vill eller vet hur hon ska ta hand om dem. I väntan på att Suzanne ska återvända, något de både tror och hoppas, försöker de göra det bästa av situationen. Jeanne vänder sig till sitt ex, Nicole (Monia Chokri), för att få hjälp med barnen. Men det är endast en tillfällig lösning.


© StudioCanal

Det vore att ta i att kalla filmen för fransk diskbänksrealism, men lite åt det hållet blir det. Ett drama om hur tillvaron kan vändas upp och ner för tre personer som varken valt eller önskat förändringen. Jeanne, som framstår som något kylig och självisk, tvingas plötsligt tänka på andra än sig själv, vilket inte är helt lätt. Barnen går samtidigt igenom en svår period och hanterar situationen på olika sätt. Inte minst Gaspard, som är den äldre av dem, oroar sig och börjar undra om det kanske var deras fel att mamman lämnade dem.


© StudioCanal

Det är givetvis ingen lätt situation, men filmen skildrar problemet på ett sansat och realistiskt sätt. På sätt och vis kan klassikern Kramer vs. Kramer (1979) plockas fram som ett exempel på hur den här typen av berättelse ska göras. Den väcker starka känslor, har utmärkta prestationer och skapar en varm känsla, trots ett tungt ämne. Här saknas det mesta i jämförelse. Även om det kanske inte är helt rättvist att jämföra med en sådan klassfilm, blir det ändå intressant att se skillnaden - den ena gör det riktigt bra, medan den andra bara blir ok.


© StudioCanal

En annan film värd att nämna är franska À plein temps / Full Time (2021), där en ensamstående mor kämpar för att ge sina barn en trygg vardag. Hennes resa med barnen är betydligt starkare och mer gripande än i den här filmen. Här tillåts man inte riktigt känna fullt ut för varken Jeanne eller barnen. Resultatet blir en medioker film utan att ha något som skulle få den att sticka ut.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.9