Comfort and Joy

Titel: Comfort and Joy / Glasskampen
Genre: Komedi
Land: Storbritannien
År: 1984
Regi: Bill Forsyth
I rollerna: Bill Paterson, Eleanor David, Clare Grogan, Alex Norton

Handling: En radioreporter blir vittne till hur en glassbil blir förstörd av arga konkurrenter. Det blir upptakten till kriget mellan två italienska familjer i Glasgow.

Omdöme: Radioprataren Alan "Dicky" Bird (Bill Paterson) är bedrövad över att hans flickvän Maddy (Eleanor David) hastigt och lustigt lämnar honom dagarna innan jul. Hon tar med sig allt från lägenheten och lämnar honom endast med amorteringen. Dicky går till jobbet som morgonpratare på den lokala radiostationen i Glasgow men har svårt att koncentrera sig och hoppas innerst inne att Maddy ska komma tillbaka i hans liv.


© Thorn EMI Screen Entertainment

En dag när han sitter i en bilkö får han syn på en vacker kvinna i en glassbil. När kvinnan ler och de får ögonkontakt på nytt, bestämmer sig Dicky att följa efter glassbilen. Det är ju en chans att träffa någon ny och glömma Maddy. Men när han köper glass från glassbilen för att få kontakt med henne, attackeras glassbilen av ett par konkurrenter. Det blir starten på ett glasskrig och Dicky hamnar i mitten som en slags förmedlare mellan glassrivalerna Mr. Bunny och Mr. McCool.


© Thorn EMI Screen Entertainment

När filmen togs an var det utan vetskapen att den var gjord av regissören Bill Forsyth som hade gjort hyllade Gregory's Girl (1980) och Local Hero (1983), två filmer som förvisso hade setts men inte var några favoriter. Denna film gjordes med relativt fria händer eftersom de föregående nämnda filmerna var något av succéer. Men man hade inte någon direkt story att jobba med, vilket jag tycker märks.


© Thorn EMI Screen Entertainment

Det ska vara en komedi och det ska väl vara lite kul att följa Dicky vars liv tar en vändning i och med att Maddy lämnar honom. Han får liksom en andra chans att göra något med sitt liv, att förändra hur han är istället för att fortsätta sitt inrutade liv som kretsade kring Maddy. När han kommer i kontakt med glassbranschen och den pågående glasskampen känner han sig viktig och behövd, att han kan bidra till en förändring.


© Thorn EMI Screen Entertainment

Innerst inne finns det nog en bra film där någonstans. Lite småroligt blir det att följa Dicky då det är smått patetiskt. Det kunde gärna fått vara mer av det. Nu känns det inte som en renodlad komedi och man känner inte heller att det direkt leder någonvart. Bäst blir det egentligen under ett par partier då Dicky kör runt Glasgow till Mark Knopflers musik som skapar en del stämning. Men på det stora hela rinner det mest ut i sanden och känns som en missad chans till något roligare och bättre.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 5.5 alt. 6.0
IMDb: 6.6

Wake Up Dead Man

Titel: Wake Up Dead Man / Wake Up Dead Man: A Knives Out Mystery
Genre: Komedi/Mysterium/Kriminalare
Land: USA
År: 2025
Regi: Rian Johnson
I rollerna: Daniel Craig, Josh O'Connor, Glenn Close, Josh Brolin, Mila Kunis, Jeremy Renner, Thomas Haden Church, Jeffrey Wright

Handling: När den unge prästen Jud Duplenticy skickas för att bistå den karismatiske Jefferson Wicks, står det snart klart att allt inte står rätt till bland kyrkbänkarna. Efter ett plötsligt och till synes omöjligt mord som skakar staden, tvingar bristen på en uppenbar misstänkt den lokala polischefen Geraldine Scott att slå sig samman med den berömde detektiven Benoit Blanc för att lösa ett mysterium som trotsar all logik.

Omdöme: Efter att ha hamnat i trubbel skickas den unge prästen Jud Duplenticy (Josh O'Connor) iväg på ett nytt uppdrag. Han skickas till ett litet samhälle för att assistera monsignore Jefferson Wicks (Josh Brolin). Jud blir eld och lågor över uppdraget och ser det inte som ett straff utan som en möjlighet att hitta sitt kall och göra nytta. Det är dock innan han träffat Wicks.


© Netflix

Wicks har en stark personlighet och karisma som antingen lockar till sig folk i församlingen eller stöter bort dem. Det finns inget mellanläge med honom, älska eller avsky honom, och det är så han vill ha det. Martha (Glenn Close) är Wicks trotjänare som sköter allt runt honom och kyrkan. Sedan har de trädgårdsmästaren Samson (Thomas Haden Church) som har hand om marken och på det är han Marthas älskare.


© Netflix

En dag då Wicks hittas död, är alla misstänkta men ingen vet hur det kan ha gått till. Wicks hängivna församlingsmedlemmar tillsammans med Jud, Martha och Samson synas nu av polischefen Geraldine (Mila Kunis). Men hon behöver hjälp utifrån och har rekommenderats detektiven Benoit Blanc (Daniel Craig) som är redo för utmaningen som kan bli hans svåraste fall någonsin.


© Netflix

Denna tredje film i Knives Out-serien om detektiven Benoit Blanc är ett klassiskt mordmysterium med flera misstänkta och kluriga förvecklingar. Aldrig fel med ett bra mordmysterium. Det hela är mer gjort för att underhålla och vara roligt än att vara spännande. Ett mysterium är det dock helt klart och frågan är om Wicks blir den enda som kommer vara död när mordgåtan fått sin upplösning.


© Netflix

Filmen har valt att dra ut på det genom att presentera alla inblandade i kyrkan och i församlingen. Wicks är lite av en skitstövel som provocerar och testar folk. Jud måste bita sig i läppen för att klara testet men hans frustration med Wicks blir tydlig. Han är därför en av de huvudmisstänkta för mordet. Trots det tar Blanc hjälp av Jud när han utreder fallet då han inte tror han är skyldig.


© Netflix

Kan tycka att det funkar sådär med filmens humor. Den försöker sig på en svart humor som när den lyckas kan vara välkommen och passande. Här känns det som det antingen kunde varit mer svart humor för att bli roligare eller göra det mer allvarligt. Nu känns det som det hamnar lite mittemellan utan att bli något speciellt av det hela.


© Netflix

Småtrevligt och ett mordmysterium som kräver en del för att klura ut hur det ligger till eftersom vi inte får se exakt hur det gått till. Vägen dit är inte så tokig men kanske lite långdraget på sina håll. Speltiden på runt 140 minuter hade nog kunnat tätas till en del. Det känns även som man försökt twista till det lite väl mycket efter ett tag och då tappar filmen lite av sin effekt. Helt ok men inte så mycket mer än så.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.5

The Killer Is Loose

Titel: The Killer Is Loose / En mördare går lös
Genre: Film-Noir
Land: USA
År: 1956
Regi: Budd Boetticher
I rollerna: Joseph Cotten, Rhonda Fleming, Wendell Corey, John Larch

Handling: En bankrånare, vars fru oavsiktligt dödats av en polis, bryter sig ur fängelset för att utkräva sin hämnd.

Omdöme: Efter att ett bankrån ägt rum där rånarna kommit undan med bytet, kopplas polisdetektiven Sam Wagner (Joseph Cotten) in på fallet. Eftersom rånarna kände till detaljer som att banken hade extra mycket pengar i förvaring just då, var larmet fanns och även visste bankdirektörens namn, misstänker man att de hade hjälp från insidan.


© United Artists

Misstankarna riktas mot bankanställde Leon Poole (Wendell Corey). Han verkar vara en lugn och lite tillbakadragen person som tjänstgjorde i andra världskriget. När polisen ledda av Wagner gör ett tillslag hemma hos Poole och skottlossning utbryter, råkar de skjuta Pooles hustru till döds. Pooles värld faller nu samman då hans fru var hela hans liv. Under den efterföljande rättegången där Poole döms till flera års fängelse, lovar han att hämnas sin döda fru och vänder sina blickar mot Wagners fru, Lila (Rhonda Fleming).


© United Artists

En 73 minuter kort film-noir som går rakt på sak och inte har mycket dötid. Även om den går rakt på sak är det inte så att den är förutsägbar eller att det bara blir en rutinsak. Här finns överraskningsmoment och speciellt Leon Poole visar sig vara en oberäknelig man. Hans lugn och sätt skulle inte få en att tro att han skulle vara särskilt våldsam. Men när han bestämt sig för hämnd är det det enda i hans huvud, även om han inte visar det.


© United Artists

Eftersom Poole väljer att inrikta sig på polisens fru som sin måltavla, blir det ett intressant psykologiskt spel som påverkar både Lila och maken Sam. Han är van vid att brottslingar vill hämnas på honom för att han satt dit dem och tar det oftast med en klackspark. Men i det här fallet har han ju av misstag råkat döda en brottslings fru. Och nu handlar det om en hotbild mot hans kära hustru som han inte vill ska oroa sig. Han väljer att försöka tona ner det hela och inte berätta alla detaljer, men hon är inte korkad och förstår att något är på gång.


© United Artists

Namnet på regissören Budd Boetticher kändes igen eftersom tre av hans senare filmer setts, samtliga västernfilmer. Det här är alltså en film-noir men hämndtemat är något som var återkommande i båda genrerna. Visst är det inget man inte sett förr men det finns tillräckligt här för att behålla tittarens intresse.


© United Artists

En del överraskningsmoment som sagt med en del scener som sticker ut när Poole sätter igång processen att hämnas. Det funkar bra både att följa Poole och att följa Sam och hans fru Lila som förbereder sig bäst de kan. Poole är listig och slinker igenom polisens försök att få tag i han vilket gör att han närmar sig sitt mål. Vi får även en del nerv och en relativt tillfredsställande upplösning på det hela.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.6

The Killers

Titel: The Killers / The Killers - Bödlarna
Genre: Kriminalare/Drama/Mysterium/Thriller
Land: USA
År: 1964
Regi: Don Siegel
I rollerna: Lee Marvin, Clu Gulager, John Cassavetes, Angie Dickinson, Ronald Reagan

Handling: Två vetgiriga yrkesmördare mördar en man och försöker sedan rekonstruera hans levnadsöde för att komma över $1m.

Omdöme: Charlie (Lee Marvin) och Lee (Clu Gulager) är två yrkesmördare som anländer till en skola för de blinda. Iklädda solglasögon och bärandes på vapen med ljuddämpare, har de kommit dit för att genomföra sitt uppdrag. Deras måltavla är Johnny North (John Cassavetes) som jobbar som lärare på skolan. Eftersom alla är blinda finns inga vittnen.


© Universal Pictures

Efter att de hittat Johnny North och avrättat honom är Charlie fundersam över varför han inte försökte försvara sig eller fly trots att han visste att de var ute efter honom. Charlie övertygar Lee om att ta reda på Johnnys bakgrund och vad som hänt med de $1m som han lär ha varit inblandad i att råna.


© Universal Pictures

Charlie och Lee väljer att söka upp Johnnys vänner och kumpaner vilket inkluderar Johnnys mekanikervän Earl Sylvester (Claude Akins), hans gamla flamma Sheila Farr (Angie Dickinson) och gangstern Jack Browning (Ronald Reagan). De delar med sig historier om Johnny North som vi tar del av i form av flashbacks som formar en bild av Johnny och vad som ledde till situationen som uppstått.


© Universal Pictures

Don Siegel regisserar denna version av Ernest Hemingways korthistoria som tidigare filmatiserades som noir-filmen The Killers (1946). Filmen skulle från början vara en tidig gjord för TV-film i färg, men då den visade sig vara våldsammare än väntat släpptes den istället på bio. Det förklarar varför filmen filmades i 4:3 formatet då den alltså var tänkt för TV. Det känns lite konstigt då 60-tals filmer brukar presenteras i widescreen, men med vetskapen att den initialt producerades för TV klarnar bilden. Den har även släppts i widescreen-formatet (klippt i övre och undre bildkant) men filmades alltså i 4:3 formatet.


© Universal Pictures

Filmen har en stil som liksom med flit ger det hela en noirig känsla med dialogen och hur det hela är iscensatt. Detta tillsammans med en hård och ibland våldsam yta som snarare påminner om det man hittar i 70-tals filmer ger det en intressant blandning på det hela. Dessutom med fotot och formatet som känns något ovant men på något sätt funkar det när man vant sig.


© Universal Pictures

Tillbakablickarna är ganska långa och följer då Johnny North och hur femme fatalen Sheila Farr (en bra Angie Dickinson) lindar honom runt sitt finger och drar in honom i hennes farliga värld. Den första tillbakablicken är den svagaste då den drar ut på det hela vilket känns lite onödigt. Sedan blir det bättre. Bäst är det egentligen när vi följer yrkesmördarna Charlie (en skön Lee Marvin) och Lee som är hårda och inte lägger några fingrar emellan när de vill få någon att prata.


© Universal Pictures

Det är en film som absolut har något som skiljer sig. Lite synd att filmen gjordes för TV då man i en del scener märker att man hållit nere budgeten med studiokänsla. Tänker inte minst när de kör bil. Det blir en hel del bilkörning eftersom Johnny North är en racingförare under stora delar av historien. Samtidigt får man se det som lite av en blinkning till 40-tals filmerna där ju originalet hör hemma.


© Universal Pictures

En sak som tyvärr sänker filmupplevelsen en del är musiken. John Williams (här som Johnny Williams) står för musiken i början av sin karriär. Det låter inte som hans musik utan istället drar den på och blir skrikig på flera håll och kanter. Kanske hade det passat en halvkass TV-serie men i en sån här film där det ska skapas stämning och god atmosfär med passande musik fyller den inte sin funktion.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.0

The Running Man

Titel: The Running Man
Genre: Action/Äventyr/Sci-Fi/Thriller
Land: USA/Storbritannien
År: 2025
Regi: Edgar Wright
I rollerna: Glen Powell, Josh Brolin, Colman Domingo, William H. Macy, Michael Cera

Handling: I en nära framtid, är The Running Man den högst rankade showen på tv - en dödlig tävling där de medverkande, som kallas "runners" måste överleva 30 dagar medan de jagas av professionella mördare. Allt som händer direktsänds för en blodtörstig publik och varje dag ökar vinstsumman. I ett desperat försök att rädda livet på sin sjuka dotter, låter sig den fattige Ben Richards övertygas av showens charmerande men hänsynslöse producent, Dan Killian, att gå med i tävlingen som en sista utväg.

Omdöme: Ben Richards (Glen Powell) lever i en nära framtid där han försöker ta hand om sin sjuka dotter tillsammans med sin fru men har svårt att få det att gå runt. Han har även svårt att behålla sina jobb eftersom han säger vad han tycker och säger emot de som sitter på auktoritära positioner.


© Paramount Pictures

För att tjäna snabba pengar tänker han ansöka till de populära TV-showerna där folk vinner pengar. Ben sticker ut bland de sökande och får ögonen på sig med sin ofiltrerade stil och attityd. Demonproducenten Dan Killian (Josh Brolin) är övertygad om att Ben kan bli en stjärna på hans show, den omåttligt populära The Running Man. Det är den enda showen som Ben inte vill vara med på eftersom han lovat sin fru då folk som är med i den inte återvänder levande.


© Paramount Pictures

Efter att ha övertygats av Killian att skriva på kontraktet för The Running Man, kan leken börja. Ben Richards och två andra som kommer se sig jagade får ett 12-timmars försprång innan jägarna skickas efter dem. För varje dygn de jagade klarar sig får de en stor summa pengar, för varje jägare de dödar får de pengar osv. Richards visar sig vara mycket duktig på spelet men Killian tar till fula knep när de behöver ett övertag.


© Paramount Pictures

Nästan 40 år efter The Running Man (1987) kommer denna remake som visar sig vara klart annorlunda mot föregångaren. Även om The Running Man (1987) var långt ifrån perfekt finns det mycket i den filmen man saknar i denna. Det första är känslan man får som aldrig direkt infinner sig här. Denna film har inte heller försökt återskapa känslan av den utan har alltså gått sin egen väg i det mesta.


© Paramount Pictures

Ben Richards väljer självmant att vara med i The Running Man jämfört med att han tvingas. När han väl är med går han och de övriga två deltagarna skilda vägar med en gång istället för att samarbeta. En annan sak som skiljer sig är jägarna som är en grupp jägarna som skickas efter dem utan att direkt sticka ut. I föregångaren fick publiken välja vilken av deras favoritjägare som var på tur för att ge sig ut att jaga.


© Paramount Pictures

En av de stora förändringarna ses med karaktären Killian som man valt att göra till två karaktärer här. Istället för att både vara producenten och presentatören av showen, låter man Josh Brolin spela producenten Dan Killian medan Colman Domingo axlar rollen som presentatören Bobby T. Denna förändring är inte till det bättre då Killian inte alls är lika minnesvärd som i The Running Man (1987).


© Paramount Pictures

Efter en trevande inledning kommer filmen igång någorlunda väl när Ben Richards ger sig in i leken och måste hålla sig undan jägarna och kamerorna. En del sekvenser funkar bättre än andra. Tänker inte minst på Richards möte med Elton (Michael Cera) som är en aktivist/rebell som ska hjälpa till med att gömma Ben.


© Paramount Pictures

Till slut tappar filmen en del ånga när man närmare sig upplösningen och filmens långa speltid som sträcker sig en bit över två timmar börjar kännas av. Det positiva är att filmen gjorts med en egen vision istället för att bara kopiera 1987-versionen. Det negativa är att den inte direkt lyckas göra något speciellt av det hela och känns lite för medelmåttig och intetsägande för att bli minnesvärd.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 6.6

Space Cowboys

Titel: Space Cowboys
Genre: Drama/Komedi/Äventyr
Land: USA
År: 2000
Regi: Clint Eastwood
I rollerna: Clint Eastwood, Tommy Lee Jones, Donald Sutherland, James Garner, James Cromwell, Marcia Gay Harden, William Devane

Handling: Fyra minst sagt erfarna piloter, som en gång i livet drömde om att bli astronauter, får en andra chans att realisera sin ungdomsdröm. NASA vill fortfarande helst inte veta av dem men när en satellit kommer på villovägar i rymden behöver man de fyra veteranernas hjälp.

Omdöme: År 1958 drömmer fyra mycket duktiga testpiloter om att bli astronauter och ta sig upp i rymden. De fyra består av Frank Corvin (Clint Eastwood), William "Hawk" Hawkins (Tommy Lee Jones), flygingenjören Jerry O'Neill (Donald Sutherland) samt navigatorn "Tank" Sullivan (James Garner). Men när deras program skrotas läggs drömmen på is.


© Warner Bros.

40 år senare har NASA ett problem de inte kan lösa. En gammal sovjetisk satellit är på väg att krascha från rymden ner på Jorden. Satelliten är av okänd anledning utrustad med ett amerikanskt elektroniksystem. Systemet är föråldrat och ingen på NASA vet hur det funkar. Det är där Frank Corvin kommer in i bilden då det var han som utformade systemet en gång i tiden.


© Warner Bros.

Bob Gerson (James Cromwell) är ansvarig chef för NASA-projektet och övertalas av projektledaren Sara Holland (Marcia Gay Harden) att vända sig till Frank. En Frank som Bob ogillar ända sedan de inte kom överens för 40 år sedan då Bob var Franks chef under testpilot-dagarna. Frank går med på att hjälpa NASA på villkor att alla fyra veteraner plockas in på projektet och att de fyra ska skickas upp till satelliten.


© Warner Bros.

Det är en Clint Eastwood-film men ändå känns det inte riktigt som en film han vanligtvis skulle göra. Inte bara för att temat skiljer sig från det han normalt sett gjort utan även lite vad gäller genomförandet. Visst är det fortfarande en Clint Eastwood-prägel över en del, men vem hade egentligen trott att han skulle ta sig an en rymdfilm som det till stor del blir under andra halvan.


© Warner Bros.

De fyra veteranerna spelas av fyra duktiga skådespelare. Trots det hade det varit kul om de gnabbats mer än de gör. Nu blir det främst Clint Eastwood och Tommy Lee Jones som Frank respektive Hawk som drar det tunga lasset och de två karaktärerna tjafsar om ett och annat. De övriga två hade kunnat vara med mer på detta för att känna att de är en sammansvetsad grupp som har kul ihop.


© Warner Bros.

Filmen inleder lättsammare för att sedan bli allvarligare innan rymdäventyret drar igång. Överlag hade det nog hjälpt filmen om den varit lättsammare rakt igenom. Som det blir nu övergår filmen nästan helt till att bli allvarlig under rymdexpeditionen. Något utdraget och upprepande under rymdscenerna, även om det överlag är fullt dugliga effekter. Den gör inte bort sig vad gäller den biten och filmen är ok, varken mer eller mindre.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.5

Enemy Territory

Titel: Enemy Territory / Livsfarligt område
Genre: Action/Kriminalare
Land: USA
År: 1987
Regi: Peter Manoogian
I rollerna: Gary Frank, Ray Parker Jr, Stacey Dash, Tony Todd, Jan-Michael Vincent

Handling: En försäkringsförsäljare råkar hamna på fel sida av ett ungdomsgäng i en mindre fin stadsdel, och när husets säkerhetsvakt dör finns det ingen väg ut.

Omdöme: Barry Rapchick (Gary Frank) har sett bättre dagar. Inte bara att han har bekymmer med en ex-fru som är på honom, hans resultat som försäkringsförsäljare är inte vad det brukade vara. Hans chef gillar honom dock och ger honom en chans att komma på benen igen med en bra provision. En 70-årig kvinna har tagit kontakt med försäkringsbolaget och vill teckna en livförsäkring. Men tiden är knapp eftersom det är fredag och om Barry inte får hennes underskrift samma dag kommer en medarbetare teckna försäkringen på måndag och få provisionen.


© Empire Pictures

Barry beger sig genast till området där kvinnan bor. Det är inget område där vita syns till och det är bäst för Barry att sticka därifrån innan det blir mörkt. Barry har antingen tankarna på annat håll eller så är han inte riktigt medveten om riskerna han tar med att ta sig in på området och höghuset. Detta då ett gäng som kallar sig för Vampires härjar och styr, särskilt när mörkret infaller.


© Empire Pictures

Efter att Barry lyckats ta sig till Elva Briggs (Frances Foster) för att få sin underskrift och fått betalt kontant, är det dags att bege sig därifrån. Det är nu problemen börjar på allvar. Barry har gjort en ung medlem i Vampires upprörd och han har i sin tur hämtat gängets ledare kallad för greven (Tony Todd). Som tur är får Barry hjälp av telefonreparatören Will Jackson (Ray Parker Jr) och Elvas barnbarn Toni Briggs (Stacey Dash).


© Empire Pictures

Något av en sunkig B-film förväntades då det utspelar sig i ett stökigt område med gäng och allt runt omkring. Men även om det är ett stökigt och slitet område med en huvudskådeplats som utspelar sig i ett nerklottrat höghus i en betongförort, är filmen förvånansvärt osunkig. Den är inte heller så B som man hade kunnat tro, även om prestationerna är relativt svaga. Å andra sidan passar det liksom filmen och gör det lite småroligt.


© Empire Pictures

Det är en allvarlig och seriös film men ändå med glimten i ögat. Vitingen Barry kallas för ghost (spöke) och sticker ut på mer än ett sätt. Efter att han parats ihop med Will blir det lite av en klassisk buddy-film då de tvingas samarbeta för att överleva och hålla sig undan det blodtörstiga gänget Vampires. Gänget är tungt beväpnade och skyr inga medel, men trots allt är de lite småfjantiga. Deras ledare greven spelas passande av Tony Todd som ibland påminner om en sektledare med tanke på vad gänget har för sig.


© Empire Pictures

Under filmens gång kommer två filmer upp i tankarna. Främst är det Assault on Precinct 13 (1976) där en man tvingas hålla sig undan ett gäng som jagar honom och han tar skydd på en smått övergiven polisstation där han får hjälp av ett par vänliga själar. Den andra filmen är The Warriors (1979) med tanke på gänget och gängledaren som pushar sina fotsoldater att finna de som satt sig emot dem.


© Empire Pictures

Avslutningsvis får man säga att filmen lyckas ganska bra rakt igenom med att behålla intresset och inte flippa ur för mycket som det lätt blir när en sån här film försöker trappa upp actionbiten utan önskad effekt. Här hålls det hela tiden på en jämn nivå vilket gör att filmen genomgående funkar och underhåller. Sedan är det ett plus att musiken är bättre än väntat med en oftast elektronisk musik som ligger i bakgrunden och skapar god stämning, lite som i gamla John Carpenter-filmer utan att sticka ut lika mycket.

2 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.2