Hot Fuzz

Titel: Hot Fuzz
Genre: Komedi/Mysterium/Action
Land: Storbritannien
År: 2007
Regi: Edgar Wright
I rollerna: Simon Pegg, Nick Frost, Jim Broadbent, Timothy Dalton, Paddy Considine, Olivia Colman, Martin Freeman, Anne Reid, Stuart Wilson, Bill Nighy, Steve Coogan, Cate Blanchett

Handling: Nicholas Angel är Londons bästa polis och haffar fyra gånger så många brottslingar som sina kollegor. Eftersom hans arbetsmoral får de andra att framstå som en bunt slashasar, blir han omplacerad till den slumrande landsortsstaden Sandford, som nästan helt saknar brottslighet. Men plötsligt drabbas Sandford av en rad olyckor och Angel vädrar morgonluft.

Omdöme: Det finns ingen bättre polis i London än Nicholas Angel (Simon Pegg). Han är lite av en superpolis som är helt hängiven sitt yrke och har överlägset flest gripanden. Det är därför dags för en befordran, men också en omplacering - han är helt enkelt för bra och får kollegorna att framstå i dålig dager. Mot sin vilja får han lämna storstaden London för landsbygden och sömniga Sandford, som utsetts till landets säkraste by.


© Universal Pictures

I Sandford paras Nicholas ihop med Danny (Nick Frost), sonen till den lokala polischefen Frank Butterman (Jim Broadbent). Nicholas polishjärna går hela tiden på högvarv och han löser diverse mindre brott, vilket inte ses som något positivt av lokalinvånarna. När ett par mord skakar det lilla samhället är Nicholas snart övertygad om att en seriemördare går lös. Hans poliskollegor viftar dock bort dödsfallen som olyckshändelser. Vad är det egentligen som försiggår i Sandford?


© Universal Pictures

Detta är den andra filmen i den så kallade "Cornetto-trilogin" som inleddes med Shaun of the Dead (2004) och avslutades med The World's End (2013). Edgar Wright och Simon Pegg har skrivit filmerna, medan Edgar Wright har regisserat. Simon Pegg och Nick Frost utgör radarparet som spelar huvudrollerna i filmerna.


© Universal Pictures

Det är en film som presenteras i tre akter, åtminstone sett till att den är uppdelad i tre tydliga 40-minutersblock. Under den första akten handlar det om vanligt polisarbete och om hur Nicholas måste vänja sig vid omställningen från storstad till liten by. I den andra kommer vändningen när mord börjar ske och ger det hela en slasherprägel. I den tredje övergår filmen till fullskalig action när hela byn kommer till liv.


© Universal Pictures

Filmen är väldigt händelserik och har inte många lugna stunder. Det har dels att göra med upplägget som friskt blandar genrer som komedi, mysterium, skräck och action, och dels med klippningen som håller tempot uppe. Mestadels fungerar klippningen och övergångarna bra eftersom de för handlingen framåt och får berättelsen att flyta på smidigt. Den saliga blandningen blir inte till en enda stor röra, men man känner att det hela blir ganska extremt ju längre in man kommer.


© Universal Pictures

Det är många som älskar den här filmen och Shaun of the Dead (2004), förmodligen tack vare blandningen av humor och våld. Skulle inte riktigt kategorisera det som svart humor, åtminstone inte i stil med bröderna Coen, Martin McDonagh eller varför inte Anders Thomas Jensen. Detta är istället mer renodlad komedi, där det är mer overkligt och överdrivet, vilket säkerligen kan uppskattas om man gillar den sortens blandning av genrer. Det är till för att underhålla, men det går ofta till överdrift och är inte riktigt gjort med samma finess som nämnda regissörer lyckas med i sina bästa stunder.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.8

An American Crime

Titel: An American Crime
Genre: Drama/Kriminalare
Land: USA
År: 2007
Regi: Tommy O'Haver
I rollerna: Ellen Page, Catherine Keener, James Franco, Scott Eastwood

Handling: Sommaren 1965 lämnar ett par karnevalsarbetande föräldrar sina två unga döttrar i god tro hos den ensamstående hemmafrun Gertrude Baniszewski. Hon har lovat att ta god hand om dem under sommaren för 20 dollar i veckan. De hade aldrig i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig vilka vidrigt ondskefulla dåd som skulle drabba deras döttrar i familjens källare när dörren stängts bakom dem. Baserad på en sann historia.

Omdöme: Sylvia (Ellen Page) och Jennie (Hayley McFarland) är två unga systrar vars föräldrar arbetar på en karneval. År 1965 ska föräldrarna turnera med karnevalen under ett par veckor och har därför svårt att ta hand om sina döttrar. Efter en söndagsgudstjänst träffar systrarna två andra flickor och följer med dem hem. Där möter de deras mamma, Gertrude (Catherine Keener), som är en ensamstående mor till sex barn i olika åldrar.


© First Look Studios

Gertrude är i behov av pengar eftersom hon är sjuk, måste ta hand om sina barn och endast kan utföra arbete hemifrån. Eftersom föräldrarna måste vara borta, kommer de överens med Gertrude om att lämna Sylvia och Jennie hos henne i ett par veckor. För besväret ska de betala $20 i veckan. Döttrarna kan på så vis stanna i Indianapolis där de går i skolan, umgås med sina nyfunna vänner och ha Gertrude som tar hand om dem. Det verkar vara en vinn-vinn-situation för samtliga parter - men istället visar det sig bli en levande mardröm...


© First Look Studios

Om detta inte hade varit en verklighetsbaserad historia, skulle det vara svårt att tro att det är sant. Förvisso har filmen tagit sig vissa friheter, men själva vittnesmålen följer domstolsutskrifter från rättegången. Systrarna hamnar verkligen i en mardrömssituation med den dominanta och sadistiska Gertrude. Hon vill lära dem en läxa, i synnerhet Sylvia, men hennes metoder är minst sagt oacceptabla.


© First Look Studios

Vad som främst gör historien så pass häpnadsväckande är inte att en vuxen kan vara så grym och hjärtlös, utan att ingen verkar visa medmänsklighet. Det gör att historien blir svår att acceptera, eftersom alla är elaka och delaktiga i att situationen eskalerar bortom all kontroll. Något som blir tydligt är hur viktigt det är med bra förebilder, vilket Gertrude definitivt inte är. Hon bestämmer i hushållet, och barnen gör som de blir tillsagda.


© First Look Studios

Det som förbryllar mest är att ingen reagerar på vad som försiggår i hemmet, och att ingen försöker påkalla hjälp. Det påminner till viss del om det psykologiska spelet i Das Experiment (2001), där en grupp som ska agera fångvakter blir så pass uppslukade av sin maktposition att de släpper på spärrarna och inte bryr sig om konsekvenserna. På ett liknande sätt utvecklas situationen här, något som är skrämmande men även fascinerande ur ett psykologiskt perspektiv. Däremot lyckas filmen inte riktigt fullt ut, och känslan är att den blir något långdragen. Det hade nog hjälpt om det varit mer av ett rättegångsdrama istället för att endast låta det förekomma i kortare sekvenser.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.2

The Heartbreak Kid

Titel: The Heartbreak Kid
Genre: Komedi/Romantik
Land: USA
År: 2007
Regi: Bobby Farrelly, Peter Farrelly
I rollerna: Ben Stiller, Michelle Monaghan, Malin Åkerman, Jerry Stiller, Eva Longoria

Handling: En nygift man upptäcker under sin smekmånad att hans val av fru kanske inte var det allra bästa. Hon visar sig vara en mardröm och det blir inte lättare när han samtidigt möter sin riktiga drömtjej.

Omdöme: Eddie (Ben Stiller) bor i San Francisco där han äger och driver en sportbutik. Han saknar dock någon att dela sitt liv med. Hans ex-fästmö gifter sig med en annan man efter att han inte tagit steget och gift sig med henne. Eddies far Doc (Jerry Stiller) är på honom om att åtminstone passa på att dejta och testa olika "frukter". Men Eddie vill träffa rätt kvinna att vara med, inte vem som helst.


© Paramount Pictures

En dag, på självaste Alla hjärtans dag, stöter han på Lila (Malin Åkerman). På den korta tiden han träffar henne känner han att han skulle vilja träffa henne igen men vet inte mer än hennes förnamn. Ett par dagar senare dyker hon dock upp i hans sportbutik och de börjar dejta. Förhållandet leder till att Eddie beslutar sig för att inte göra om samma misstag som tidigare och gifter sig med Lila efter att de bara känt varandra i sex veckor.


© Paramount Pictures

Smekmånaden bär av till Los Cabos i Mexiko men redan på väg dit börjar Eddie så smått ångra sig. De har tidigare endast dejtat och inte bott med varandra. Nu kommer saker fram som både stör honom och är stora irritationsmoment. Hans äktenskap prövas ordentligt när han på resorten möter Miranda (Michelle Monaghan) som han genast klickar med och känner är hans riktiga drömkvinna.


© Paramount Pictures

En remake på gamla 70-talaren The Heartbreak Kid (1972) med en minnesvärd Charles Grodin i huvudrollen. Utan att minnas originalets händelseförlopp särskilt väl togs denna remake an som fått ljummen kritik. Originalet var trots allt en lyckad film men på något sätt känns det som denna nyversion kan stå på egna ben.


© Paramount Pictures

Vad man får är en komedi som gör vad den ska - att få en att skratta. Det må inte vara något direkt nytt och kanske är den lite klichéfylld på sina håll men den får det att funka. Finns många andra mer hyllade komedier som inte får en att skratta som denna gör. Nu blir det kanske inte en skrattfest men för det mesta känns den lyckad i det avseendet.


© Paramount Pictures

Om man vill dyka lite djupare så ska en sån här film gärna även vara mysig och ha ett bra budskap. Där faller den en del då dess budskap inte är det bästa vad gäller en man som på sin smekmånad inser att han hellre vill vara med en annan. Men det är så klart en del av huvudkaraktärens dilemma. Eddie menar ju väl men har försatt sig i en svår situation. Man förstår honom dock då han försökt göra rätt men det har blivit så väldigt fel. Som komedi levererar den med andra ord gott om humor och känns inte så ytlig som en del andra komedier från den här tiden. Inte direkt mysig men långt ifrån dålig.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 5.9

Rush Hour 3

Titel: Rush Hour 3
Genre: Action/Komedi/Kriminalare
Land: USA
År: 2007
Regi: Brett Ratner
I rollerna: Jackie Chan, Chris Tucker, Hiroyuki Sanada, Noémie Lenoir, Max von Sydow, Yvan Attal, Philip Baker Hall, Roman Polanski

Handling: Poliserna Carter och Lee måste den här gången bege sig till Paris för att bekämpa en del av den kinesiska organiserade kriminaliteten - Triaderna.

Omdöme: Vi befinner oss i Los Angeles där Carter (Chris Tucker) blivit degraderad till trafikpolis medan Lee (Jackie Chan) agerar personlig livvakt åt ambassadör Han (Tzi Ma). Efter ett attentat under ett toppmöte där en mystisk triad-ledare skulle avslöjas, blir det upp till Lee och Carter att återigen samarbeta.


© New Line Cinema

Den som ligger bakom attentatet visar sig vara Kenji (Hiroyuki Sanada) som har ett förflutet med Lee som är högst personligt. Spåren leder Carter och Lee till Paris där de måste försöka komma i kontakt med Geneviève (Noémie Lenoir) som kan sitta på nyckeln till den riktiga identiteten på den mystiska triad-ledaren. Eftersom triaderna är måna om att tysta henne blir det upp till Lee och Carter att hinna sätta henne i säkerhet innan det är för sent.


© New Line Cinema

Efter att de två första filmerna blev kassasuccéer var det givet att trilogin skulle fullbordas. Med en gång känns det dock att känslan inte riktigt finns där från de tidigare två filmerna när vi träffar Carter och Lee i Los Angeles. Men sakta men säkert börjar filmen hamna rätt när de tvingas samarbeta på nytt. Inte minst funkar humorn och vi får bl.a. ett besök på en kampsportsklubb där Lee och Carter drabbar samman med en jättekines som använder dem som en trasdocka.


© New Line Cinema

När handlingen sedan förflyttas till Paris känns det rätt. För även om filmen har ett svagare manus finns humorn och samspelet på plats. Man har dock försökt trissa upp actionscenerna mer än i de föregående filmerna med ett stort fel. Man har börjat lägga in cgi-effekter och det går till överdrift. Man vill se Jackie Chan utföra sina roliga stunts, vilket man till viss del får, men det blir även en massa overkliga saker.


© New Line Cinema

Det hela blir snart mer som ett försök till James Bond-äventyr och funkar väl någorlunda väl fram till Eiffeltornet. När handlingen förflyttas till Eiffeltornet för den stora finalen tappar tyvärr filmen det mesta. Det blir alldeles för mycket effektbaserat, action som håller på för länge och ett korkat manus som inte verkar ha brytt sig om realism längre.


© New Line Cinema

Det är verkligen synd att filmens sista kvart ballar ur under hela sekvensen som utspelar sig kring Eiffeltornet. Hade inte räknat med att denna tredje del skulle vara i klass med de första två filmerna, men då den var tillräckligt trevlig och rolig under långa stunder, är det synd att den faller platt på slutet.


© New Line Cinema

En kul överraskning är att se Roman Polanski dyka upp i rollen som poliskommissarie Revi när Carter och Lee anländer till Paris och blir förhörda. Det och jättekinesen som använder dem som trasdockor är två av de roligare inslagen i filmen.


© New Line Cinema

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 5.5 alt. 6.0
IMDb: 6.2

The Bucket List

Titel: The Bucket List / Nu eller aldrig
Genre: Drama/Komedi
Land: USA
År: 2007
Regi: Rob Reiner
I rollerna: Jack Nicholson, Morgan Freeman, Sean Hayes, Beverly Todd

Handling: Rike Edward Cole och mekanikern Carter Chambers lever i varsin värld. Deras vägar korsas när de får dela rum på ett sjukhus och snart upptäcker de att de faktiskt har två saker gemensamt: en önskan att använda den tid de har kvar till att göra allt som de alltid ha velat gjort innan de lämnar jordelivet samt ett begär att hitta sig själva. Tillsammans gör de sin livs resa och under resans gång blir de vänner som lär sig att leva livet.

Omdöme: Edward Cole (Jack Nicholson) och Carter Chambers (Morgan Freeman) har båda drabbats av cancer och får dela rum på sjukhuset. Carter är till vardags bilmekaniker och genomgår behandling medan Edward äger sjukhuset där han genomgår en svår operation. Under dagarna och veckorna som kommer pratar de båda herrarna om det ena och det andra. Så pass att de snart blir vänner.


© Warner Bros.

En dag börjar Carter skriva ner en lista, en bucket list på saker han vill hinna göra här i livet innan han dör. Vad som till en början är en personlig lista blir snart en gemensam lista då Edward känner att de sitter i samma båt då prognosen säger att de endast har ett par månader kvar att leva.


© Warner Bros.

De nyfunna vännerna bestämmer sig för att ge sig ut och uppleva sakerna de skrivit ner på sin gemensamma lista. Eftersom pengar inte är något problem för Edward, beger de sig världen runt i hans privatjet. De ser och upplever saker de bara drömt om men det blir också ett sätt att hitta sig själva. Kanske inser de vad de saknar mest av allt här i världen.


© Warner Bros.

Något som är tydligt med den här filmen är att om det varit andra skådespelare av lägre klass än Jack Nicholson och Morgan Freeman, är det dels osäkert om filmen ens hade setts och dels om den kunnat funka. Det är nämligen ett jobbigt och deprimerande tema om en livshotande sjukdom vilket inte är något man vill se i första taget. Men dess två huvudrollsinnehavare och regissören Rob Reiner gör att filmen är värd en chans.


© Warner Bros.

Jack Nicholson och Morgan Freeman är mycket riktigt bra och ytterst viktiga för att filmen ska funka. Det får dock sägas att första tredjedelen som utspelar sig på sjukhuset är lite småjobbig att se och man väntar mest på att de ska ta sig därifrån. Det blir genast bättre när Edward och Carter beger sig ut i världen. Nu känner man sig lite hoppfull även om filmen inleder med slutet vilket man hela tiden har i bakhuvudet. Förvisso visar det sig inte riktigt ligga till exakt som man tror men det skapar trots allt en lite sorglig känsla.


© Warner Bros.

Skönt nog är filmen inte så tung och deprimerande som ämnet skulle kunna vara men det är inte heller någon lättsam film som skulle bli till en skrattfest eller liknande. Främst blir det en film om vänskap och att passa på att utforska, se och uppleva saker. Att leva sitt liv och ta tillvara på tiden man har här på Jorden. En del budskap med andra ord och det är ingen tokig film, mycket tack vare sina två stjärnor. Men överlag är det inte direkt upplyftande så det finns andra filmer man hellre ska se om man vill bli på gott humör.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.3

Rogue

Titel: Rogue / Territory / Dark Waters
Genre: Skräck
Land: Australien/USA
År: 2007
Regi: Greg McLean
I rollerna: Michael Vartan, Radha Mitchell, Sam Worthington, Mia Wasikowska

Handling: En idyllisk flodtur i den australiska vildmarken förvandlas till en levande mardröm då någonting plötsligt kommer upp ur djupet och sänker båten med våldsam kraft. En jättelik krokodil skymtar medan de överlevande lyckas ta sig i land på en ö mitt i floden. Men de är långt ifrån säkra - snart går solen ner och tidvattnet börjar sakta stiga. Förr eller senare måste de simma i land.

Omdöme: Ett gäng turister, både utländska och inhemska, beger sig ut på en flodtur för att skåda krokodiler. Gruppen består bl.a. av amerikanske resejournalisten Pete (Michael Vartan), en australiensisk familj, ett amerikanskt par och diverse singelturister.


© Roadshow Films

Kate Ryan (Radha Mitchell) är turisternas guide och tar dem längs floden. Den idylliska platsen har gott om fototillfällen på den bildsköna naturen och djurlivet. Turisterna blir varse om vad krokodilerna är kapabla till när de får syn på en uppvisning av matandet av en krokodil. Så länge de håller sig undan vattnet bör de vara ok. Ingen är sugen på en simtur efter det.


© Roadshow Films

När gruppen ska vända hem får de syn på en lysraket som tyder på att någon behöver hjälp. Kate beger sig mot platsen och får där syn på en mindre båt som kapsejsat. Innan de vet vad som händer blir de själva rammade av något stort under vattenytan. Kampen för överlevnad är ett faktum för den vettskrämda gruppen.


© Roadshow Films

Australiens norra territorium längs flodturen är verkligen en bra skådeplats och perfekt för den här sortens film. Det är relativt outforskat, isolerat och har potential att dölja överraskningar och farligheter längs vägen. Vem vet vad som ligger och lurar, eller hur stora de farliga bestarna kan vara här.


© Roadshow Films

Historien är inspirerad av sanna händelser som ägde rum på 1970-talet, även om filmen valt att krydda till det hela för att göra det mer till en historia likt Jaws (1975) fast med en jättekrokodil. Det är dock ett effektivt koncept och även om filmen inte försöker tävla med nämnda klassiker har man ändå tagit uppgiften på allvar och gjort en seriös skräckfilm.


© Roadshow Films

Filmen funkar mestadels bra och är inte någon korkad djurskräckis med taffliga effekter och liknande. Det är oftast välgjort och man visar inte för mycket av besten om det inte behövs. Tycker det hela funkar som bäst under första halvtimmen under flodturen innan skräcken sätter in. Mittdelen är inte heller så tokig när gruppen tvingas till överlevnad.


© Roadshow Films

Det är under filmens avslutande fas som filmen tappar då den viker ner sig en del. Den fullföljer helt enkelt inte vad den uppvisat under första timmen av filmen och det blir lite mer korkat. När man ändå gjort filmen seriös och ganska mörk borde man hållit den linjen hela vägen, då hade resultatet blivit klart mer tillfredsställande. Alternativet hade varit att ha med mer humor som en annan krokodilfilm som kommer upp i tankarna, nämligen Lake Placid (1999). En skräckkomedi som är underhållande på ett annat sätt.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0 alt. 6.5
IMDb: 6.2

Before the Devil Knows You're Dead

Titel: Before the Devil Knows You're Dead
Genre: Drama/Kriminalare/Thriller
Land: USA
År: 2007
Regi: Sidney Lumet
I rollerna: Philip Seymour Hoffman, Ethan Hawke, Marisa Tomei, Albert Finney, Michael Shannon, Amy Ryan

Handling: Girighet. Skuld. Förräderi. Hämnd. Charles och Nanette Hanson har försökt se till att göra det bästa för familjen. Andy, deras äldsta, älskar sin hustru Gina och tjänar massor av pengar. Hank, deras yngsta, älskar sin dotter och försöker få henne att klara av sina studier vid en av landets bästa privatskolor. Men skenet bedrar. Andy har både drogmissbruk och förskingring på sitt samvete och hans äktenskap håller på att falla sönder. Hank klarar inte av att försörja sin dotter, han dricker för mycket och dessutom har han en hemlig kärleksaffär, med sin brors hustru. Andy har en lösning på åtminstone de finansiella problemen, nämligen att råna föräldrarnas juvelerarbutik.

Omdöme: Andy (Philip Seymour Hoffman) och Hank (Ethan Hawke) är bröder, helt olika varandra men de har en sak gemensamt och det är att de båda är i stort behov av pengar. Andy har ett välbetalt jobb och en hustru i Gina (Marisa Tomei) som han älskar. Men ett drogmissbruk och det faktum att hans fru börjar bli alltmer bedrövad gör att han vill komma över en större summa pengar så att de kan flytta till Rio de Janeiro. Detta då Gina var som lyckligast när de nyligen var på semester där.


©ThinkFilm

Hank har det allmänt svårt med att få ekonomin att gå ihop, han dricker för mycket och har ingen möjlighet att betala underhållsbidrag till sin ex-fru för deras dotter. En dotter han älskar väldigt mycket men för varje dag känner han att han förlorar henne p.g.a. det ekonomiska. Som om det inte vore nog har han ett förhållande med sin brors fru Gina...


©ThinkFilm

Andy kommer med lösningen på deras problem. Som storebror har han tagit tag i det hela och kommit fram med en plan. Planen går ut på att råna en juvelerarbutik i ett sömnigt samhälle. Det hela är riskfritt, in och ut, ingen kommer skadas och stöldgodset tänker han sedan sälja till en hälare han känner sedan tidigare. Det enda lilla kruxet är att juvelerarbutiken ägs av deras föräldrar...


©ThinkFilm

Sidney Lumet kom här att göra sin sista film som satte punkt för en lång och framgångsrik karriär som inleddes 50 år tidigare med klassikern 12 Angry Men (1957). Det blev första och enda filmen han filmade med hjälp av digitalfoto och även om han själv lär ha gillat processen känns det inte helt rätt. Digitalfotot under början av 2000-talet var inte optimalt och en sån här film hade gjort sig bättre om den filmats på gammal hederlig film. Även om fotot absolut inte är dåligt så förlorar digitalfotot ändå något vad gäller den riktiga filmkänslan.


©ThinkFilm

Filmen berättas inte i kronologisk ordning så vi hoppar ganska friskt i historien och mellan karaktärerna. Vi tar t.ex. del av juvelerarrånet tidigt och backar sedan bandet för att se bakgrunden till det hela och även från olika perspektiv. Upplägget har sina för- och nackdelar. Det tar ett tag att komma in i filmen p.g.a. detta men sedan blir det ganska fascinerande då det hela leder till intriger som påverkar hela familjen.


©ThinkFilm

I grunden är det egentligen en ganska simpel premiss men skådespelarna och regin gör att filmen har något lite annorlunda. Philip Seymour Hoffman övertygar som vanligt och även om det inte är en av hans allra främsta prestationer finns det hela tiden en självklarhet i hur han spelar rollen. Albert Finney som fadern Charles är också duktig och blir en viktig pusselbit under inte minst andra halvan.


©ThinkFilm

En film som växer allt eftersom och väntar med det bästa till sist. För när Andy och Hank pressas och blir än mer desperata, tar Andy befälet och alla spärrar släpps. Det är en familjetragedi och filmen har en mörk ton redan från början, men extra mycket när det hela får sin upplösning. Trots det fanns det utrymme att få fram mer stämning, dramatik och spänning. Precis som när filmen sågs första gången saknas något för att filmen ska gå hem fullt ut, även om den har prestationerna, handlingen och musiken.

4 - Skådespelare
4 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.3