The Scent of the Night

Titel: L'odore della notte / The Scent of the Night
Genre: Kriminaldrama
Land: Italien
År: 1998
Regi: Claudio Caligari
I rollerna: Valerio Mastandrea, Marco Giallini, Emanuel Bevilacqua, Giorgio Tirabassi

Handling: En före detta polis blir brottsling på heltid och hamnar i en nedåtgående brottsspiral under 1980-talets Rom.

Omdöme: Det är slutet av 70-talet och början av 80-talet. Remo (Valerio Mastandrea) begår stölder och överfall mitt på gatan i Rom tillsammans med kumpanerna Maurizio (Marco Giallini) och Roberto (Giorgio Tirabassi). I själva verket är Remo polis i norra Italien, närmare bestämt Turin. Han har dock fått smak för adrenalinkicken den brottsliga banan ger honom och han tjänar snabba pengar på det här viset.


©Filmauro

Remo sadlar om och blir yrkeskriminell i Rom på heltid. När kumpanerna Maurizio och Roberto inte alltid kan eller vill vara med, måste Remo hitta någon annan att utföra stölderna med. Någon som han kan lita på och känna sig trygg med. Något motvilligt vänder han sig till Marco (Emanuel Bevilacqua) som brukar hänga på samma bar och har rykte om sig att vara hårdhänt. De visar sig bli ett bra radarpar och beslutar sig för att tvinga sig in i rikas hem där de kan komma över en större mängd smycken och pengar.


©Filmauro

Man får en känsla av att filmen kan bygga på verkliga händelser med hur den är berättad, inte minst med berättarrösten där huvudpersonen Remo agerar berättarröst och tar oss igenom hans tankar och syn på saker och ting. I efterhand visar det sig också stämma till viss del. Det hela bygger på en bok som i sin tur inspirerats av verkliga händelser där förövaren intervjuats och berättat om sina eskapader.


©Filmauro

Det är ett eskalerande våld Remo och hans kumpaner tar till. Eller rättare sagt, de är brutala redan från början men de blir mer våghalsiga när de ökar insatserna med att ta våldet och stölderna från gatan in i de rikas hem. Givetvis ökar riskerna på så vis, men med hjälp av ex-polisen Remo har de oftast bra koll på var de ska slå till och hur de ska komma undan.


©Filmauro

En lite konstig filmupplevelse får erkännas. För även om överfallen och rånen är välgjorda och känns autentiska, saknar historien struktur och att få en att bry sig. Det blir mest att följa Remo och de övriga när de begår dessa brott där man inser att Remo inte har några direkta spärrar. Han har ingen medkänsla för sina offer, hur illa de än behandlas och skadas. Han finner en likasinnad i Marco, men det kan också innebära att det en vacker dag inte kommer sluta väl.


©Filmauro

Något som inte heller hjälper filmen är att prestationerna är något svaga. Det är liksom svårt att känna för någon, inte minst huvudpersonen Remo. Valerio Mastandrea uppvisar inte några som helst känslor och frågan är om han ska spela rollen så kallt och känslolöst. Eftersom det är något liknande med de övriga blir det svårt att bli fullt engagerad i deras våldsamma överfall. Filmen är inte dålig men till slut får man säga att den inte ger så mycket som den borde kunnat ge om man brytt sig om karaktärerna.

2 - Skådespelare
3 - Handling
2 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 6.9