I.Q.

Titel: I.Q.
Genre: Komedi/Romantik
Land: USA
År: 1994
Regi: Fred Schepisi
I rollerna: Meg Ryan, Tim Robbins, Walter Matthau, Stephen Fry, Charles Durning

Handling: Edward är en hårt arbetande bilmekaniker som förälskar sig i den vackra och intelligenta Catherine. Catherine har dock inga planer på att lämna sin nuvarande fästman.

Omdöme: Catherine Boyd (Meg Ryan) är en intelligent matematiker vid Princeton-universitetet på 1950-talet. Hon är förlovad med James Moreland (Stephen Fry), professor i experimentell psykologi. En dag när de får biltrubbel stannar de vid en bilverkstad där Edward Walters (Tim Robbins) jobbar. Det är kärlek vid första ögonkastet, åtminstone för Eds del.


©Paramount Pictures

Ed bestämmer sig för att söka upp Catherine och lämna tillbaka en fickklocka hon glömde på bilverkstan. Till sin förvåning öppnar en äldre herre som visar sig vara Albert Einstein (Walter Matthau). Han visar sig vara Catherines morbror och tillsammans med Alberts tre goda vänner, genierna Kurt Gödel (Lou Jacobi), Boris Podolsky (Gene Saks) och Nathan Liebknecht (Joseph Maher), bekantar de sig med Ed.


©Paramount Pictures

När de fyra genierna förstår att Ed är förtjust i Catherine, inser de att han är precis vad hon behöver. De ogillar nämligen hennes fästman James som de kallar för råttprofessorn då han experimenterar på råttor och är allmänt dryg och har en överlägsen attityd. Då de vet att Catherines hjärna säger att hon ska vara med en intellektuell man, hjälper de fyra genierna Ed att bli intellektuell och en i gänget för att inte bara vinna Catherines hjärta utan även hennes hjärna.


©Paramount Pictures

Fred Schepisi, som tidigare inte minst hade regisserat den klart mysiga Roxanne (1987) av och med Steve Martin, har nog på sätt och vis velat skapa något liknande här. Det blir inte lika mysigt men det är trots allt något oförstört över filmen då den både utspelar sig på 50-talet och är från 90-talet.


©Paramount Pictures

När man läser på lite mer om filmproduktionen gillade regissören Schepisi filmen men kände att resultatet kunde blivit bättre. Han fick inte som han ville då det fanns två producenter, en filmstudio och Tim Robbins att tampas med. De såg till att regissörens vision inte kom fram fullt ut. Han ville t.ex. att de fyra genierna skulle få ta större plats och bl.a. ha Peter Ustinov och John Cleese vid sidan av Walter Matthau. I vilket fall som helst blev det en kompromiss som kanske gjorde att filmen gick på säkerhet och efter en mall mer än att våga lite mer.


©Paramount Pictures

Meg Ryan och Tim Robbins har väl kanske aldrig den rätta kemin så att det skulle spraka om dem, men samtidigt hamnar filmen inte riktigt i de situationerna där magin skulle ha en chans att komma fram. Istället är det främst kul att se Walter Matthau iklä sig rollen som Albert Einstein då han faktiskt liknar honom och det känns som han gått in för rollen mer än att spela sig själv som han oftast brukar göra. Matthau var en klasskådespelare så det är föga förvånande att han klarar rollen och blir lite av en mysfarbror som filmen kan falla tillbaka mot när det behövs.


©Paramount Pictures

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.2