
Titel: Not Quite Hollywood: The Wild, Untold Story of Ozploitation!
Genre: Dokumentär
Land: Australien/USA
År: 2008
Regi: Mark Hartley
Handling: Trodde du att Quentin Tarantino var det kreativa våldets okrönte mästare? Då har du uppenbarligen inte plöjt igenom den uppsjö av australiska genrefilmer från 70- och 80-talet som influerat Kill Bill-regissören. Här kartläggs den explosion av sexfrosseri, explicit våld, och dieseldoftande action som bröt ut i Australiens filmvärld när censuren gick från strikt till obefintlig.
Omdöme: Dokumentärer om film brukar vara roliga att se. När det gäller en sådan här dokumentär är det möjligen en fördel om man sett en del av filmerna som tas upp. Samtidigt är det kul att kunna upptäcka potentiella pärlor man missat. Det är dock värt att notera att dokumentären fokuserar på australiska genrefilmer från 70- och 80-talet - alltså långt ifrån mainstream. Det innebär att det skiljer sig en hel del kvalitetsmässigt.
© Magnet Releasing
Dokumentärens regissör Mark Hartley fascinerades av dessa genrefilmer när han växte upp hemma i Australien. Han valde att kontakta Quentin Tarantino, ett stort fan av filmerna som även hade dedikerat Kill Bill-filmerna till exploateringsgenren. Tarantino hjälpte till att få dokumentären gjord och är också den som intervjuas mest, med timmar av ingående prat om filmerna. Hartley spenderade fem år på diverse intervjuer och genomgång av omfattande filmmaterial, vilket till slut resulterade i den 100 minuter långa dokumentären.
© Magnet Releasing
Upplägget är indelat i tre kapitel: sex, skräck och action, där varje kapitel tar upp ungefär en halvtimme. Vi får en bakgrund till hur det kom sig att genrefilmen exploderade i Australien. Sedan skiftar fokus till nakenhet i filmerna. Detta första kapitel är svagast, även om det är småkul att se hur exploaterande och smått osmakligt sex och nakenheten letade sig in i produktionerna. Filmkritikerna sågade filmerna, men publiken gillade det desto mer.
© Magnet Releasing
När dokumentären kommer in på skräck och action blir det genast bättre. Något som slår en, vilket Quentin Tarantino och andra regissörer och skådespelare påpekar, är att de australiska filmerna hade några av de främsta stuntmännen. De var inte bara duktiga - de var vansinniga. Säkerheten var i princip obefintlig. Förvisso resulterade det i sjuhelsikes bra stunts och actionscener, men också i skador, allvarliga olyckor och ibland dödsfall.
© Magnet Releasing
Sammantaget sitter man och känner att det verkligen är filmnörderi att se på en sådan här dokumentär - ganska underhållande, med många häftiga scener att ta del av. Det visar sig dessutom att det mesta av det bästa redan setts. Med andra ord får man inga nya filmtips att ta med sig, men det gör inte så mycket. Överlag har dokumentären tillräckligt av värde, utan att nå den allra högsta nivån.
Betyg:

Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 7.6
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar