La grazia

Titel: La grazia / Grace
Genre: Drama
Land: Italien
År: 2025
Regi: Paolo Sorrentino
I rollerna: Toni Servillo, Anna Ferzetti, Massimo Venturiello, Orlando Cinque

Handling: Italiens president ställs inför svåra moraliska dilemman kring dödshjälpslagstiftning och benådning av mördare, samtidigt som han plågas av sin avlidna hustrus otrohet under sina sista månader vid makten.

Omdöme: Italiens president Mariano De Santis (Toni Servillo) har sex månader kvar på sin mandatperiod. Den tidigare domaren får stöd av sin närmaste medarbetare - juristen tillika dottern Dorotea (Anna Ferzetti). Tillsammans ser de över lagstiftningen kring dödshjälp, något Dorotea förespråkar starkt. Hennes far är däremot mer ljummet inställd till förslaget som hans dotter varit med och tagit fram. Samtidigt ställs de inför dilemmat att benåda - eller inte benåda - två dömda mördare.


© The Match Factory

Mariano är en omtyckt president, både av folket och sina medarbetare. Han ses som intelligent och klok, hetsar inte upp sig utan fattar genomtänkta beslut. Det finns dock en sak som plågat honom i 40 år och det är hans älskade hustrus död. Eller rättare sagt vetskapen om att hon hade en älskare, något han inte kan släppa förrän han fått reda på vem det var.


© The Match Factory

När filmen inleds med spännande musik och vi introduceras till Italiens president, är känslan att det kan bli en tät och gripande film. Den känslan förbyts snart då det visar sig vara en pratig första halvtimme utan tydlig riktning. Ibland blixtrar det dock till med scener som sticker ut, som när den portugisiske presidenten kommer på statsbesök och ett hällregn bryter ut. Det är en sådan scen som ger en känsla av att det kan finnas mer att se fram emot, inklusive subtil humor.


© The Match Factory

Detta kom att bli det sjunde samarbetet mellan regissören Paolo Sorrentino och hans stjärna Toni Servillo. Mestadels har filmerna fått lovord, men personligen har resultatet varit lite mer blandat. En sak är dock tydlig och det är att filmerna får ut det mesta av Toni Servillo, och så blir även fallet här. Han är säkerheten själv i rollen som presidenten som manövrerar sig igenom politiska och privata svårigheter med stor elegans.


© The Match Factory

Musiken, som var så effektiv under öppningsscenen, återvänder flera gånger under filmens gång och bryter mönstret en del, vilket är välkommet. Det ger filmen lite mer liv än om det hade hållits i samma ton med anonym bakgrundsmusik som man inte skulle lägga märke till. Dessa scener sticker ofta ut tack vare att de bär på lite mer spänning. De känns även mer konstnärliga i utförandet, med fint foto, slow motion och andra inslag som ger det en smått drömlik känsla.


© The Match Factory

Filmen ger lite blandade känslor eftersom den har inslag som är klart lyckade, såsom Toni Servillo som är mycket bra, de drömlika sekvenserna och även dilemmat kring de potentiella benådningarna. Samtidigt känns det som att filmen hade kunnat få ut mer, inte minst i scenerna runt omkring som är mindre engagerande. Inte för att filmen skulle vara direkt tråkig, men det fanns utan tvekan utrymme att göra mer av helheten. Så även om det finns saker att ta med sig, saknas en genomgående högre nivå för att skapa mer driv och engagemang.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 7.4