Fango bollente / Savage Three

Titel: Fango bollente / Savage Three
Genre: Action/Kriminalare
Land: Italien
År: 1975
Regi: Vittorio Salerno
I rollerna: Joe Dallesandro, Enrico Maria Salerno, Martine Brochard, Gianfranco De Grassi

Handling: Ovidio, Giacomo och Peppe jobbar som tekniker på ett dataföretag. De umgås också privat och fördriver tiden med att bl.a. gå och se på fotboll. Men de vill ha mer i sina annars ganska tråkiga och inrutade liv. När Ovidio kör in en skruvmejsel i bröstet på en lastbilschaufför efter en trafikolycka blir det starten på en blodig odyssé i brott för de tre frustrerade unga männen.

Omdöme: Välkommen till Turin i norra Italien i mitten av 1970-talet. De tre vännerna Ovidio (Joe Dallesandro), Giacomo (Gianfranco De Grassi) och Peppe (Guido De Carli) jobbar på samma teknikföretag. De känner sig instängda som i en bur och behöver avreagera sig på fritiden - annars känner de att de vill spränga arbetsplatsen i luften.


© Titanus

Vännerna börjar med småbrott som att stjäla en bil, orsaka trafikolyckor och köra runt som dårar. Men det räcker inte för dem. Efter att de skördat sitt första dödsoffer finns det inte längre något som stoppar dem från att leta upp nya offer. Planlöst ränner de omkring på kvällarna och nätterna för att "leva lite". De är trots allt ostraffade sedan tidigare och känner sig oövervinneliga. Polisen, med inspektör Santagà (Enrico Maria Salerno) i spetsen, kommer dem dock på spåren.


© Titanus

Dessa italienska eurocrime-filmer från 1970-talet var sannerligen våldsamma och oförutsägbara. De målar upp ett nedbrutet samhälle där våldet är en del av vardagen, och där de kriminella härjar fritt och tänjer på gränserna för vad de kan komma undan med. Vad som försvårar polisens arbete är inte bara att de letar efter tidigare ostraffade, utan också att brotten är oprovocerade och saknar tydlig koppling till varandra.


© Titanus

Vad är egentligen motivet för de tre vildarna? Två av dem visar ingen som helst ånger, medan den tredje ställer sig frågande till vad de egentligen håller på med. Men han är redan så pass inblandad att det inte finns någon återvändo - om han kan leva med sig själv, vill säga.


© Titanus

Ovidio är den drivande kraften. Han är intelligent, gift med läkaren Alba (Martine Brochard) och borde ha en ljus framtid framför sig. Men något är uppenbarligen väldigt fel med honom. Frågan är var detta våldsbegär plötsligt kommer ifrån? Inget tyder på att han och hans vänner tidigare har gjort något liknande. Förmodligen har det nått en punkt där han blivit trött på det inrutade livet - våldet har blivit ett begär han behöver stilla för att orka återvända till sitt datajobb.


© Titanus

På sätt och vis kan man likna filmen vid en italiensk motsvarighet till A Clockwork Orange (1971). Det är långt ifrån en lika välgjord eller ikonisk film, men båda skildrar individer som utför meningslöst och grafiskt våld. Det finns ingen direkt poäng med det, vilket gör att man får lite svårt att bli engagerad i händelserna. Men variationen i deras eskapader och Ovidios eskalerande blodtörst gör att galenskapen ändå har något av värde - även om det är svårt att sätta fingret på vad. Precis som med Stanley Kubricks av många älskade filmklassiker kan denna film nog falla vissa mer i smaken än andra.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0 alt. 6.5
IMDb: 6.8