Visar inlägg med etikett Jill Clayburgh. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Jill Clayburgh. Visa alla inlägg

torsdag 21 augusti 2025

Whispers in the Dark



Titel: Whispers in the Dark / Viskningar i natten
Genre: Mysterium/Thriller
Land: USA
År: 1992
Regi: Christopher Crowe
I rollerna: Annabella Sciorra, Jamey Sheridan, Alan Alda, Anthony LaPaglia, John Leguizamo, Deborah Kara Unger, Jill Clayburgh, Anthony Heald

Handling: En kvinnlig psykiatriker behandlar en kvinna som har en älskare. Psykiatrikern möter en man som hon gillar. Det visar sig vara samma man hennes patient har som älskare. När ett mord sker och bevisen pekar mot att det är mannen som gjort det, måste hon avgöra om det stämmer.

Omdöme: Ann Hecker (Annabella Sciorra) jobbar som psykiatriker i New York. Hon tar emot patienter med diverse sexuella fantasier, oftast osunda eller till och med kriminella sådana. En av Anns patienter är f.d. sexbrottslingen John (John Leguizamo) som numera är en framgångsrik konstnär som genom sin konst får utlopp för sina sexuella begär och fantasier. En annan patient är Eve (Deborah Kara Unger) som delar med sig av sina vilda sexuella möten med sin älskare och även fantasier.


© Paramount Pictures

Ann, som blir alltmer uppslukad av Eves sexuella historier, börjar ha livliga drömmar om fantasierna. För att tyda sina drömmar och känslor vänder hon sig till sin mentor och nära vän, Dr. Leo Green (Alan Alda). Med hans hjälp försöker hon komma tillrätta med sin situation för att inte bara kunna släppa sina tankar och känslor utan även för att vara en god psykiatriker åt sina patienter, speciellt Eve som har det svårt.


© Paramount Pictures

En dag träffar Ann den charmige Doug McDowell (Jamey Sheridan) som verkar vara raka motsatsen till hennes numera ex-pojkvän Paul (Anthony Heald). Doug tar henne med storm och Ann känner att det kan vara början på en underbar relation. Men när det visar sig att Doug är patienten Eves älskare, förändrar det allt. Inte blir det bättre av att ett mord sker och polisdetektiven Larry Morgenstern (Anthont LaPaglia) misstänker att Doug kan vara skyldig.


© Paramount Pictures

Det första man kan börja med är att jag är ganska svag för thrillers och det kom en hel del solida sådana runt tidigt 90-tal. Även när det inte är de allra bästa brukar de lyckas fånga mitt intresse. Detta är ett exempel på det. Ett sätt att avgöra om en sån här film funkar i mina ögon är om jag börjar titta på klockan och känner mig trött eller om den behåller intresset rakt igenom. Denna får mig iofs att kolla klockan ett par gånger, men det är mer för att det är intressant att se vad den ska bjuda på resten av tiden då man tror att filmen borde vara i sin slutfas. Istället visar det sig att den har fler vändningar och inte bara tar sig den enklaste vägen från A till B.


© Paramount Pictures

Det är en erotisk thriller, en genre som var populär i början av 90-talet. På sätt och vis påminner mig historien även en del om gamla italienska giallo-filmer där man har ett mysterium i grunden med flera misstänkta. På så vis kan filmen leda en att tro att det finns en huvudmisstänkt bara för att ändra spår ett par gånger längs vägen. Lite småtrevligt med sådana historier och det gör att det hela behåller intresset istället för att ha en given mördare och sedan dra ut på det hela utan att det blir direkt spännande.


© Paramount Pictures

Visst är det kanske inte den mest trovärdiga historien när allt är sagt och gjort. För om man börjar analysera ett och annat i efterhand, finns det en del som kanske är lite väl otroligt eller sammanträffanden som man inte kan blunda för. Men det går inte att komma ifrån att det bjuds på flera misstänkta och vändningar som gör det till en titt som funkar. Giallo-likheten sett till mysteriet är faktiskt ganska träffsäker och mördaren lämnar även ett par lik efter sig när röken lagt sig.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0 alt. 6.5
IMDb: 5.6

söndag 15 september 2024

Silver Streak



Titel: Silver Streak / Chicagoexpressen
Genre: Komedi/Kriminalare/Action/Romantik/Thriller
Land: USA
År: 1976
Regi: Arthur Hiller
I rollerna: Gene Wilder, Jill Clayburgh, Richard Pryor, Patrick McGoohan, Ned Beatty

Handling: En bokförläggare på resa med tåg från Los Angeles till Chicago tror att han ser en mördad man slängas av tåget. När han inte hittar någon som tror på vad han sett börjar han att undersöka saken på egen hand. Allt han uppnår är att själv bli mördarens nästa måltavla.

Omdöme: Bokförläggaren George Caldwell (Gene Wilder) har bestämt sig för att ta tåget från Los Angeles till Chicago. Detta då han vill ha lugn och ro, få en chans att läsa igenom lite material och för att bara ha tråkigt. Tågresan visar sig bli raka motsatsen för George.


©20th Century Fox

Det hela börjar med att George träffar säljaren Bob Sweet (Ned Beatty) som berättar om hur han passar på att ragga på kvinnor under tågresan då kvinnor verkar vara mer "villiga" på ett tåg. George får själv en chans till romans då han träffar trevliga Hilly Burns (Jill Clayburgh) som har sovkupén intill honom. Hon är sekreterare till en professor som ska släppa en bok och hålla föredrag i Chicago.


©20th Century Fox

Plötsligt ser George en död man slängas av tåget utanför sitt fönster. Det visar sig vara professorn, men ingen tror på honom. Det hela blir starten på ett mordäventyr där George hamnar mitt i smeten. Hilly och Bob Sweet kanske kan vara till hjälp, men är de att lita på? Och vad har rike affärsmannen Roger Devereau (Patrick McGoohan, som alltid funkar bra som elaking) och hans män med saken att göra?


©20th Century Fox

George, som kommer bli avslängd från tåget, måste försöka ta sig tillbaka till Silver Streak som tåget kallas. Han får ta till alla tänkbara medel för att ta sig tillbaka, varna polisen att ett mord begåtts och försöka rädda Hilly som är i fara. Till slut får han hjälp från oväntat håll då tjuven Grover Muldoon (Richard Pryor) ansluter sig och hjälper George som tack för att han befriat honom från småstadspolisen.


©20th Century Fox

När man ser filmen, som setts ett par gånger tidigare, är det inte särskilt svårt att se varifrån manusförfattaren Colin Higgins tagit inspiration från. Det är mer än en blinkning till Alfred Hitchcock och kul nog lär Cary Grant ha frågat Gene Wilder om manuset till filmen möjligen var inspirerat av North by Northwest (1959), vilket det var. Lite som om man tog den klassikern och la till humor tack vare Gene Wilder. Och längre in får han sällskap av Richard Pryor vilket blev första gången radarparet spelade mot varandra.


©20th Century Fox

Det går inte att komma ifrån att man får trevligt med filmen. Det är något visst med tågfilmer och denna får räknas till de mer lyckade. Tycker filmens första 20 minuter, inte minst då George och Hilly lär känna varandra, är klart lyckade och mysiga. Gott om humor och romantiska inslag där på råget. Sedan följer mordmysteriet och filmen blir mer actionfylld efter det.


©20th Century Fox

Invändningen man kan ha på filmen, vilket jag även minns att jag känt vid föregående tittar, är att filmen kanske är något utdragen under sisådär sista kvarten. Det blir mer pang-pang och action under avslutningen av filmen när man rusar mot finalen. Kanske hade man kunnat tona ner det en aning då filmen trots allt är som trevligast när den är lekfullare. Men allt som allt är det en trevlig resa vi gör med George, Hilly, Bob, Grover och de övriga.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 6.9