Manhattan

Titel: Manhattan
Genre: Komedi/Drama/Romantik
Land: USA
År: 1979
Regi: Woody Allen
I rollerna: Woody Allen, Diane Keaton, Mariel Hemingway, Michael Murphy, Meryl Streep, Wallace Shawn

Handling: Isaac Davis hoppar av sitt jobb som manusförfattare till TV-shower. Samtidigt är hans f.d. hustru (som lämnat honom för en annan kvinna) på väg att ge ut en bok om deras gemensamma liv. Isaac själv har ett förhållande med en 17-årig skolelev.

Omdöme: Detta är en kärleksförklaring till New York och i synnerhet Manhattan av Woody Allen. Isaac Davis (Woody Allen) håller på att skriva en bok om sin älskade stad. Detta vid sidan om sitt jobb som manusförfattare till en humoristisk TV-show. Men en dag får han nog och säger upp sig då han vill vara fin i kanten. Genast klagar han till sin bästa vän Yale (Michael Murphy) att han nu måste snåla, flytta från sin lägenhet och annat som stör honom.


©United Artists

Isaac, som har ett förhållande med 17-åriga studenten Tracy (Mariel Hemingway), får reda på att gifte Yale vänstrar med en journalist han träffat. Journalisten i fråga är Mary (Diane Keaton). En Mary som Isaac till en början starkt ogillar då de har helt olika syn på saker och ting men som han snart blir förtjust i. Samtidigt har Isaac fullt upp med att oroas över ex-frun Jills (Meryl Streep) bok som kommer ta upp deras äktenskap i detalj.


©United Artists

Den neurotiske Isaac är nog till stor del en kopia av Woody Allen själv. Han behöver inte spela rollen eftersom han bara spelar sig själv, inklusive att ha ett sexuellt förhållande med en 17-åring vilket han lär ha haft i verkligheten runt den här tiden. Isaac är även självgod, har skev humor och ser sig själv som världens främsta älskare. Uppenbarligen går han hem hos kvinnorna, frågan är bara vem han egentligen vill vara med.


©United Artists

När denna Woody Allen-film sågs första gången var det nog en topp tre eller åtminstone topp fem film bland hans filmer. Dags att se om den med minne av en fin och vacker film, inte bara att se på utan även innehållsmässigt. Vet inte riktigt varför men filmen känns ganska medelmåttig när den nu ses. Inte så speciell förutom någon scen som sticker ut. Inte heller dålig men när man förväntar sig något riktigt bra och det inte håller den klassen blir man lite besviken trots allt.


©United Artists

Woody Allen lär inte ha varit nöjd med filmen och det var inte förrän den klipptes om som den funkade och blev en succé när den släpptes. Det är inte riktigt den kärleksförklaring till Manhattan som förväntat men det finns flera fina scener, det får man ge den. Det svartvita fotot är bra men även här ville jag minnas att det var ett finare foto överlag. Känns som det på sina håll kunde varit bättre ljussättning, speciellt kvällsscenerna.


©United Artists

Det är lite tråkigt när en film inte är lika bra som man ville minnas den som. Det sker inte så ofta med klassiker av det här slaget. Så frågan är vad som gör att filmen inte uppskattas mer? Ibland kan det vara förväntningarna som spelar in och ibland kan det vara fel film vid fel tillfälle. Kanske en kombination av de två i det här fallet. Trots det är det en småtrevlig film som ändå har sitt värde. Aldrig dålig och med en del fina och trevliga scener, bara att det borde varit mer av det och hållit en genomgående hög nivå.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.8

What's Up, Doc?

Titel: What's Up, Doc? / Go'dag yxskaft?
Genre: Komedi/Romantik
Land: USA
År: 1972
Regi: Peter Bogdanovich
I rollerna: Barbra Streisand, Ryan O'Neal, Madeline Kahn, Kenneth Mars, Austin Pendleton, Michael Murphy, Liam Dunn, John Hillerman, Randy Quaid, M. Emmet Walsh

Handling: Howard och hans fästmö befinner sig i San Francisco för att försöka få ett bidrag till Howards musikaliska forskning. Men Howards så välorganiserade tillvaro vänds upp-och-ned, och han hamnar i en härva av stulna juveler, förväxlat bagage och hemliga agenter.

Omdöme: Klassisk gammal hederlig screwballkomedi av Peter Bogdanovich. Det hela utspelar sig i San Francisco där en rad olika karaktärer anländer till hotellet Bristol. Inga konstigheter med det men fyra identiska väskor kommer att ställa till det. En innehåller topphemliga dokument, en annan värdefulla smycken.



©Warner Bros.

Howard Bannister (Ryan O'Neal) och hans fästmö Eunice Burns (Madeline Kahn) ska närvara vid en konferens på hotellet i hopp om att Howard ska få ett bidrag till sin musikaliska forskning. Han har dock inte räknat med Judy (Barbra Streisand) som är den eviga studenten. Hon är hungrig och har inget rum, så hon försöker komma nära Howard. Hon kommer visa sig skapa en rad problem för Howard.



©Warner Bros.

Andra gäster och diverse personer ränner runt på hotellet och letar efter väskan de är ute efter. Det springs mellan hotellrummen och diverse förväxlingar uppstår på klassiskt vis. Väskorna hamnar i fel rum och i fel händer vilket givetvis skapar förvirring.



©Warner Bros.

Klassisk förväxlingskomedi av det här slaget kan vara riktigt kul när den får till det. Och denna får till det. När handlingen äger rum på hotellet och det verkar som hela filmen kommer utspela sig där, kan man känna att det hela kan bli för mycket och liksom rinna ut i sanden. Istället går filmen in i nästa fas då vi tas med på jakt på San Franciscos gator vilket skapar en rad nya roliga situationer.



©Warner Bros.

Det finns flera bra karaktärer och prestationer i filmen som inte bara förlitar sig på Ryan O'Neal och Barbra Streisand. Tänker t.ex. på Madeline Kahn som i sin filmdebut spelar smått irriterande och dominant på ett slående sätt. Hon skulle senare bl.a. spela en liknande roll i en annan klassiker, nämligen Young Frankenstein (1974). Kenneth Mars, som även han senare var med i nämnda film, är helskön som kroaten Hugh Simon som är Howards misstänksamma konkurrent.



©Warner Bros.

Som pricken över i:et bjuds vi på en skön final i rättegångssalen där samtliga samlas för att försöka reda ut vad det är som egentligen hänt. Domare Maxwell (Liam Dunn) drivs till vansinne i ett par scener där man inte kan hålla sig för skratt. Det blir en passande avslutning som liksom cementerar att detta inte bara är en klassiker utan även en riktigt bra sådan.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 7.7

Salvador

Titel: Salvador
Genre: Drama/Krig
Land: USA/Mexiko/Storbritannien
År: 1986
Regi: Oliver Stone
I rollerna: James Woods, Jim Belushi, John Savage, Elpidia Carrillo, Michael Murphy, Cynthia Gibb, Juan Fernández, Tony Plana

Handling: Året är 1980. Richard Boyle, en krigsfotografveteran sänds till inbördeskriget i El Salvador för att fånga det hela på film. Boyles uppdrag är att avslöja den hemska regering som anställer mordiska styrkor för att ta hand om de oliktänkande.

Omdöme: Samma år som Oliver Stone kom med Oscarsvinnaren Platoon (1986) gjorde han även denna tvåfaldigt Oscarsnominerade film. Den bygger på verkliga händelser och utspelar sig i början av 1980-talet. Krigsfotografen Richard Boyle (James Woods) lever med fru och barn i San Francisco. Han är redo för nästa äventyr, nästa kick. När frun lämnar honom och beger sig hem till Europa, är det läge för Richard att bege sig ner till El Salvador där det politiska läget håller på att utmynna i ett inbördeskrig.


©Hemdale Film Corporation

Boyle får med sig vännen Dr. Rock (Jim Belushi) och bilar ner genom Latinamerika. Boyle lockar med gott om droger, alkohol, brudar och att man får mycket för pengarna. Förvisso ljuger Boyle inte om detta, men läget är långt ifrån säkert när de väl tar sig in i El Salvador via Guatemala. De passerar döda kroppar längs vägen och tungt beväpnade militärer vart de än vänder sig.


©Hemdale Film Corporation

Richard är bekant med El Salvador sedan tidigare. Han har varit där förr och känner sig hemma där, trots hemskheterna man inte kan blunda för. Han har en inhemsk flickvän i form av María (Elpidia Carrillo) som han verkar vara redo att starta ett nytt liv med. Samtidigt är han där för att hitta frilansjobb som fotograf, något han får hjälp med av kollegan John Cassady (John Savage) som är fast besluten om att fånga den där historiska bilden som kommer göra honom världskänd.


©Hemdale Film Corporation

Med en gång när filmen drar igång under förtexterna känns det som Oliver Stone velat ge filmen en dokumentär känsla. Tänker även på Costa-Gavras och flera av hans politiska filmer som säkerligen agerat som inspiration. När Boyle och Rock kommer till El Salvador och hamnar i diverse trångmål, gör sig den dokumentära stilen åter påmind. Det är närgånget och högst trovärdigt, men det betyder inte att det är särskilt trevligt att se. Fast det är ju också poängen, att skapa obehag av krigets fasor. Där människoliv inte är värda mycket och vem som helst kan bli bortförd, torterad och dödad.


©Hemdale Film Corporation

James Woods är den drivande katalysatorn filmen igenom. Han verkligen sprudlar med energi och har en självklarhet som Richard Boyle. Kaxig och stor i mun, skapar ofta fiender med sin ofiltrerade stil. Samtidigt kan han även visa upp en mänsklig och ödmjuk sida gentemot de han håller varmt om hjärtat. Härdad och hård vilket yrket kräver, och lite av en skitstövel, men ändå kan man sympatisera med honom.


©Hemdale Film Corporation

Filmen blir lite småjobbig att se med tanke på de grafiska bilderna som visas upp av kriget. Samtidigt är det tanken och visar på hur fruktansvärt det är. Trots det vill Boyle stanna då han känner sig bra där, vilket är smått oförståeligt med tanke på farorna det innebär.


©Hemdale Film Corporation

Till slut känner man att budskapet är tydligt. Kriget är meningslöst vilken sida det än handlar om. Visst kan man kanske förstå en sida mer än den andra vad gäller vad som driver dem och vad de kämpar för. Men krig är omänskligt och båda sidorna tar till metoder som är fruktansvärda. Även om det är en stark film är den snarare frånstötande än engagerande vilket gör att betyget inte blir mer än ok.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.4