torsdag 31 oktober 2024
What's Up, Doc?
Titel: What's Up, Doc? / Go'dag yxskaft?
Genre: Komedi/Romantik
Land: USA
År: 1972
Regi: Peter Bogdanovich
I rollerna: Barbra Streisand, Ryan O'Neal, Madeline Kahn, Kenneth Mars, Austin Pendleton, Michael Murphy, Liam Dunn, John Hillerman, Randy Quaid, M. Emmet Walsh
Handling: Howard och hans fästmö befinner sig i San Francisco för att försöka få ett bidrag till Howards musikaliska forskning. Men Howards så välorganiserade tillvaro vänds upp-och-ned, och han hamnar i en härva av stulna juveler, förväxlat bagage och hemliga agenter.
Omdöme: Klassisk gammal hederlig screwballkomedi av Peter Bogdanovich. Det hela utspelar sig i San Francisco där en rad olika karaktärer anländer till hotellet Bristol. Inga konstigheter med det men fyra identiska väskor kommer att ställa till det. En innehåller topphemliga dokument, en annan värdefulla smycken.
©Warner Bros.
Howard Bannister (Ryan O'Neal) och hans fästmö Eunice Burns (Madeline Kahn) ska närvara vid en konferens på hotellet i hopp om att Howard ska få ett bidrag till sin musikaliska forskning. Han har dock inte räknat med Judy (Barbra Streisand) som är den eviga studenten. Hon är hungrig och har inget rum, så hon försöker komma nära Howard. Hon kommer visa sig skapa en rad problem för Howard.
©Warner Bros.
Andra gäster och diverse personer ränner runt på hotellet och letar efter väskan de är ute efter. Det springs mellan hotellrummen och diverse förväxlingar uppstår på klassiskt vis. Väskorna hamnar i fel rum och i fel händer vilket givetvis skapar förvirring.
©Warner Bros.
Klassisk förväxlingskomedi av det här slaget kan vara riktigt kul när den får till det. Och denna får till det. När handlingen äger rum på hotellet och det verkar som hela filmen kommer utspela sig där, kan man känna att det hela kan bli för mycket och liksom rinna ut i sanden. Istället går filmen in i nästa fas då vi tas med på jakt på San Franciscos gator vilket skapar en rad nya roliga situationer.
©Warner Bros.
Det finns flera bra karaktärer och prestationer i filmen som inte bara förlitar sig på Ryan O'Neal och Barbra Streisand. Tänker t.ex. på Madeline Kahn som i sin filmdebut spelar smått irriterande och dominant på ett slående sätt. Hon skulle senare bl.a. spela en liknande roll i en annan klassiker, nämligen Young Frankenstein (1974). Kenneth Mars, som även han senare var med i nämnda film, är helskön som kroaten Hugh Simon som är Howards misstänksamma konkurrent.
©Warner Bros.
Som pricken över i:et bjuds vi på en skön final i rättegångssalen där samtliga samlas för att försöka reda ut vad det är som egentligen hänt. Domare Maxwell (Liam Dunn) drivs till vansinne i ett par scener där man inte kan hålla sig för skratt. Det blir en passande avslutning som liksom cementerar att detta inte bara är en klassiker utan även en riktigt bra sådan.
4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
19 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 7.7
Labels:
1972,
4,
Austin Pendleton,
Barbra Streisand,
John Hillerman,
Kenneth Mars,
Komedi,
Liam Dunn,
M. Emmet Walsh,
Madeline Kahn,
Michael Murphy,
Peter Bogdanovich,
Randy Quaid,
Romantik,
Ryan O'Neal,
USA
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar