Ein ganzes Leben / A Whole Life

Titel: Ein ganzes Leben / A Whole Life
Genre: Drama
Land: Tyskland/Österrike
År: 2023
Regi: Hans Steinbichler
I rollerna: Stefan Gorski, August Zirner, Julia Franz Richter, Maria Hofstätter

Handling: I början av 1900-talet skickas en ung föräldralös pojke vid namn Andreas Egger till en dal där han kommer att tillbringa större delen av sitt liv. Under åtta decennier kommer hans liv att präglas av fattigdom, krig och våld, men också stunder av lycka och kärlek.

Omdöme: En ung föräldralös pojke skickas till en släkting i en dal runt 1900-talets sekelskifte. Släktingen vill dock inte ha något med pojken att göra, trots att det är hans systerson. Istället tas pojken hand om av en lokal bonde och hans familj. Bonden tar främst in honom av ekonomiska skäl och för att kunna utnyttja pojken på gården. Han kommer även att straffa pojken med piskrapp och annat som kommer göra pojkens uppväxt hård men även kommer härda honom inför vuxenlivet.


©TOBIS Film

När Andreas Egger (Stefan Gorski) som han heter växt upp till en ung man och han kan klara sig på egen hand, får det vara nog med bonden. Han tar diverse tunga jobb i dalen och uppe i bergen där han bosätter sig. Med tiden kommer han att uppleva både svåra som lyckliga stunder i sitt liv. En av de lyckliga blir när han träffar Marie (Julia Franz Richter) och upplever kärleken.


©TOBIS Film

En film som bygger på en bok av Robert Seethaler och sträcker sig över hela Andreas livstid. Var han kommer ifrån och vad som hänt hans föräldrar låter man vara osagt. Istället är det viktiga hur hans uppväxt formas hos bonden. Även om bonden behandlar honom illa, blir vistelsen där inte bara mörk. Den gamla gumman Ahnl (Marianne Sägebrecht) är huvudorsaken till varför han stannar så länge. Efter hennes bortgång har han inget som håller honom kvar och då kan han påbörja sitt liv i frihet uppe i bergen.


©TOBIS Film

Inledningsvis när filmen följer den tystlåtne pojken och bonden straffar honom titt som tätt, känner man att det är nära att man ger upp på filmen. Tack och lov hoppar man vidare i historien efter ett tag och inom tio minuter följer vi den något äldre Andreas och nästa fas i hans liv.


©TOBIS Film

Andreas kommer skaffa boende i en avskild fjällstuga uppe i bergen med fantastisk utsikt över dalen. Han kommer även vara med och arbeta hårt med linbanan som byggs och kommer gå mellan dalen och bergen. Förutom det hårda arbetet som han inte har något emot och är duktig på, kommer alltså kärleken att göra intåg i hans liv. En fin relation mellan Andreas och Marie mellan två relativt enkla och oförstörda människor som finner harmoni tillsammans.


©TOBIS Film

Något som genomgående håller en väldigt hög nivå filmen igenom är fotot som fångar de magnifika vyerna runt dalen och bergen. Omgivningen är inte bara vacker, fotot gör ett bra jobb med att fånga det hela. Dessutom med grandios musik som bara förstärker upplevelsen. Musik som aldrig blir för mycket och är ett bra komplement till vad vi får ta del av. Kanske lite John Barry-vibbar över musiken som var bland de främsta på att fånga skönheten man tar del av.


©TOBIS Film

Det är en historia och film som både blir sorglig och vacker. Andreas Egger går helt enkelt igenom livet med allt vad det innebär. Trots en ganska svår uppväxt blickar han mest framåt och ser positivt på livet. När han blir äldre blickar han tillbaka på sitt liv och känner att han haft det ganska bra. En bitterljuv historia som växer sakta men säkert och till slut har den skapat tillräckligt med känslor för att man ska känna att det är en klart bra film.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 7.0

---

OBS: Nästa festivalfilm dyker upp kl. 15.

Good One

Titel: Good One
Genre: Drama
Land: USA
År: 2024
Regi: India Donaldson
I rollerna: Lily Collias, James Le Gros, Danny McCarthy

Handling: Under en campinghelg tvingas 17-åriga Sam navigera den ansträngda relationen mellan sin pappa och hans äldsta vän.

Omdöme: 17-åriga Sam (Lily Collias) ska snart börja på college. Innan dess ska hon följa med sin pappa Chris (James Le Gros) på en campingtur över en helg. De ska hämta upp pappas vän Matt (Danny McCarthy) och hans son som också ska följa med. Men Matt och sonen grälar vilket har att göra med att Matt nyligen skiljt sig. Det blir därför bara Sam, Chris och Matt som ger sig iväg från New York på campingutflykt.


©Metrograph Pictures

Campingen är inget nytt för Sam och hennes far Chris, men Matt är något av en nybörjare som inte är klädd rätt, har alldeles för mycket packning och glömmer att ta med sig sådant som är viktigt att ha med sig. De tre vandrar och gör upp läger. Det blir en chans för ett och annat att diskuteras och filosoferas över där Sam många gånger är den som har bäst insyn och ger goda råd åt de vuxna.


©Metrograph Pictures

En liten indiefilm som på sina håll kallats för ett "minimalistiskt mästerverk". Stora ord som inte direkt beskriver filmen som ses. Kanske är det ett sätt att lyfta det faktum att det är en film som inte har så värst mycket innehåll. Något mästerverk är det definitivt inte. Minimalistisk i form av att inte ha så mycket till handling stämmer dock desto bättre.


©Metrograph Pictures

Många gånger kan "less is more" funka bra och vara precis vad som får en film att funka. Här fanns det mycket att jobba på med manuset. Visst behöver man inte förklara allt och lämna en del öppet. Men en sådan sak som att Chris och Matt inte är bröder utan endast bästa vänner framgår inte. Det känns nämligen som Matt är Sams farbror och att Chris och Matt alltså är bröder. Nu kanske det inte spelar någon direkt roll, men ett exempel på att filmen borde gjort det tydligare med t.ex. ett par ord om det på väg till campingen.


©Metrograph Pictures

En annan sak filmen borde gjort ett bättre jobb med var att ta tillvara på naturen som en av karaktärerna. Skådeplatsen under campingen och vandringen kommer liksom inte riktigt fram fullt ut, trots att de vandrar genom fina platser. Hade velat ha en större upplevelse av att vara på plats och få njuta lite mer av omgivningen än vad man får nu.


©Metrograph Pictures

Till slut känns det mest som det inte finns någon vidare poäng med filmen. Något av ett minimalistiskt misslyckande för egen del, även om tanken nog var god av India Donaldson i sin regidebut, dotter till regissören Roger Donaldson för övrigt. Lily Collias i rollen som Sam ger dock en naturlig och stabil prestation som den visa tjejen som måste tampas med två vuxna karlar och lyssna på deras bekymmer.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 5.5 alt. 6.0
IMDb: 6.7

Albert Brooks: Defending My Life

Titel: Albert Brooks: Defending My Life
Genre: Dokumentär
Land: USA
År: 2023
Regi: Rob Reiner

Handling: En dokumentär om Albert Brooks och hans karriär i rampljuset. Filmen går igenom karriären från hans tidiga standup till filmroller i sina egna och andras filmer.

Omdöme: Dokumentärer om film, skådespelare och regissörer är nästan alltid av intresse. Det är inte minst intressant att få höra olika berättelser om hur det gick till och annat smått och gott. Albert Brooks föddes kul nog som Albert Einstein. Hans föräldrar stämplade honom på så vis för alltid, men han blev alltså känd under sitt artistnamn Albert Brooks. Föräldrarna var i nöjesbranschen och träffades under en filminspelning år 1937. Pappan var skådespelare/komiker, mamman var skådespelare/sångerska innan hon drog sig tillbaka och blev mamma på heltid åt sina fyra barn där Albert var yngst.


©HBO

Dokumentären är av regissören Rob Reiner och han sitter och har samtal med Albert Brooks där de går igenom hans liv och karriär. Kul nog är de gamla vänner som träffades i high school då de båda gick i dramaklass tillsammans. Under samtalet de har slängs det in intervjuer med en rad komiker och skådespelare. Vi får även se klipp från diverse komediframträdanden av Albert Brooks och senare några av hans mer framstående filmroller, inklusive där han själv regisserat.


©HBO

Titeln på dokumentären är tagen från en av Brooks mest framstående filmer, Defending Your Life (1991). En film som på ett slående sätt synar hans karaktärs liv, något denna dokumentär gör på ett lite liknande vis. På många sätt har han alltid känt att han måste försvara sig och sitt arbete, även om han hyllas av många. Det framkommer varifrån dessa tankar och känslor kommer och mycket kopplas tillbaka till föräldrarna.


©HBO

När klippen från filmerna han regisserat dyker upp och de diskuterar hur filmerna kom till och annat, blir det glasklart att Modern Romance (1981), Defending Your Life (1991) och till viss del Mother (1995) är tre bra filmer som gärna ska ses om någon gång i framtiden. Filmer som tagit tankar och händelser från hans liv och gjorts till klart bra, sevärda och tankeväckande filmer. Vid sidan av filmerna han själv regisserat, tas även en titt på en del annat han medverkat i, som t.ex. hans filmdebut i Taxi Driver (1976), sin Oscarsnominerade roll i Broadcast News (1987) och skurkrollen i Drive (2011).


©HBO

Albert Brooks må inte vara en en absolut favorit men en del av hans filmer och roller sticker ut och är bra. När man ser och hör en del saker han gjorde tidigt i sin karriär och även en del av filmerna han regisserat, står det klart att han var lite före sin tid med en del. Han har även varit en inspiration för många komikers, vilket nog är den största värdemätaren när man hyllas och uppskattas av sina egna, så att säga. En sevärd dokumentär som kanske inte går för mycket på djupet men som absolut ger en del av värde att ta med sig.

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.4

Movies-Noir Filmfestival 2024

November betyder att en trevlig tradition fortsätter. Movies-Noir Filmfestival är tillbaka.

4:e november startar Movies-Noir Filmfestival och det blir en rad spännande filmer från hela världen. Filmer från 2023 och 2024 har plockats ut och tanken är att det blir två filmer om dagen.


Albert Brooks: Defending My Life (2023) - USA
Good One (2024) - USA

Libre / Freedom

Titel: Libre / Freedom
Genre: Kriminaldrama/Romantik/Thriller
Land: Frankrike
År: 2024
Regi: Mélanie Laurent
I rollerna: Lucas Bravo, Léa Luce Busato, Yvan Attal, Radivoje Bukvic

Handling: Inspirerat av verkliga händelser är detta berättelsen om Bruno Sulak, en av Frankrikes mest beryktade icke-våldsamma brottslingar som begick en rad rån och stölder under 80-talet.

Omdöme: Det börjar med en rad butiksrån mot livsmedelsbutiker runt om Frankrike. Bruno Sulak (Lucas Bravo) tillsammans med sin kumpan Drago (Steve Tientcheu) genomför rånen på insidan med Brunos flickvän Annie (Léa Luce Busato) väntandes utanför som föraren av fordonet som de sticker med. Polisen med Georges (Yvan Attal) i spetsen ligger hela tiden steget efter rånarligan och det verkar snart nästan som om Bruno gäckar polisen.


©MGM/Prime

Efter att rånarligan plockat in en gammal vän till Bruno som visar sig vara opålitlig p.g.a. ett drogmissbruk, finner de den perfekta kumpanen när de väljer att gå från livsmedelsbutiker till att sikta in sig på smycken och juveler. Mannen i fråga kallas för Steve (Radivoje Bukvic) och kommer från Balkan. Bruno och Steve kommer snart bli ett riktigt radarpar som kommer genomföra en rad vågade rån och stölder med polisen hack i häl.


©MGM/Prime

Filmen inleder relativt lättsamt då rånarligan något nonchalant visas leva livet och fira sin rånarvåg. Känns då som att det kan komma att bli en ganska lättglömd actionkomedi. Detta är dock en verklighetsinspirerad historia och även om filmen direkt under inledningen gör det klart att filmen tagit sig vissa friheter, visar det sig att det mesta den tar upp verkligen hände.


©MGM/Prime

Bruno är något av en gentlemannatjuv som är charmig och artig. Även om han inte är våldsam finns aldrig några garantier när skjutvapen är inblandade. Och hans kumpaner kanske inte alltid har samma kyla som Bruno besitter. Bruno är dock ledaren för rånarligan och han har en förmåga att kunna ta sig ur de flesta situationerna. Men även han och Annie inser någonstans att det förr eller senare bara är en tidsfråga innan spelet är förlorat.


©MGM/Prime

Mélanie Laurent, som tidigare främst kändes till som skådespelerska, visade redan med Respire / Breath (2014) att hon är att räkna med som regissör. Efter det har det varit lite mer ljummet resultat på filmerna hon gjort, men denna tycker jag visar en fast hand i regin. Det är oftast elegant och det finns hela tiden ett driv i historien. Gillar inte minst montaget under Oscarsvinnande låten "The Windmills of Your Mind" av Michel Legrand som passande nog kommer från The Thomas Crown Affair (1968), en annan film om en gentlemannatjuv.


©MGM/Prime

Kanske att filmen saknar lite djup för att verkligen få en att bry sig fullt ut, men det är trots allt en film som underhåller. Och eftersom den väljer att inte vara så pass lättsam som den antydde inledningsvis, tycker jag ändå den lyckas finna rätt ton. Det blir seriöst, men inte för allvarligt och det blir inte heller någon komedi av det hela. Underhållande och sevärt om något av en fransk Robin Hood.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.2

Lady Jane

Titel: Lady Jane
Genre: Drama/Romantik
Land: Storbritannien
År: 1986
Regi: Trevor Nunn
I rollerna: Helena Bonham Carter, Cary Elwes, John Wood, Michael Hordern, Patrick Stewart, Joss Ackland

Handling: Historiskt drama om Lady Jane Grey som blir drottning av England mot sin vilja under Tudortiden. Henrik den VIII:s död gör hans unge son Edvard IV till kung. Lady Jane tvingas gifta sig med Guilford Dudley p.g.a. intriger och maktspel mellan katoliker och protestanter. Edvards IV:s död gör Jane till drottning, eftersom hon är protestant.

Omdöme: Får erkänna att man var något skeptisk till filmen inledningsvis. Men britterna kan sina kostymdramer och man ska inte underskatta dess skådespelare som genomgående brukar vara duktiga. Även intressant att se unga Helena Bonham Carter och Cary Elwes i de två huvudrollerna innan de blev hushållsnamn.


©Paramount Pictures

Historien tar sin början år 1552. Unge Edvard IV (Warren Saire) har blivit kung efter sin fars död, men Edvard IV visar sig vara skör och sjuk. Så pass att han inte kommer leva länge. Det får John Dudley (John Wood), som är kungens högra hand och har näst högsta makten, att komma med en plan. Han tänker se till att hans ogifta son, Guilford (Cary Elwes), ska gifta sig med Lady Jane (Helena Bonham Carter) som är kusin till Edvard IV.


©Paramount Pictures

John Dudley sätter sin plan i verket för att rädda England under turbulenta tider. Med hans hjälp vet han att Lady Jane kommer att bli drottning vid Edvard IV:s död. Och om hans son är gift med Lady Jane kan han kontrollera dem som sina marionetter. Detta då han är mån om att protestanterna ska vara vid makten i landet och inte katolikerna, vilket skulle bli fallet om prinsessan Mary skulle komma till makten.


©Paramount Pictures

Det är bara att erkänna att jag är svag för denna typ av film. Det behöver inte direkt vara kostymdrama i sig som lockar, men historiska filmer under medeltiden, om kungar och drottningar har oftast något som fascinerar. Det är fina och intressanta miljöer, gott om intriger, starka personligheter och gärna något storslaget över det hela.


©Paramount Pictures

Filmen är gjord av en för mig okänd regissör med bakgrund inom den brittiska teatern varifrån han tagit med sig flera duktiga skådespelare. Musiken är gjorde av en kompositör som enbart jobbade inom TV och här jobbade på sin enda långfilm, även om han dog bara några år senare. Till en början känns det som musiken kan bli för påträngande men snart visar det sig att den håller en bra nivå.


©Paramount Pictures

Själva historien lär ha tagit sig vissa friheter vad gäller relationen mellan Lady Jane och Guilford. Det är en relation som utvecklar sig till en romans där de märker att de har mer gemensamt än vad de till en början kunnat ana. Deras allians blir till en styrka när de inser att John Dudley har för avsikt att utnyttja dem för sin egen vinning.


©Paramount Pictures

Nu kanske filmen inte kan läggas till bland de allra bästa filmerna i genren, men är man lite svag för den här sortens historiska filmer är det lätt att sjunka ner i soffan och liksom transporteras till en annan tid. Det är inte en tid där man skulle vilja leva, men att besöka den en stund genom filmens värld är ibland klart trevligt. Kanske att filmen med sina 2.20 kunde kortat ner speltiden en aning, men man får trots allt en lagom dos kostymdrama och historiskt drama så att det ska räcka för denna gång.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.1

Movies-Noir Oscars - 1979

1979 är ett riktigt starkt år, inte bara bästa film utan även bästa internationella film och skådespelarna har alla väldigt hård konkurrens. Flera filmer och prestationer som likväl hade kunnat väljas ut, så starkt och jämnt fält är det.



UTMANARNA FÖR BÄSTA FILM:
Being There
The China Syndrome
Escape from Alcatraz
Kramer vs. Kramer
The Warriors




BÄSTA FILM:
Alien







BÄSTA INTERNATIONELLA FILM:
I... comme Icare (Frankrike)



UTMANARNA:
Série noire (Frankrike)
Stalker (Sovjetunionen)





BÄSTA MANLIGA HUVUDROLL:
Dustin Hoffman (Kramer vs. Kramer)



UTMANARNA:
Al Pacino (...And Justice for All)
Dudley Moore (10)
Roy Scheider (All That Jazz)
Martin Sheen (Apocalypse Now)
Peter Sellers (Being There)
Jack Lemmon (The China Syndrome)
Clint Eastwood (Escape from Alcatraz)
Robert Duvall (The Great Santini)
George C. Scott (Hardcore)
Peter Strauss (The Jericho Mile)
George Hamilton (Love at First Bite)
Nick Nolte (North Dallas Forty)
Ben Gazzara (Saint Jack)
Patrick Dewaere (Série noire)
Burt Reynolds (Starting Over)





BÄSTA KVINNLIGA HUVUDROLL:
Sigourney Weaver (Alien)



UTMANARNA:
Jane Fonda (The China Syndrome)
Sally Field (Norma Rae)
Jill Clayburgh (Starting Over)





BÄSTA MANLIGA BIROLL:
Michael Lonsdale (Moonraker)



UTMANARNA:
Laurence Olivier (A Little Romance)
John Hurt (Alien)
Yaphet Kotto (Alien)
Robert Duvall (Apocalypse Now)
Melvyn Douglas (Being There)
Justin Henry (Kramer vs. Kramer)
Rob Leibman (Norma Rae)
James Woods (The Onion Field)
David Patrick Kelly (The Warriors)





BÄSTA KVINNLIGA BIROLL:
Meryl Streep (Kramer vs. Kramer)



UTMANARNA:
-