Titel: My Chauffeur / Chauffören i Hollywood
Genre: Komedi
Land: USA
År: 1986
Regi: David Beaird
I rollerna: Deborah Foreman, Sam J. Jones, E.G. Marshall, Sean McClory
Handling: Fräck tjej får under mystiska omständigheter anställning på snofsig limousin-firma vilket leder till tumult och förvecklingar.
Omdöme: En dag skickar Mr. Witherspoon (E.G. Marshall) sin chaufför att leverera ett brev till Casey Meadows (Deborah Foreman). Det är en inbjudan att ta anställning hos en limousin-firma. Den frisinnade Casey blir inte bara en frisk fläkt bland de konservativa gamla gubbarna som driver och kör åt firman, hon visar även att hon kan göra jobbet med svåra klienter. Hennes stil uppskattas av många men hon får se upp att inte trampa för många på tårna för då riskerar hon att åka ut.
©Crown International Pictures
Under tiden som Casey går igenom diverse klienter under sin prövoperiod, håller Mr. Witherspoon ett öga på henne. Samtidigt blir Casey involverad med Battle (Sam J. Jones) som är en av hennes klienter. Han verkar vara en rik mansgris som behandlar folk, speciellt kvinnor, illa. Casey låter honom inte komma undan med det och säger ifrån, något han inte är van vid, definitivt inte av en chaufför.
©Crown International Pictures
Det finns gott om kända och mindre kända 80-tals pärlor där ute. Sedan finns det givetvis de som inte funkar eller faller en i smaken, trots att de är kända. Detta är en mindre känd 80-talare som inte kan läggas till de sköna pärlorna då den helt enkelt inte är strålande, men den bjuder trots allt på 80-talets känsla och charm.
©Crown International Pictures
Vad vi får är en ojämn film där nivån varierar lite för mycket för att det ska funka. Ibland kan man acceptera att vissa scener eller partier blir för mycket alternativt inte funkar, men när det blir ett genomgående problem kan man bara konstatera att filmen inte håller en särskilt hög nivå. Många scener funkar helt enkelt inte och kunde lika gärna klippts bort. Ta bara samtliga scener med komikerduon Penn & Teller som dyker upp under senare delen av filmen och får alldeles för stort utrymme med sin utdragna sketch som inte är rolig.
©Crown International Pictures
Även om filmen absolut inte kan ses som någon av de bättre 80-tals komedierna man sett och har sina uppenbara brister, är den inte usel. Den har saker som funkar och gör att man ändå får lite småtrevligt med den. Precis som handlingen är musiken också ojämn då den blandar och ger. Den komponerade musiken är oftast inte så tokig och får på sina håll till det fint. Soundtracket består nästan uteslutande av låtar från gruppen "The Wigs" och funkar i sina bästa stunder, men det varvas även med svagare nummer. Precis som musiken har filmen en del av 80-tals värde som man kan ta med sig, men det är långt ifrån den första filmen man skulle välja att se om.
2 - Skådespelare
2 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 5.5 alt. 6.0
IMDb: 5.5
