The Enforcer

Titel: The Enforcer / The Enforcer - Hårdingen
Genre: Kriminalare/Action/Thriller
Land: USA
År: 1976
Regi: James Fargo
I rollerna: Clint Eastwood, Tyne Daly, Harry Guardino, Bradford Dillman

Handling: Ett gäng inhemska terrorister kidnappar San Franciscos borgmästare, och som om det inte var nog får Harry en kvinnlig kompanjon på halsen.

Omdöme: En grupp ledda av den sadistiske ledaren Bobby Maxwell (DeVeren Bookwalter) planerar en rad terroristdåd i San Francisco. De lämnar flera lik efter sig för att genomföra sin agenda. De slår till mot ett lager där de kommer över en stor mängd tunga vapen, explosiva medel och annat som de kan terrorisera staden med. De är ute efter pengar och börjar utpressa staden på miljonbelopp.


©Warner Bros.

Harry Callahan (Clint Eastwood) hamnar i trubbel med sina överordnade, igen. Denna gång är det kapten McKay (Bradford Dillman) som placerar Harry att jobba med personalfrågor ett tag. Harry, som är en utmärkt om än något oortodox mordutredare, är allt annat än nöjd eller motiverad med att hamna bakom ett skrivbord. Han kastas genast in i hetluften då han är med och intervjuar unga poliser som vill bli mordutredare, däribland Kate Moore (Tyne Daly).


©Warner Bros.

Harry får snart Kate som sin nya partner och de ger sig ut i stadens djungel för att försöka ta reda på vilka det är som ligger bakom den senaste tidens terroristbrott. Det blir även mer personligt för Harry då en poliskollega dödas av gänget. Eftersom poliskapten McKay vill göra politisk karriär och jobba åt stadens borgmästare, ställer han ofta till det för utredningen och i synnerhet Harry som vill lösa det på egen hand.


©Warner Bros.

Den tredje delen i Dirty Harry-serien ser Callahan återgå till att bli mer av den Dirty Harry som man fick i den första filmen. Han är smågrinig mest hela tiden runt kapten McKay och deras ständiga tuppfäktning blir rolig att skåda. Bradford Dillman passar bra som kapten McKay och har ett par sköna duster med Callahan. Det funkar också bra med Tyne Daly som hans nya partner och det blir lite av en buddy cop-film då en ömsesidig respekt växer fram.


©Warner Bros.

En skillnad mot de två föregående filmerna är att kompositören bytts ut från Lalo Schifrin till Jerry Fielding. Musiken i den första filmen är klart bra, i den andra ok men inte av samma klass. I denna film tar den ytterligare ett steg tillbaka, tyvärr. Jazzigare och ibland helt opassande. Tänker inte minst på en jaktscen där Harry och Kate jagar en misstänkt över taken och den jazziga musiken låter som om man satt i en jazzklubb och inte alls passar till det vi tar del av i bild. Musiken sänker helt klart filmupplevelsen på sina håll.


©Warner Bros.

Överlag funkar filmen helt ok, inte lika bra som föregångarna men inte heller så tokig. Bäst blir det att följa Harry och Kate, den delen är lyckad. De har en skön jargong med varandra och deras historia funkar bra. Inte lika bra med skurkarna då gänget är ganska svagt. Förvisso är Bobby Maxwell en elak och psykopatisk jäkel som det svartnar för ögonen på, men överlag känns de som tagna från en halvsunkig tv-serie. Ingen direkt match för Dirty Harry med andra ord, men även lite trist. Dock en minnesvärd, "explosiv" och även något känslosam avslutning på filmen.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 6.7