Sirāt

Titel: Sirāt
Genre: Drama/Mysterium/Äventyr/Musik
Land: Spanien/Frankrike
År: 2025
Regi: Oliver Laxe
I rollerna: Sergi López, Bruno Núñez Arjona, Stefania Gadda, Joshua Liam Herderson

Handling: En far letar efter sin försvunna dotter på en rave-festival i Marocko. Han slår följe med en grupp rejvare i husbil på färd genom ödsliga ökenlandskap.

Omdöme: Luis (Sergi López) är en spanjor som kommit till Marocko för att leta efter sin dotter. Tillsammans med sin son Esteban (Bruno Núñez Arjona) besöker han en rave-festival i öknen, eftersom hon nämnt den och de tror att hon kan befinna sig där. När deras försök att hitta henne misslyckas, bestämmer de sig för att följa med en grupp rejvare på väg till nästa rave-festival.


© Neon

Efter att Luis och Esteban slagit följe med rejvarna fortsätter den långa resan genom öknen. Omständigheter gör att området blir farligt, vilket leder dem till förrädiska små bergsvägar med sina husbilar. Sökandet efter dottern blir inte längre det viktigaste när de ställs inför situationer på liv och död.


© Neon

När Luis och Esteban går runt på festivalen för att fråga folk om de sett dottern verkar det först bli en enda lång rave-baserad historia. Efter ungefär en halvtimme förändras allt när en oväntad händelse tvingar dem att ge sig av. Nu förvandlas det till en road movie som tar oss genom öknen. Läget försvåras av att Luis har sin personbil, medan rejvarna kör större husbilar som klarar den tuffa terrängen. De måste hålla sig nära och på god fot med dem, annars riskerar de att lämnas där ute i öknen.


© Neon

Halvvägs in visar sig filmen få en oväntad vändning som förändrar dynamiken på ett fascinerande sätt. Redan från början känner man att filmen är på allvar, men nu tar den det till nästa nivå. När handlingen tar oss från öknen upp till bergsvägarna sker något ytterst intressant - det infinner sig en känsla som påminner om The Wages of Fear (1953) och dess remake Sorcerer (1977). Det blir kanske inte lika intensivt och spännande här, men det är svårt att inte bli mer på alerten under filmens andra halva - mycket tack vare skådeplatsen, den ökade insatsen och händelserna.


© Neon

Karaktärerna och skådespelarna blir intressanta att följa. Sergi López, bland annat känd för sin minnesvärda roll som Harry i With a Friend Like Harry (2000), är den enda kända skådespelaren. Resten av rollistan består av diverse karaktärer som upptäcktes när filmen skulle rollsättas med okända. De känns verkligen som rejvare, väldigt autentiska och övertygande. De upplevs i princip som nomader, helt hemma i öknen och på rave-festivalerna - något som bara förstärker filmupplevelsen.


© Neon

Det är en film där det inte alltid behöver hända så mycket för att föra handlingen framåt - man dras enkelt in i händelseförloppet med en del oväntade vändningar. En bidragande orsak till upplevelsen kommer från den smått hypnotiska musiken som ger filmen en ganska unik atmosfär. Filmen kammade hem ett par priser på Cannes filmfestival, däribland musikpriset för bästa soundtrack - ett tydligt bevis på effekten musiken har på filmupplevelsen. Det är kanske inte den bästa musiken, men den fångar och skapar en speciell stämning som passar vad man tar del av.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.0