If I Had Legs I'd Kick You

Titel: If I Had Legs I'd Kick You
Genre: Drama
Land: USA
År: 2025
Regi: Mary Bronstein
I rollerna: Rose Byrne, Conan O'Brien, A$AP Rocky, Christian Slater

Handling: Med livet rasandes samman omkring henne försöker Linda navigera sitt barns mystiska sjukdom, sin frånvarande make, en försvunnen patient och en alltmer fientlig relation med sin terapeut.

Omdöme: Linda (Rose Byrne) kämpar både med sin dotters hälsa och sin egen psykiska ohälsa. Dottern har en ätstörning som kräver konstant tillsyn, något som tär hårt på Linda. Efter att ett hål i taket orsakat omfattande vattenskador i lägenheten tvingas mor och dotter tillfälligt flytta in på ett sjabbigt motell. Eftersom maken är bortrest i arbetet under flera veckor faller ansvaret på Linda att se till att lägenheten blir åtgärdad. Hon har redan fullt upp med dottern och jobbet, så det extra stressmomentet är det sista hon behöver just nu.


© A24

Vid sidan av dottern och lägenheten behöver Linda fokusera på sitt jobb som psykoterapeut. Hennes patienter förlitar sig på henne med diverse problem och tankar som de behöver bearbeta. Samtidigt brottas Linda med egna svårigheter som hon ventilerar hos sin egen psykoterapeut - och arbetskollega (Conan O'Brien).


© A24

När filmen togs an var det utan vetskap om vilken typ av film det skulle vara. Öppningsscenen antyder att det kan vara en skräckfilm, vilket även förstärks av att produktionsbolaget A24, som ofta förknippas med just skräckfilm, står bakom produktionen. Det visar sig dock snarare vara ett psykologiskt drama med vissa undertoner av skräck och svart komedi.


© A24

Filmen gör ett ganska bra jobb med att skapa en känsla av kaos, stress och den press huvudpersonen går igenom. Mycket av detta förstärks av fotot, som ligger nära inpå - nästan för påträngande om man ska vara ärlig. Det ger filmen ett slags tunnelseende, där allt fokus ligger på Linda. En viktig detalj är till exempel att dottern medvetet aldrig visas, vi hör bara hennes röst. Vad är det filmen vill dölja? Det väcker givetvis nyfikenhet, men leder även till frustration och irritation.


© A24

Det finns inte mycket att tycka om med den här filmen. Huvudpersonen är svår att sympatisera med och upplever själv att hon inte är en bra mamma - vilket hon inte heller är. Visserligen befinner hon sig inte i någon lätt situation, men det gör det inte enklare att gilla henne. Varken filmen eller Rose Byrne gör det lätt att sympatisera med henne. Linda brottas tydligt med personliga problem som hon behöver hantera, vilket blir ännu svårare när hon upplever att allt verkar vara emot henne.


© A24

När en film inte får en att bry sig om huvudkaraktären är det svårt att känna sig engagerad. När den dessutom bygger upp en desorienterad atmosfär som inte riktigt leder någonvart, finns det inte mycket positivt att ta med sig. En film behöver inte vara upplyftande för att vara bra, men när det snarare känns som en nedåtgående spiral blir upplevelsen mest deprimerande och småjobbig att ta sig igenom. Det är en klart underkänd film, mycket tack vare regin som försöker skapa en tryckt stämning men faller i genomförandet. När allt är sagt och gjort har den misslyckats med att väcka engagemang och intresse.

3 - Skådespelare
2 - Handling
2 - Känsla
3 - Musik
2 - Foto
--------------
12 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 5.5
IMDb: 6.6