The Third Secret

Titel: The Third Secret / Död mans hemlighet
Genre: Drama/Mysterium
Land: Storbritannien
År: 1964
Regi: Charles Crichton
I rollerna: Stephen Boyd, Pamela Franklin, Jack Hawkins, Richard Attenborough, Diane Cilento, Judi Dench

Handling: En prominent brittisk psykoanalytiker begår självmord, men hans tonåriga dotter vägrar tro det, och grundar sina teorier på sin fars egen livsfilosofi. Med hjälp av en av hennes pappas patienter börjar hon en esoterisk utredning som innehåller många oväntade överraskningar.

Omdöme: En morgon hittas en psykoanalytiker skjuten i huvudet på sin mottagning. Allt tyder på självmord, inklusive de sista orden han säger till hushållerskan som hittar honom innan han dör. En av hans patienter var amerikanen Alex Steadman (Stephen Boyd), en nyhetsreporter som numera bor i Storbritannien. Alex kontaktas av tonåriga Catherine Whitset (Pamela Franklin). Hon var dottern till den döde psykoanalytikern och hon är övertygad om att hennes far blev mördad.


©20th Century Fox

Alex är inte alls övertygad av Catherines påstående, men eftersom självmord var så långt ifrån vad psykoanalytikern stod för, känner Alex att han vill ta reda på sanningen. Med hjälp av Catherine kontaktar Alex patienterna han för tillfället behandlade. De misstänker nämligen att en av dem var den som mördade offret. Alex var ju själv hans patient och är därför en av de misstänkta.


©20th Century Fox

Alex vänder sig till de tre övriga patienterna som visar sig ha varit Alfred Price-Gorham (Richard Attenborough), Anne Tanner (Diane Cilento) samt Sir Frederick Belline (Jack Hawkins). Han försöker ta reda på om någon av dem har en sådan psykisk störning att de kunnat mörda. För övrigt kul att Judi Dench ses i sin filmdebut i en liten roll som assistent till Alfred Price-Gorham på hans konstgalleri.


©20th Century Fox

Ett mordmysterium där man känner att det kan bli klart intressant när Alex träffar patienterna för att försöka få fram något smaskigt. Tyvärr blir det lite segt och utan det rätta drivet när Alex gräver i patienternas liv. Det är egentligen inget fel på upplägget men just att det inte riktigt leder någonvart gör att filmen känns något trevande när det borde blivit spännande och mystiskt.


©20th Century Fox

Vad gör då filmen bra? Den har alltså ett upplägg som inte är så tokigt och ett mordmysterium som ändå behåller intresset då man inte vet hur det ligger till. Man anar väl att det lutar åt två huvudmisstänkta och mycket riktigt blir det en "uppgörelse" mellan dessa där det inte är helt solklart vem som är skyldig förrän på slutet. Ett slut som får till det hyfsat bra, synd bara att mellanpartiet inte får det att bränna till mer. Gillar även det svartvita 60-tals fotot som är fint att titta på. Filmen landar på mellan en svag trea och trea då den har något men når inte upp till sin potential. Noterbart att filmens regissör Charles Crichton senare kom att göra A Fish Called Wanda (1988) vilket också blev hans sista film.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
4 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.5