The Secret Ways

Titel: The Secret Ways / Hemliga vägar
Genre: Mysterium/Thriller
Land: USA
År: 1961
Regi: Phil Karlson, Richard Widmark
I rollerna: Richard Widmark, Sonja Ziemann, Charles Regnier, Walter Rilla, Senta Berger

Handling: Efter att sovjetiska bandvagnar krossat det ungerska upproret hyrs äventyraren Michael Reynolds att hjälpa den hotade ungerske forskaren Jansci. Reynolds och Julia, professorns dotter, korsar gränsen som journalister, men de stöter på ett problem. Den lojale frihetskämpen vill inte lämna sitt land.

Omdöme: Amerikanske äventyraren Michael Reynolds (Richard Widmark) anländer till Zürich för ett möte med bankiren Sheffler (Hubert von Meyerinck) som han arbetat för tidigare. Sheffler anlitar Reynolds som beger sig till Wien för att där söka upp Julia (Sonja Ziemann), dotter till ungerske forskaren Jansci (Walter Rilla). Detta för att ta reda på var Jansci befinner sig i Budapest då det är dit Reynolds ska ta sig för att hämta Jansci och föra honom till Sheffler.


© Universal Pictures

Reynolds får gå under namnet Robert Stevens och agera som journalist som vill ha en intervju med Jansci. Att ta sig från Wien in till Budapest på östblocket är inte det farligaste, men eftersom han får Julia med sig höjs insatserna. Dessutom är Jancsi eftersökt som ledaren för frihetskämparna som motsätter sig den kommunistiska regimen.


© Universal Pictures

Spionfilm som bygger på en bok av Alistair MacLean lockade. Hans spion- och äventyrshistorier gav inte minst The Guns of Navarone (1961) och Where Eagles Dare (1968), två av de främsta filmerna i sin genre. Detta är dock snarare en spionhistoria än ett storslaget äventyr. Det påminner i grunden lite om The Third Man (1949) av Carol Reed, men även om hans senare film The Man Between (1953). Båda trevliga filmer som utspelar sig i Europa efter andra världskriget.


© Universal Pictures

Richard Widmark hade köpt filmrättigheterna till boken och spelar alltså inte bara huvudrollen, han har även producerat filmen. Som om det inte vore nog klev han in och regisserade delar av filmen efter att han inte hade samma vision som regissören Phil Karlson hade. Phil Karlson ville att filmen skulle göras lite som böckerna om James Bond, men då Widmark inte kände till Bond och ville göra filmen mer allvarlig, blev det som han ville.


© Universal Pictures

En sak som inte är helt lyckad är manuset. Det är inget fel på handlingen men det känns inte som det riktiga drivet finns där. Det visar sig ha varit Richard Widmarks fru Jean Hazlewood som skrev sitt enda manus här. Widmark var en mycket duktig skådespelare men han borde nog ha låtit andra mer erfarna ha tagit hand om resten av produktionen då vissa val sänkt filmen från historiens potential.


© Universal Pictures

Två saker som är lyckade är fotot och till viss del musiken. Det eleganta svartvita fotot är så där passande för en spion- och äventyrshistoria som utspelar sig på europeisk mark. Man känner att Phil Karlson hade erfarenhet från film-noir där fotot ofta var viktigt för att skapa den rätta stämningen. Musiken är inte tokig av Johnny Williams som visar sig vara den John Williams. Detta var en av de allra första filmerna han komponerade musik till och utan att veta att det är han hör man att det är någon med känsla för tonerna.


© Universal Pictures

Filmen som helhet är ok, inte mer än så. Den har inte så mycket spänning och mystik som den borde ha och det är nog en kombination av flera saker som nämnts. Regin har inte riktigt vetat vilken riktning den ska ta och manuset är inte direkt inspirerande trots att materialet har potential. En del saker förklaras dåligt eller inte alls vilket ibland ger en lite huvudbry över varför de gör vissa val. Man får ändå lite småtrevligt med filmen, inte minst tack vare Richard Widmark, fotot och bitvis musiken.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.2