Primetime

Titel: Primetime
Genre: Kriminalare/Drama
Land: USA
År: 2026
Regi: Lance Oppenheim
I rollerna: Robert Pattinson, Merritt Wever, Skyler Gisondo, Matthew Maher, Phoebe Bridgers

Handling: År 2006 ger sig Chris Hansen, programledare för "To Catch a Predator", i kast med att skriva tv-historia.

Omdöme: Året är 2006 och Chris Hansen (Robert Pattinson) är programledare för det populära TV-programmet "To Catch a Predator". Tillsammans med producenten Andie (Merritt Wever) och onlineexperten Xavier (Matthew Maher) letar de upp onlinemonster som stämmer träff med minderåriga, för att sedan filmas och konfronteras av Hansen.


© A24

Chris känner att programmet har potential att bli något större. När NBC-chefen beslutar sig för att flytta programmet till "primetime" - den bästa sändningstiden - sker det på ett villkor: gå efter de stora fiskarna. De rekryterar den unge skådespelaren Dan Plum (Skyler Gisondo), som ska utge sig för att vara en 13-årig pojke och agera lockbete. Samtidigt blir Hansen alltmer desperat att fånga den stora fisken som skulle väcka större uppmärksamhet och förlitar sig på att Xaviers ihärdiga chattande online ska ge resultat.


© A24

Filmen följer programledaren Chris Hansen, som blivit alltmer uppslukad av programmet. Det handlar om en slags besatthet som sträcker sig långt bortom själva arbetet framför kameran. Även privat har han det hela på hjärnan, något som börjar påverka hans äktenskap. Det är bra att vara engagerad i sitt arbete, men det finns en gräns då arbetet börjar ta över privatlivet. Han verkar inte vara helt frisk, men det är svårt att avgöra om det enbart handlar om en arbetsnarkoman som gått för långt eller om något mer allvarligt håller på att hända med honom.


© A24

Det blir till stor del ett psykologiskt drama som framförallt utforskar hur Chris Hansen påverkas och börjar agera alltmer irrationellt. Dessutom blir det nya lockbetet Dan Plum en viktig del av berättelsen då den moraliska aspekten hamnar i förgrunden. Han går in i det hela som den aspirerande skådespelare han är, utan att vara beredd på hur emotionellt påfrestande det blir att konfrontera till synes helt vanliga människor som visar sig vara monster.


© A24

Att bildformatet ligger nära 4:3-formatet är i sig noterbart. Det hjälper till att fånga hur programmet såg ut år 2006, innan widescreen blev normen. Än mer anmärkningsvärt är pastellfärgerna och fotots digitaliserade bildkvalitet. Detta var ett medvetet val då man filmade på 16 mm-film som sedan digitaliserades. Resultatet ger en ovanlig effekt med ett något daterat utseende. Det är annorlunda och distinkt, och lyckas på något märkligt sätt bli fulsnyggt.


© A24

Även om filmen och dess visuella stil är lite säregen och skiljer sig från mängden, blir resultatet till slut ganska medelmåttigt. Det blir lite för enformigt att följa hur Chris Hansen och teamet bakom TV-programmet sätter dit förövarna. Istället blir den psykologiska och moraliska utvecklingen intressantare att följa. Till slut ställs det mesta på sin spets när teamet tror sig ha fått den stora fisken på kroken, men det känns som att det hela rinner ut i sanden och inte leder till den kraftfulla avslutning som hade önskats. Trots detta är det en småintressant filmtitt, mycket tack vare den psykologiska aspekten och fotot som sticker ut.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.9