The Devil's Brigade

Titel: The Devil's Brigade / Djävulsbrigaden
Genre: Action/Äventyr/Krig
Land: USA
År: 1968
Regi: Andrew V. McLaglen
I rollerna: William Holden, Cliff Robertson, Vince Edwards, Richard Jaeckel, Dana Andrews, Michael Rennie

Handling: Under andra världskriget sätts en specialstyrka bestående av missanpassade amerikanska och kanadensiska soldater ihop.

Omdöme: Överstelöjtnant Robert T. Frederick (William Holden) ombeds att sätta ihop och träna en specialstyrka bestående av amerikanska och kanadensiska soldater. Denna specialstyrka ska sedan ta sig an ett vågat uppdrag i Norge. Men först måste Frederick testa soldaterna och pressa dem till det yttersta för att vara säker på att de har vad som krävs när det väl gäller.


© United Artists/MGM

Frederick har ett utmanande arbete framför sig. De amerikanska soldaterna består nämligen av sådana som inte är välkomna i sina förband av diverse disciplinära skäl. Nu får de en chans att visa vad de går för, annars riskerar de att skickas tillbaka dit där de inte är välkomna alternativt fängelse. Vad gäller de kanadensiska styrkorna leds de av major Alan Crown (Cliff Robertson). De å sin sida är raka motsatsen då de är mönstersoldater och de bästa av de bästa landet har att erbjuda.


© United Artists/MGM

De amerikanska och kanadensiska soldaterna visar sig tävla mot varandra och gillar inte varandra nämnvärt. Träningen blir dock en chans för dem att samsas och lära sig samarbeta och bli vänner. På så vis blir de starkare som enhet när de väl skickas till frontlinjen. Den chansen får de till slut, men de skickas inte till Norge utan istället till Italien. Där kastas de genast in i hetluften mot tyskarna och måste bevisa vad de går för.


© United Artists/MGM

Många har noterat likheterna med The Dirty Dozen (1967) som släpptes ett par månader innan denna. Det var en mer framgångsrik och bättre film med ett liknande upplägg, men faktum är att denna film är verklighetsinspirerad och filmrättigheterna till boken den bygger på köptes 1965.


© United Artists/MGM

William Holden är klart bra och filmens stora stjärna. Även Cliff Robertson är stabil vid hans sida. De övriga birollerna funkar mestadels men här saknas fler kända ansikten som hade kunnat höja filmen en aning. En som Vince Edwards är t.ex. ganska blek och intetsägande i den tredje största rollen i filmen.


© United Artists/MGM

Filmen har ett upplägg där vi under första halvan följer soldaterna under deras träningsläger i Montana och hur de blir ett sammansvetsat gäng. Det blir lite för långdraget med denna del som håller på en bit över en timme. Även om de flesta scenerna fyller en funktion och det egentligen inte finns så mycket onödigt som tas upp, hade filmen vunnit på att korta ner det hela till kanske runt trekvart.


© United Artists/MGM

Det är när vi förflyttar oss till Europa och Italien som allvaret börjar men även det "roliga". Filmen får ett uppsving när Frederick leder specialstyrkan in i en tyskockuperad by som de ska återta och tillfångata fiendesoldater. Sedan är det dags för ett ännu tuffare uppdrag - att ta sig uppför Monte la Difensa och överraska de tyska soldaterna i ett angrepp på det strategiskt viktiga berget.


© United Artists/MGM

Inte så tokig film och den har de flesta elementen en sån här typ av film ska ha. Det kom flera liknande filmer under 1960-talet och början av 1970-talet. Denna tillhör inte de allra bästa men ändå sevärd. Vad som är lite synd under bergsuppdraget är dels att musiken sviktar och inte lyckas skapa så mycket spänning och dels blir det lite upprepande med striderna där uppe. Det hela har trots allt ett bra slut men effekten uteblir nästan p.g.a. att man börjat tona ut filmen med musiken och det konstanta skjutandet och explosionerna.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 6.7

Zero Hour!

Titel: Zero Hour! / En sekund från döden
Genre: Drama
Land: USA
År: 1957
Regi: Hall Bartlett
I rollerna: Dana Andrews, Linda Darnell, Sterling Hayden, Geoffrey Toone

Handling: Ett plans besättning blir matförgiftade någonstans över Kanada och bara en person bland passagerarna har kunskapen att flyga det - ett gammalt flygaräss från andra världskriget. Det finns bara ett problem - han lider numera av flygfobi.

Omdöme: Ted Stryker (Dana Andrews) är en f.d. stridspilot från andra världskriget som fortfarande lider av PTSD vilket påverkat hans äktenskap med Ellen (Linda Darnell). Nu har hon valt att lämna honom och ta deras son med sig. Ted lyckas hinna med samma nattflyg som ska ta dem tvärs över hela Kanada.


©Paramount Pictures

Samtidigt som Ted måste komma över sin flygrädsla och försöka rädda äktenskapet, uppstår en krissituation ombord flyget. Det visar sig att det råder allvarlig matförgiftning på planet. De som ätit fisken blir akut sjuka vilket inkluderar de båda piloterna som blir totalt utslagna.


©Paramount Pictures

Dr. Baird (Geoffrey Toone) gör vad han kan med patienterna men någon måste flyga och landa planet. Deras enda hopp är Ted som tvingas sätta sig bakom spakarna med hjälp av sin fru Ellen som sköter radiokommunikationen. En radiokommunikation som kommer skötas av kapten Martin Treleaven (Sterling Hayden) som var Teds överordnade under kriget.


©Paramount Pictures

Om man sett parodin Airplane! (1980) och sedan tar sig an denna film visar det sig att det egentligen är samma film. Förvånansvärt mycket från denna film har tagits rakt av till den desto mer kända parodin, inklusive en hel del dialog och andra situationer. För att inte hamna i trubbel med diverse stämningar om plagiat köptes rättigheterna till denna lilla film. Sedan kunde de göra vad de ville med sin parodi. Det är i princip en remake på denna film, förutom att en del tagits från andra liknande filmer som man drivit med.


©Paramount Pictures

Det blir oundvikligt att inte skratta på sina håll när man har Airplane! (1980) färskt i minnet. Det ska ju inte vara roligt här då det är en allvarlig situation. Men det är ju det parodin också spelade på då man plockade in ett par veteranskådisar som fick spela rollerna seriöst vilket bara gjorde det roligare. Här är Dana Andrews som piloten Ted, Sterling Hayden som Martin i flygledartornet samt Geoffrey Toone som Dr. Baird de som haft mest material som sedan hamnade i Airplane! (1980).


©Paramount Pictures

Det är ingen dålig film även om det främst alltså blir kul att se den med tanke på hur pass mycket Airplane! (1980) tagit från den. I princip samma grundstory, dialog och situationer som uppstår. Frågan är hur filmen hade funkat utan att ha sett Airplane! (1980). Som det är nu är det kul att ha sett "originalet" och få sig ett par skratt av flera scener och dialog som är tagna rakt av härifrån. Att då tänka sig Leslie Nielsen och de övriga gör att man flera gånger drar på smilbanden.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.6

Airport 1975

Titel: Airport 1975 / Katastroflarm
Genre: Action/Drama/Thriller
Land: USA
År: 1974
Regi: Jack Smight
I rollerna: Charlton Heston, Karen Black, George Kennedy, Gloria Swanson, Dana Andrews, Linda Blair, Myrna Loy, Jerry Stiller

Handling: Ett jumbojetplan på väg till Los Angeles kolliderar med ett sportflygplan.

Omdöme: Den andra filmen i Airport-filmserien följer en jumbojet på väg från Washington mot Los Angeles. Som vanligt i dessa katastroffilmer samlas en rad gamla veteranskådespelare. En del får ledande roller medan gamlingarna mest får fylla ut sätena ombord planet. Bland dessa ses Gloria Swanson och Myrna Loy som var stjärnor på 30- och 40-talet i filmer som t.ex. klassikerna Sunset Blvd. (1950) respektive The Thin Man (1934).


©Universal Pictures

I de större rollerna ses mer aktuella stjärnor som Charlton Heston i rollen som Alan Murdock som är flygbolagets erfarne pilotinstruktör, George Kennedy som flygbolagets vice-president samt Karen Black som flygvärdinnan Nancy som har ett förhållande med Alan. Alla tre var Oscarsvinnare eller Oscarsnominerade innan filmen gjordes.


©Universal Pictures

Katastroflarmet är ett faktum när ett litet privat sportplan som flygs av Scott Freeman (Dana Andrews) plötsligt kraschar rakt in i jumbojeten. Skadorna kunde blivit mycket värre men situationen är akut. Detta då piloterna blir oskadliggjorda vilket leder till att flygvärdinnan Nancy tvingas sätta sig bakom spakarna och ha radiokommunikation med flygtornet och sin Alan som ska försöka hjälpa henne flyga planet.


©Universal Pictures

Filmen funkar relativt bra under filmens första timme då vi följer lugnet före stormen ombord jumbojeten. När sedan sportplanet kolliderar med jumbojeten blir det ett par spända ögonblick för att se vem som klarar sig och hur de ska ta sig ur den prekära situationen. Det känns trots allt som en situation som skulle kunna uppstå när olyckan är framme och de båda planen är på fel plats vid fel tidpunkt.


©Universal Pictures

Tyvärr tappar filmen efter första timmen då det blir alldeles för utdraget när själva räddningsuppdraget sätter igång. För mycket kommunikation fram och tillbaka mellan flygtornet, Alan och Nancy som i princip utgör hela andra halvan av filmen. Även om det inte är särskilt roligt här då det är på fullaste allvar, valde parodin Airplane! (1980) att ta en hel del material härifrån att driva med.


©Universal Pictures

Filmen kom att bli framgångsrik då den spelade in $100m mer än sin budget som var $3m. Inte illa för en uppföljare och även om filmen inte är någon av de mer minnesvärda katastroffilmerna, funkar den mestadels helt ok. Synd bara att den alltså är så utdragen och lite för enformig under andra halvan. Avslutningvis måste favoriten i filmen nämnas. Det är Jerry Stiller i rollen som Sam, en av tre alkoholpåverkade vänner på flyget. Skrattar i princip varje gång han är med i bild, även om eller kanske tack vare att han mest ligger utslagen och är glatt ovetandes om det pågående katastrofala läget.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 5.7