Titel: Černák / Cernak
Genre: Kriminalare/Thriller
Land: Slovakien
År: 2025
Regi: Jakub Kroner
I rollerna: Milan Ondrík, Dusan Cinkota, Gregor Holoska, Rebeka Poláková
Handling: Miki Černák har blivit den fruktade bossen för Horehron-maffian, men det räcker inte för honom. Han vill styra hela Slovakien. Vägen till toppen är dock kantad av förrädare, och inte minst dussintals lik. På sin väg till toppen underskattar Miki dock den mäktigaste maffian som någonsin styrt Slovakien - politiker och underrättelsetjänsten.
Omdöme: Fortsättningen på Miki (2024) som följer den notoriske maffiabossen Miki Černák (Milan Ondrík) och hans män som under 90-talet styr och ställer i Slovakien med sina maffiafasoner. Efter att ha tagit tillvara på möjligheterna efter murens fall i den första filmen har Miki jobbat upp sig till toppen.
©CinemArt
Året är 1996 och politikerna, som gärna tar emot mutor och ser till att Miki kan jobba relativt obehindrat med sin illegala verksamhet, börjar känna sig pressade med ett stundande val. Den ökande vågen av bilbomber, brutala skjutningar och annat som media rapporterar om gör att Miki inte bara är en måltavla för andra kriminella som vill ta över utan även bland politiker och underrättelsetjänsten som han normalt sett haft i sin ficka.
©CinemArt
Denna fortsättning tar vid där Miki (2024) slutade men det är inte en film som snickrades ihop snabbt efter att den första filmen blev en succé. Istället var det redan planerat från början då denna fortsättning teasades i slutet av Miki (2024). Eftersom den första filmen var klart lyckad var det givet att även denna skulle ses.
©CinemArt
Det blir helt mer av det "goda" då man känner igen sig från Miki (2024) i det mesta. Samma regissör, skådespelare, stil osv. Till en början är det dock lite svårt att veta vem som är vem runt Miki eftersom filmen i princip förlitar sig på att man sett och minns den första filmen. Om man inte minns alla karaktärer så blir det lite rörigt till en början. Fast å andra sidan blir det också lite av ett montage av bombvågen som drabbar dessa kretsar och rensar ut många av dem.
©CinemArt
Historien stabiliseras efter ett tag och då känner man sig komfortabel med att återigen följa Mikis maffiametoder som verkligen kan liknas vid dess italienska motsvarigheter. Det roliga är att det funkar och inte bara känns som en blek kopia. Något som hjälper är att man precis som i Miki (2024) fångat 90-talet, musiken och fotot som är lyckat och så är Milan Ondrík klart övertygande i huvudrollen.
©CinemArt
Miki och hans män tror att de kan göra precis vad de vill och komma undan med det för alltid, även om Miki börjat fundera på att dra sig tillbaka vilket är lättare sagt än gjort. Eftersom det är en verklighetsbaserad historia är det ofrånkomligt att det inte blir en uppgång och fall-historia av det hela. Det är väl främst det som gör att filmen till slut är snäppet under den första filmen då historien tappar en del när Mikis glansdagar lider mot sitt slut. Men filmen håller fortfarande bra klass och ska ses tillsammans med Miki (2024).
3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
18 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.3
