Titel: Absence of Malice / Utan ont uppsåt
Genre: Drama
Land: USA
År: 1981
Regi: Sydney Pollack
I rollerna: Paul Newman, Sally Field, Bob Balaban, Melinda Dillon, Josef Sommer, Wilford Brimley
Handling: Megan är en ambitiös journalist som skall intervjua Gallagher, sonen till en död gangsterboss. Megan vet inte att hon blir manipulerad av en FBI-agent. Han hoppas att hon skall genomskåda en koppling mellan Gallagher och en försvunnen facklig tjänsteman.
Omdöme: Michael Gallagher (Paul Newman), son till en nyligen avliden gangsterboss, misstänks vara inblandad i försvinnandet av en facklig tjänsteman. Den federala åklagaren i Miami, Elliot Rosen (Bob Balaban), är övertygad om att Michael Gallagher vet något om försvinnandet eller kan ta reda på det genom sina kontakter. Rosen läcker därför falsk information som får det att framstå som att Gallagher är under utredning.
© Columbia Pictures
Med hjälp av den läckta informationen skriver den drivna journalisten Megan Carter (Sally Field) en förstasidesartikel om Gallaghers inblandning, i tron att uppgifterna stämmer. Michael söker upp tidningsredaktionen och framförallt Megan för att ta reda på vem som läckte den enligt honom felaktiga informationen. Det blir början på ett allt farligare spel mellan Megan, Michael och åklagarmyndigheten.
© Columbia Pictures
Utan ont uppsåt - det är vad Megan intalar sig själv och försöker förklara för Michael. Hon vill bara komma åt sanningen och rapportera om den, vilket hon ser som sitt jobb och tidningens uppgift. Men vad hon missar är hur hennes artiklar och rapportering påverkar de inblandade. Den moraliska och etiska aspekten med journalistyrket är minst lika viktig som att se till att uppgifterna är sanningsenliga.
© Columbia Pictures
Sydney Pollack är en regissör som gjorde en del bra och spännande filmer i sin karriär, både före och efter denna film. Man vore därför ursäktad för att tro och hoppas på en film som levererar något i den stilen. Det finns flera möjligheter att öka spänningen och få ut mer av berättelsen. Av någon anledning uteblir det, vilket håller tillbaka filmen från att bli mer engagerande än den visar sig bli.
© Columbia Pictures
Filmens ton är lite suspekt, vilket till viss del har att göra med musiken som inte är dålig, men den är lättsammare än vad som hade passat. Handlingen utvecklas inte heller åt något håll egentligen, åtminstone inte tillräckligt för att skapa det rätta drivet. Ska det vara en film om grävande journalistik, ett romantiskt drama, en konspiration eller thriller? Det är lite av varje, men inte tillräckligt av något. Det saknas helt enkelt något som skulle gripa tag i en fullt ut, trots att potentialen för en bättre film finns på plats.
© Columbia Pictures
Paul Newman och Sally Field är två skådespelare som respekteras och uppskattas en hel del. Båda är bra här, men samtidigt fanns det mer att få ut av dem. Newman känns inte lika full av liv och engagerad som när han är som bäst. Visst kräver möjligtvis rollen som sonen till en gangsterboss att han ska spela lite kyligt och distanserat, men det känns som att han går lite på sparlåga. Field, å sin sida, spelar en karaktär som inte är helt lätt att gilla. Megan får förvisso lära sig en läxa och det är meningen att hon ska vara lite dryg, men det gör också att det blir svårt att bry sig om henne.
© Columbia Pictures
De som istället lämnar störst avtryck är dels Melinda Dillon i rollen som Michaels vän Teresa, som man känner för när hon delar med sig av sin hemlighet. Dels Wilford Brimley, som dyker upp med 20 minuter kvar i rollen som biträdande amerikanska justitieministern James J. Wells. Det är ord och inga visor när han kliver in och rör om i grytan. Det är förmodligen filmens bästa sekvens när han är med, dock alldeles för kort.
© Columbia Pictures
Det är en film som egentligen har allt på plats för att bli klart bättre, men något håller tillbaka den. Hade det varit en annan, mindre etablerad regissör som hållit i tyglarna hade man kunnat peka på det som förklaringen. Nu är det inte någon dålig film och den har ett visst värde, men den får inte pulsen att öka som den borde göra. Det är lätt att vara lite mer kritisk när man ser potential som inte infrias. Vad man främst tar med sig är vilka konsekvenser Megans artiklar medför, något som borde vara en läxa för alla journalister och andra som delar med sig av känsligt nyhetsstoff.
4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.9
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar