My Cousin Vinny

Titel: My Cousin Vinny / Min kusin Vinny
Genre: Komedi
Land: USA
År: 1992
Regi: Jonathan Lynn
I rollerna: Joe Pesci, Marisa Tomei, Ralph Macchio, Mitchell Whitfield, Fred Gwynne, Lane Smith, Bruce McGill, James Rebhorn

Handling: Två killar blir arresterade för ett mord som de inte begått. De ringer då sin kusin Vinny. En oerfaren advokat men med en väldigt stor röst. Till en början funkar ingenting för honom men efter en stund blir han varm i kläderna och börjar få fart på försvaret.

Omdöme: De unga vännerna Bill Gambini (Ralph Macchio) och Stan Rothenstein (Mitchell Whitfield) bilar genom Alabama när de stannar för att handla. Bill glömmer av misstag att han plockat på sig en burk tonfisk, så när polisen arresterar dem och sheriff Dean Farley (Bruce McGill) förhör dem, erkänner Bill sitt brott. I själva verket misstänks de för mordet på butiksbiträdet i affären där de handlade.


© 20th Century Fox

Efter att Bill och Stan insett vad de anklagas för behöver de hitta en skicklig försvarsadvokat. Det visar sig att Bills kusin Vinny (Joe Pesci) är en nybliven advokat. Han har dock aldrig varit i närheten av en mordrättegång, utan har endast hanterat fall som rör personskador. Men med hjälp av sin fästmö Lisa (Marisa Tomei) kanske han kan försvara killarna - om han inte förlorar målet redan innan det gått till rättegång, med tanke på att domaren Chamberlain Haller (Fred Gwynne) inte gillar honom.


© 20th Century Fox

När en komedi också är ett rättegångsdrama förväntar man sig att det ska leda till allt annat än realism och trovärdighet. Men regissören Jonathan Lynn hade en juridikexamen, vilket gjorde att han ville att scenerna i rättssalen skulle vara så realistiska och korrekta som möjligt. Filmen har hyllats för detta och det är en av anledningarna till varför den håller så bra.


© 20th Century Fox

De två mest lysande stjärnorna i filmen är utan tvekan Joe Pesci och Marisa Tomei. Pesci hade nyligen vunnit en Oscar för Goodfellas (1990), medan Tomei vann sin Oscar för den här filmen. Båda spelar här två karaktärer som till en början underskattas - en till synes misslyckad advokat och hans bimbo. Men de visar sig vara ett tydligt bevis på att man inte ska döma en bok efter omslaget.


© 20th Century Fox

Det må inte bli en skrattfest av det hela, men det är svårt att inte ha trevligt med filmen. En mysig inramning med bra karaktärer och en ökad respekt för vad de har att erbjuda gör mycket. Inte minst lyfts filmen av Joe Pesci och den bedårande Marisa Tomei, men även Fred Gwynne i rollen som domaren gör sitt.


© 20th Century Fox

Tidigare intryck av Pesci i rollen som Vinny var att han var lite småjobbig, men så är inte fallet. Vinny framstår snarare som lite egen, och allt han behöver är en chans att visa vad han går för. Det hjälper också att få en hjälpande hand av Lisa, som visar sig vara allt annat än den stereotyp hon först uppfattas som. Tillsammans utgör de ett något omaka men effektivt par.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 7.6

Guarding Tess

Titel: Guarding Tess / Mer än plikten kräver
Genre: Drama/Komedi
Land: USA
År: 1994
Regi: Hugh Wilson
I rollerna: Nicolas Cage, Shirley MacLaine, Austin Pendleton, James Rebhorn

Handling: Doug arbetar som Secret Service-agent. Han har ett svårt uppdrag som innebär att agera livvakt till Tess, Amerikas första dam en gång i tiden. Tess har dock sina egna idéer om det mesta.

Omdöme: Secret Service-agenten Doug Chesnic (Nicolas Cage) ser fram emot att återvända till Washington och få ett nytt spännande uppdrag. Han har i tre års tid agerat chefslivvakt åt f.d. första damen Tess (Shirley MacLaine).


© TriStar Pictures

Det visar sig att Tess bett sittande presidenten om en personlig tjänst - att låta Doug fortsätta i sin roll. Doug kan tacka nej, men eftersom presidenten själv bett om det har han inte mycket annat val än att återvända till Ohio och den sömniga tjänsten han velat slippa.


© TriStar Pictures

Doug går efter regelboken och försöker hålla resten av Secret Service-agenterna på sin vakt, vilket är svårt med tanke på att de mestadels sitter och vaktar Tess i hennes hem. Men Tess börjar ge sig ut på diverse utflykter och med hjälp av sin personliga chaufför Earl (Austin Pendleton) gillar hon att sticka iväg från Secret Service, något som förvisso ger dem något att göra men driver Doug till vansinne.


© TriStar Pictures

När filmen togs an trodde jag att det skulle vara mer komedi än det visar sig vara. Istället är det en ganska realistisk titt på hur f.d. politiker och deras familjer fortsätter leva med Secret Service-beskydd långt efter att de lämnat rampljuset. Man kan tänka sig att det till stor del går till så här när en liten grupp Secret Service-agenter måste stå emot tristessen ifall de har högre ambitioner och är ute efter adrenalinkickar.


© TriStar Pictures

Nicolas Cage och Shirley MacLaine funkar bra ihop och lär ha blivit goda vänner under inspelningen. Dock är alltså filmen inte den renodlade komedin som förväntat. Istället är det snarare ett drama om deras relation som inledningsvis är väldigt tryckt och gör att de hamnar i gräl. Men när de tar ett snack med varandra inser de att de har stor respekt för varandra och faktiskt bryr sig.


© TriStar Pictures

Filmen tar en vändning till att bli än mer allvarlig under sista tredjedelen vilket kommer oväntat. Eftersom man sitter och tror att det ska vara en lättsammare film tar det ett tag innan man inser att det faktiskt är en film som gjorts med en del hjärta och inte ska vara en skrattfest. Visst finns det en del scener där man får svårt att hålla sig för skratt, men i grunden är det en film om ömsesidig respekt mellan änkan och f.d. första damen Tess och Secret Service-agenten Doug.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 6.2