You've Got Mail

Titel: You've Got Mail / Du har mail
Genre: Komedi/Romantik
Land: USA
År: 1998
Regi: Nora Ephron
I rollerna: Tom Hanks, Meg Ryan, Greg Kinnear, Parker Posey, Steve Zahn, Dabney Coleman

Handling: Fiender i livet, men förälskade på nätet... Joe Fox och Kathleen Kelly är brevvänner på nätet. De har kommit att stå varandra mycket nära, trots att de inte ens känner till varandras namn! En dag händer det oundvikliga. På nätet börjar de diskutera att träffas i verkliga livet...

Omdöme: Vad vore livet utan internet? Kathleen Kelly (Meg Ryan) och Joe Fox (Tom Hanks) kommunicerar med varandra på internet via mejl. De har träffats online i en chattgrupp och har bestämt sig för att inte dela någon personlig information vad gäller namn och jobb. Men båda känner att de har funnit varandra. De förstår varandra och finns där för varandra.


© Warner Bros.

Nu finns det inte bara ett utan två problem. Det ena är att de båda är i relationer. Kathleen är ihop med journalisten Frank (Greg Kinnear) som verkar perfekt för henne medan Joe är ihop med bokförläggaren Patricia (Parker Posey). Det andra är att de yrkesmässigt visar sig vara varandras rivaler. Hon äger och driver en liten bokaffär hon ärvt av sin mor, han driver en stor bokkedja tillsammans med sin far och farfar.


© Warner Bros.

Filmen är en nyversion på klassiska The Shop Around the Corner (1940), en finstämd romantisk komedi med favoriten James Stewart. Här har man uppdaterat historien för en modernare värld nästan 60 år senare. Handskrivna brev och brevväxling har bytts ut mot internetbaserad kommunikation via chatt och mejl. Det är som dag och natt mellan 1940 och 1998, vilket även kan sägas om när denna film gjordes och hur världen ser ut idag.


© Warner Bros.

Det är en tid då världen fortfarande kändes som en mer mänsklig plats. Det var fortfarande innan 11:e september och innan teknologin tog över världen och människors liv fullt ut. Men det var en tid då internet hade fått sin genomslagskraft och mejlen blev ett verktyg som inte bara användes yrkesmässigt utan även privat.


© Warner Bros.

Leendet finns nära till hands under långa stunder med den här filmen. Det är liksom något mysigt även om det inte må vara en superromantisk eller jätterolig film. Det är bara trevligt att följa Kathleen och Joe som gillar varandra online men ogillar varandra som rivaler yrkesmässigt.


© Warner Bros.

Ungefär halvvägs in tappar filmen en aning då saker och ting inte riktigt går vägen för Kathleen. Det hela tar sig dock under filmens sista tredjedel när romansen ligger i luften och hoppet lever. Fast det är inte bara det positiva och negativa i historien som styr hur filmen är. Den är något svagare ett tag och kanske kunde speltiden trimmats från de två timmarna. Trots det får man säga att den till slut får till det vilket är det viktigaste.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 6.7

Sleepless in Seattle

Titel: Sleepless in Seattle / Sömnlös i Seattle
Genre: Komedi/Drama/Romantik
Land: USA
År: 1993
Regi: Nora Ephron
I rollerna: Tom Hanks, Meg Ryan, Ross Malinger, Bill Pullman, Rosie O'Donnell, David Hyde Pierce, Carey Lowell, Rob Reiner

Handling: När Sams älskade fru går bort flyttar han med sin lille son Jonah till Seattle. En kväll ringer pojken till ett direktsänt radioprogram. Han önskar sig en ny mamma, så att pappa ska bli glad igen. I en annan del av USA hör journalisten Annie Reed radioinslaget. Hon blir djupt rörd och får lust att träffa den ensamme mannen. Mon hon är inte ensam. Sam blir överöst med brev från giftaslystna kvinnor och Jonah åtar sig uppgiften att sålla fram den rätta och hitta kvinnan som ska bli hans nya mamma och Sams nya fru.

Omdöme: Sam (Tom Hanks) och hans unge son Jonah (Ross Malinger) flyttar från Chicago till Seattle för att starta om efter att Sams fru tillika Jonahs mamma går bort. 18 månader senare har far och son gjort sig hemmastadda i Seattle men saknaden är fortfarande stor. På julafton ringer Jonah in till ett radioprogram som sänds över hela landet. Där berättar han om hur han saknar en mamma och hans pappa saknar en fru.


©TriStar Pictures

Annie (Meg Ryan) lyssnar på radioprogrammet när hon kör hem från sina föräldrar. Hon blir tagen av vad hon får höra, i synnerhet när hon hör Sam berätta om sin kärlek till sin kära fru. Annie, som är förlovad med Walter (Bill Pullman), kan inte släppa tanken på att träffa Sam. Eftersom hon är journalist väljer hon att göra lite mer research för att ta reda på om han kan vara hennes drömkarl...


©TriStar Pictures

Nora Ephron hade skrivit ett par manus innan detta men det var succén med manuset till When Harry Met Sally (1989) som verkligen satte henne på kartan. Varför inte följa upp det med ytterligare en romantisk film i liknande stil? Filmen kom att bli en storsuccé då den inte bara spelade in över $200m utan även Oscarsnominerades för manuset. Ett manus som till stor del inspirerats av klassiska An Affair to Remember (1957) där huvudpersonerna också bestämmer sig för att träffas uppe på Empire State Building.


©TriStar Pictures

Visst är det bara film och man har ett scenario som inte är särskilt trovärdigt med en rad sammanträffanden och där ödet spelar stor roll. Men samtidigt var det något som var tanken när filmen gjordes, att förhoppningsvis skapa en film som skulle refereras till precis som karaktärerna i filmen refererar till diverse filmer. Och visst blev det så. För även om det inte är i närheten av samma klass som When Harry Met Sally (1989) har filmen filmmagi som man ändå måste uppskatta.


©TriStar Pictures

Det är trots allt något oskyldigt över filmen som gör att det funkar, även om det alltså inte är direkt trovärdigt. Ibland får man ta ut svängarna en del i filmens värld och när det kommer till romantik är det inte helt fel att måla upp lite av en fantasivärld. Det är trots allt det som gör att filmen är omtyckt av många och att den blivit så pass välkänd.


©TriStar Pictures

Vill man ha vardagsrealism ska man kanske se sig om efter en annan film, men det är svårt att inte bli charmad av filmen på sina håll. Inte minst hur filmen får ihop det hela gör att man känner sig nöjd. Den spelar på de rätta strängarna och om man är öppen för att dras in i denna värld för en stund får man trevligt med filmen.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.8

Mixed Nuts

Titel: Mixed Nuts / Julnötter
Genre: Komedi
Land: USA
År: 1994
Regi: Nora Ephron
I rollerna: Steve Martin, Rita Wilson, Juliette Lewis, Anthony LaPaglia, Madeline Kahn, Liev Schreiber, Adam Sandler, Rob Reiner

Handling: Julen närmar sig och med den också ångesten hos många människor över att behöva vara ensam och övergiven. Telefonerna går varma på Los Angeles "hjälplinje" för självmordskandidater. Philip, som driver stället, har dock mer än nog med sina egna problem, omgiven som han är av diverse bisarra personer.

Omdöme: Det vankas jul i Los Angeles och organisationen "Lifesavers", som är en hjälplinje för deprimerade och självmordsbenägna, har fullt upp. Inte bara att de får ta emot en massa samtal av varierande natur, de har även fått reda på att deras hyreskontrakt inte förnyas av värden. Eller rättare sagt, Philip (Steve Martin) har fått nyheten men vill inte förstöra julen för sina två anställda Catherine (Rita Wilson) och Mrs. Munchnik (Madeline Kahn).


©TriStar Pictures

Philip, Catherine och Mrs. Munchnik får fullt upp med samtalen och besökare på kontoret som kommer skapa kaos. Det är bl.a. paret Gracie (Juliette Lewis) och Felix (Anthony LaPaglia) som ständigt grälar och har sig, transvestiten Chris (Liev Schreiber) som inte vill vara ensam denna dag och grannen Louie (Adam Sandler) som är smått bakom flötet och ständigt vill framföra låtar med sin ukulele.


©TriStar Pictures

Särskilt mycket julstämning blir det inte i den här filmen, mycket tack vare att det utspelar sig i Los Angeles. En del julsånger slängs förvisso in men i kombination med den jobbiga och skrikiga musiken som hörs filmen igenom blir det inte mycket att hänga i julgranen.


©TriStar Pictures

Överhuvudtaget är detta en film som inte funkar. Lite av en crazy-komedi som tyvärr inte alls blir rolig. Istället blir det att man redan tidigt tittar på klockan för att se hur lång tid det är kvar. Inget bra tecken med andra ord. Filmen är för övrigt en remake på franska filmen Le père Noël est une ordure (1982).


©TriStar Pictures

Nora Ephron, som hade regisserat Sleepless in Seattle (1993) året innan, lyckas inte alls med denna film. Varken humorn eller julstämningen finns där, även om någon enstaka scen skapar lite värme. Frågan är om det är tillräckligt för att rädda filmen från ett totalt bottenbetyg?

3 - Skådespelare
1 - Handling
2 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
9 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 4.5
IMDb: 5.4