Crimson Tide

Titel: Crimson Tide / Rött hav
Genre: Action/Drama/Thriller/Krig
Land: USA
År: 1995
Regi: Tony Scott
I rollerna: Denzel Washington, Gene Hackman, Viggo Mortensen, Matt Craven, James Gandolfini, George Dzundza, Steve Zahn, Jason Robards

Handling: Stridsveteranen och ubåtskaptenen Frank Ramsey och hans nytillträdda örlogskapten Ron Hunter hamnar i den största världsomfattande krisen sedan Kubakrisen. Ombord på atomubåten USS Alabama ställer de kursen mot Ryssland där ultranationalister hotar att starta ett tredje världskrig. Men när de tar emot ett obekräftat meddelande att avfyra sin robotar, drabbar Ramsey och Hunter samman över om man ska följa order. På gränsen till det totala kärnvapenkriget utbryter ett myteri som kommer att avgöra mänsklighetens öde.

Omdöme: Ibland blir man sugen på att se om en gammal goding och det är egentligen det bästa tillfället att se om en film. Är man upplagd för en viss typ av film och i synnerhet en specifik film så är förutsättningarna för en trevlig filmstund ganska optimala.


©Buena Vista Pictures

Ryssland har en intern militär kris vilket fått rebeller att ta över en militär missilbas. De hotar med kärnvapenkrig och världens stormakter är på sin vakt, inte minst USA. Beredskapsnivån höjs och atomubåten USS Alabama skickas ut till havs. Där inväntar de order ifall en stundande kärnvapenattack blir ett faktum, något som skulle innebära att de skulle avfyra sina kärnvapenmissiler mot Ryssland.


©Buena Vista Pictures

Ubåtskaptenen kommendör Frank Ramsey (Gene Hackman) och hans manskap gör sig redo för det spända uppdraget. Med sig ut till havs får de örlogskaptenen Ron Hunter (Denzel Washington) som agerar sekond. De båda männen är olika varandra och ser oftast annorlunda på saker och ting. Det är trots allt kaptenen som för befälet men sekonden måste bekräfta order om avfyrning av kärnvapen.


©Buena Vista Pictures

Demonproducenterna Jerry Bruckheimer och Don Simpson producerar och Tony Scott regisserar. Ett par år tidigare samarbetade de framgångsrikt på Top Gun (1986). I detta fall är det en seriösare film om ett stundande kärnvapenkrig. Förutom de inledande minuterna utspelar sig hela filmen ombord på ubåten. Det blir inte någon kärlekshistoria eller liknande mitt i allt, istället en tät och tryckt krigshistoria.


©Buena Vista Pictures

Gamla klassikern The Caine Mutiny (1954) har ett liknande upplägg vad gäller konflikten som uppstår mellan befälen. Kommer även att tänka på The Bedford Incident (1965) som kan ha legat som grund för denna film. Samtidigt har historien tagit inspiration från en verklighetsbaserad incident som inträffade på en sovjetisk ubåt under Kubakrisen.


©Buena Vista Pictures

Det blir inte bara en maktkamp mellan Ramsey och Hunter utan framförallt en riktigt intensiv och tempostark historia ombord ubåten. Filmen blev välförtjänt Oscarsnominerad för bästa klippning (en av tre nomineringar, de övriga för bästa ljud och ljudeffekter). Klippningen är påtaglig eftersom det inte blir en lugn stund utan att kännas stressigt. Musiken av Hans Zimmer är också en bidragande orsak då den håller i taktpinnen. På sina håll har den kanske en tendens att bli lite hjälteaktig men inte till den grad att det skulle gå överstyr.


©Buena Vista Pictures

Gene Hackman och Denzel Washington är filmens stora stjärnor och det är alltid kul när två erkänt duktiga skådespelare ställs mot varandra som här. En sak som uppskattas är att det inte blir snack om rasfrågan vilket nästan garanterat hade varit fallet i en modern film. Istället handlar det om annat som de båda männen plockar fram för att försöka visa vem som har rätt och vem som bestämmer.


©Buena Vista Pictures

Överlag är det en film som håller en jämnstark nivå och som aldrig släpper greppet, precis som en bra ubåtsfilm ska göra. Från det att ubåten går under ytan låter den en inte hämta andan på ett bra tag, något som blir passande med tanke på att vi befinner oss i en ubåt utan en chans att komma undan. Utan tvekan en av de bättre ubåtsfilmerna som finns där ute.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
20 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 7.4

Out of Sight

Titel: Out of Sight
Genre: Kriminaldrama/Romantik/Thriller
Land: USA
År: 1998
Regi: Steven Soderbergh
I rollerna: George Clooney, Jennifer Lopez, Ving Rhames, Don Cheadle, Steve Zahn, Albert Brooks, Dennis Farina, Luis Guzmán, Catherine Keener, Michael Keaton, Samuel L. Jackson

Handling: Jack Foley rymmer från ett fängelse och blir samtidigt kär i Karen Sisco. Dessa två stöter på varandra medan Jack, tillsammans med Buddy Bragg, planerar att råna en rik snubbe på hans diamanter samtidigt som Karen, som är polis, och hennes vänner vill sätta fast dem.

Omdöme: Året efter Quentin Tarantinos klart lyckade Jackie Brown (1997) var det Steven Soderberghs tur att filmatisera en Elmore Leonard-historia. De båda filmerna har en gemensam karaktär i Ray Nicolette då Michael Keaton repriserar sin roll här även om han synd nog endast dyker upp i en scen. Även Samuel L. Jackson, som har den manliga huvudrollen i Tarantinos film, dyker upp här på slutet men i en annan roll.


©Universal Pictures

Jack Foley (George Clooney) är en bankrånare som åker in i fängelset. Han rymmer med hjälp av sin vän Buddy (Ving Rhames) men deras flyktförsök kompliceras av federala agenten Karen Sisco (Jennifer Lopez). De tvingas ta med henne som sin gisslan och under flykten visar det sig slå gnistor mellan Jack och Karen, något som får Jack att vilja träffa henne igen under andra omständigheter.


©Universal Pictures

Medan Jack och Karen inte kan släppa varandra från sina tankar, planerar Jack och Buddy att slå till mot Richard Ripley (Albert Brooks) som Jack satt inne med och som ska ha oslipade diamanter till ett värde av $5m i sitt hem. Informationen har de fått av en annan kåkfarare i form av opålitlige Glenn Michaels (Steve Zahn). Han i sin tur pratar för mycket och vänder sig till Maurice "Snoopy" Miller (Don Cheadle) gällande diamanterna.


©Universal Pictures

Steven Soderbergh, som endast hade gjort mindre och smalare filmer, ville göra en film för den breda publiken. Detta för att öppna dörrar till andra projekt längre fram. Man har valt att ge två "heta" skådespelare, George Clooney och Jennifer Lopez, de två huvudrollerna och omgärda dem med duktiga karaktärsskådespelare i birollerna. Det visar sig att det är birollerna som i mångt och mycket gör filmen.


©Universal Pictures

I grunden har man en bra historia av Elmore Leonard med ett Oscarsnominerat manus av Scott Frank. Den har en hel del på gång och man hoppar friskt i historien. Den har dock en sak som inte riktigt funkar och det är relationen mellan Jack och Karen. Det känns krystat med en bankrånare på rymmen och en federal agent som ska inleda en romans. Det leder även till filmens svagaste parti längre in då filmen liksom pausas och tar en avstickare för att Jack och Karen ska ha en het stund tillsammans. Det hjälper inte heller att Clooney och inte minst Lopez inte övertygar. Speciellt henne hade man gärna bytt ut mot en mer kapabel skådespelerska.


©Universal Pictures

Om man bortser från de båda huvudrollerna finner man det mesta av det bästa med resten av karaktärerna och rollbesättningen. Ving Rhames är stabil som Buddy. Don Cheadle är skön som Snoopy. Steve Zahn är passande som smått patetiske Glenn. Luis Guzmán tar kanske ändå priset som Chino som får en att skratta varje gång han är med. Och man kan nämna flera andra som funkar bra i mindre roller. Helt klart så att birollerna underhåller och är mest lyckade.


©Universal Pictures

En film som sågs när den kom ut och inte mycket mindes från den. Lite blandade känslor nu när den ses, vilket nog speglar synen vid båda tittarna. Den är sevärd och har en del bra scener filmen igenom, underhållande och bitvis rolig. Och som sagt med flera biroller som sticker ut och höjer upplevelsen. Samtidigt lite besviken då den inte når upp i nivå med Jackie Brown (1997) och de två huvudrollerna är långt ifrån optimala.


©Universal Pictures

Hade definitivt varit intressant om Tarantino även gjort denna då resultatet nog hade varit desto mer tillfredsställande. Han brukar oftast pricka rätt med rollvalen så de två huvudrollerna hade nog varit annorlunda och bättre. Detsamma kan sägas om musiken som här mest består av högst mediokra jazziga toner.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.0

LaRoy, Texas

Titel: LaRoy, Texas
Genre: Kriminalare/Komedi/Thriller
Land: USA/Frankrike
År: 2023
Regi: Shane Atkinson
I rollerna: John Magaro, Steve Zahn, Dylan Baker, Megan Stevenson

Handling: När Ray upptäcker att hans fru är otrogen, beslutar han sig för att ta sitt liv. Hans planer förändras plötsligt när en främling misstar honom för en kontraktsmördare.

Omdöme: I småstaden LaRoy, Texas är det mesta frid och fröjd. Men någon har lejt kontraktsmördaren Harry (Dylan Baker) som är på väg till staden för att döda någon. Ray (John Magaro) kontaktas av privatdetektiven Skip (Steve Zahn) som tagit bilder av Rays fru Stacy-Lynn (Megan Stevenson) vid ett motell i staden. När Ray senare inser att hon är otrogen med någon, funderar han på att ta sitt liv.


©Brainstorm Media

Efter att ha införskaffat ett skjutvapen och begett sig till en öde parkering sent en kväll, sker dock något oväntat. En man kör in på parkeringen och kliver in i Rays bil. Mannen tror Ray är kontraktsmördaren han lejt och ger Ray delbetalningen för jobbet. Ray, som är i behov av pengar, beslutar sig för att ta sig an jobbet utan att veta vad det kommer få för konsekvenser.


©Brainstorm Media

Ray är något av en mus till man och make. Tillsammans med sin storebror Junior (Matthew Del Negro) driver han familjeaffären men ser sig hela tiden dominerad av sin bror. Nu har Ray äntligen chansen att ändra på hur han är och komma över en nätt liten summa pengar. Han kommer få hjälp av Skip som i sin tur ser sin chans att visa polisen vad han går för då de gäckar honom för att inte vara en riktig privatdetektiv.


©Brainstorm Media

Filmen inleder med en bra sekvens när kontraktsmördaren plockar upp en man som fått bilbekymmer. Till en början vet man inte att han är en kontraktsmördare då han bara verkar vara en vanlig man som är ute på vägarna. Efter denna introduktion är det dags att träffa resten av karaktärerna när handlingen förflyttas till LaRoy, Texas. Här tar det runt en kvart innan filmen börjar hamna rätt efter att Ray haft det oväntade mötet på parkeringen.


©Brainstorm Media

Filmens upplägg och stil påminner en del om några av Coen brödernas filmer, så som Blood Simple (1984) och Fargo (1996) inte minst. Inte lika elegant och klockrent, men trots allt något liknande med en del humor blandat med våldsamma handlingar. Steve Zahn som privatdetektiven Skip är den som mestadels ska stå för humorn även om han inte riktigt övertygar.


©Brainstorm Media

Ju mer Ray och Skip luskar i fallet, ju mer invecklat blir det. Folk från alla håll verkar vara inblandade på ett eller annat sätt. Antingen genom att planera något, anlita folk att göra saker, lura och vara otrogna eller bli ofrivilligt indragna i det hela. Inte så tokigt efter ett tag och gillar inte minst musiken som skapar en småskön stämning mest hela tiden. Inte en fulländad film och saknar bättre klass på skådespelarna, förutom Dylan Baker som är klart bra. Ändå en lovande långfilmsdebut av Shane Atkinson baserat på hans manus.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.5