The Great Lillian Hall

Titel: The Great Lillian Hall
Genre: Drama
Land: USA
År: 2024
Regi: Michael Cristofer
I rollerna: Jessica Lange, Kathy Bates, Lily Rabe, Pierce Brosnan

Handling: Lillian Hall, en Broadway-skådespelerska, har aldrig missat ett framträdande under sin långa, lysande karriär. Ändå utmanas hennes självförtroende under repetitionerna. Människor och händelser konspirerar för att ta bort hennes förmåga att göra det hon älskar mest.

Omdöme: Den åldrande Broadway-stjärnan Lillian Hall (Jessica Lange) är i full gång med repetitionerna av en ny Broadway-pjäs. Hon saknar sin make som var hennes själsfrände, men även en partner på Broadway-scenen. När hennes prestation börjar ifrågasättas av pjäsens producent, försöker dess regissör David (Jesse Williams) lugna alla då de har att göra med en legend. Men även han börjar bli smått orolig och ber henne besöka en läkare för att lugna producenten.


©HBO Films

Lillian, som numera lever ensam mitt i New York, har ibland en pratstund med grannen och konstnären Ty (Pierce Brosnan) ute på deras stora sammankopplade balkonger. Ty är en god vän när Lillian behöver det som mest. Men hon har även hjälp av sin assistent Edith (Kathy Bates) som varit henne trogen i många år och nästan blivit som hennes syster. Och så har vi Lillians dotter Margaret (Lily Rabe) som ibland tittar till sin mamma som alltid varit mer upptagen med att vara på scen än att vara en mor.


©HBO Films

Filmer som handlar om teater, pjäser och till viss del även filminspelningar brukar många gånger ha svårt att övertyga. Oftast blir det teatraliskt men främst är det lite småtråkigt att titta på. Här får man säga att det inte blir särskilt teatraliskt då inte minst Jessica Lange övertygar på och utanför scenen. Däremot blir det inte särskilt kul att titta på repetitionerna inför Broadway-pjäsen.


©HBO Films

Runt en halvtimme in får filmen något av värde i och med Lillians läkarbesök. Hennes status förändrar liksom matchbilden, inte minst för hennes liv men även för filmens skull. Åtminstone till en del då filmen fortsätter med repetitionerna som avlöser varandra. Men nu har hennes tillstånd fått en förklaring vilket får henne att få sig en rejäl tankeställare.


©HBO Films

Jessica Lange har väl aldrig varit en direkt favorit även om hon brukar vara duktig. Här är hon mycket duktig, speciellt då hon lyckas övertyga både på och utanför scenen. Hon känns trovärdig som en åldrande skådespelerska vars stjärna fortfarande lyser starkt, men vars tillstånd skulle kunna hota hur hon kommer att bli ihågkommen. Att veta när man ska sluta och sluta på topp är en konst i sig.


©HBO Films

Det är en klart välspelad film även vid sidan av Jessica Lange. Hon får inte minst bra support av Kathy Bates som personliga assistenten som vill henne väl och tar det hela högst personligt. Lily Rabe som dottern känns till en början så där, inget speciellt, men visar längre in ett bra känsloregister. Och så har vi Pierce Brosnan som är stabil som grannen och har ett par bra scener med Lange där ute på balkongen.

5 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0 alt. 6.5
IMDb: 7.4

Love at First Sight

Titel: Love at First Sight / Den statistiska sannolikheten för kärlek vid första ögonkastet
Genre: Drama/Romantik
Land: USA/Storbritannien
År: 2023
Regi: Vanessa Caswill
I rollerna: Haley Lu Richardson, Ben Hardy, Rob Delaney, Dexter Fletcher

Handling: Hadley och Oliver faller för varandra på deras flyg från New York till London. Sannolikheten att hitta varandra igen verkar omöjlig, men kärlek och London kan trotsa oddsen.

Omdöme: Kärlek vid första ögonkastet? Det är vad Hadley (Haley Lu Richardson) och Oliver (Ben Hardy) ska försöka ta reda på. Hadley missar sitt flyg från New York till London och i väntan på nästa flyg träffar hon Oliver, en engelsman som studerar i New York. Ömsesidigt intresse uppstår då de får syn på varandra och börjar prata.


©Netflix

Det är dagarna före jul och Hadley ska på sin fars bröllop, vilket blir första gången hon träffar sin fars nya brud. Oliver verkar till en början också som att han ska gå på bröllop, men han visar sig inte vilja berätta allt till en främling. På flyget får de ett par timmar på sig att bekanta sig bättre med varandra. Frågan är om ödet kommer få dem att bli ett par eller inte när de kommer fram till London och skiljs åt.


©Netflix

Direkt i början känns filmen lite tillrättalagd och ytlig då Hadley och Oliver träffas på flygplatsen. Det känns liksom inte äkta då det inte känns som en storflygplats som John F. Kennedy-flygplatsen i New York ska vara. Skådespelarna känns också tillgjorda och första mötet mellan Hadley och Oliver är inte direkt naturligt.


©Netflix

Efter det första intrycket är förväntningarna inte särskilt höga. Det blir dock bättre när Hadley och Oliver går ombord flyget. Nu blir det en fin romantisk historia där de bekantar sig under den långa flygningen över Atlanten. Man använder sig av en brittisk kvinnlig berättarröst för att berätta historien och ibland dyker hon upp i olika roller (t.ex. som flygvärdinna) för att liksom hjälpa paret på traven. En detalj som funkar och gör historien lite lättsammare.


©Netflix

I London följer man först Hadleys äventyr för att sedan backa bandet och titta in hos Oliver. Olivers historia är allvarligare och funkar inte lika bra, även om man förstår varför den visas. Filmen tappar dock en aning under detta mittenparti. Efter en mindre svacka tar sig filmen igen och till slut har man fått en helt ok romantisk dramakomedi som bygger på bästsäljande boken "The Statistical Probability of Love at First Sight".


©Netflix

Haley Lu Richardson funkar bättre än Ben Hardy även om ingen av dem gör bort sig. Hon ger en mer naturlig prestation medan han känns lite mer tillgjord. Kanske har det också att göra med karaktären då han har fler känslor inombords att kämpa med. De funkar dock ihop och det blir en lättittad film under de knappa 90 minuterna.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.8

Comandante

Titel: Comandante / The Commander
Genre: Drama/Krig
Land: Italien/Belgien
År: 2023
Regi: Edoardo De Angelis
I rollerna: Pierfrancesco Favino, Johannes Wirix, Johan Heldenbergh, Massimiliano Rossi

Handling: Salvatore Todaro är kapten på ubåten Cappellini. Han leder på sitt eget sätt. Fören är förstärkt med stål ifall en möjlighet att ramma ett skepp uppstår och hans besättning är beväpnad med dolkar om en närstrid skulle inträffa.

Omdöme: Italiensk ubåtsfilm ser man inte varje dag. Ubåtsfilmer brukar generellt sett vara av intresse, så denna togs an med nyfikenhet. Då dessutom duktige Pierfrancesco Favino axlar huvudrollen visste man att man var i goda händer. Sedan är så klart frågan hur filmen skulle lyckas med ubåtsscenerna då det ibland används för mycket och inte helt lyckade cgi-effekter.


©01 Distribution

Efter att varit nära döden och överlevt med en svår ryggskada, har Salvatore Todaro (Pierfrancesco Favino) återvänt till sin fru Rina (Silvia D'Amico) som är överlycklig. Nu kan de äntligen leva sitt liv och lite skämtsamt säger hon att hon kommer ha honom som sin fånge att ta hand om. Salvatore har dock andra planer då han inte har för avsikt att stanna hemma mitt under stundande andra världskriget.


©01 Distribution

I slutet av september 1940 är det dags för ubåten Cappellini att bege sig iväg från hamnen i La Spezia via Gibraltarsundet ut till Atlanten. Salvatore är Cappellinis kapten och har besättningens fulla respekt. De vet dock att det kommer bli svårt att ta sig genom Gibraltarsundet med tanke på britternas närvaro. Kan någon ta dem igenom så är det Salvatore.


©01 Distribution

Det är en något ödesmättad stämning över filmen, stundtals även filosofisk. Det blir inte riktigt den vanliga ubåtsfilmen, även om man sett en del som skiljer sig åt. Denna har något som är lite svårt att sätta fingret på. Det funkar inte riktigt fullt ut men ändå är det tillräckligt intressant för att behålla ens uppmärksamhet under de två timmarna.


©01 Distribution

Vad gäller ubåtsscenerna och effekterna håller filmen det ganska lågmält. Ubåten hamnar i en del trångmål med fienden men det är inte de där stora slagen eller riktigt spända ögonblicken. Filmen visar sig bygga på verkliga händelser och ett neutralt belgiskt fartyg kommer spela en viktig roll i historien. Till en början känns det som man följer dess besättning onödigt mycket, men sedan klarnar det varför och blir då bättre resten av vägen. Inte någon av de bättre ubåtsfilmerna men tillräckligt välgjord för att funka och bibehålla intresset.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.6

All the Long Nights

Titel: Yoake no subete / All the Long Nights
Genre: Drama
Land: Japan
År: 2024
Regi: Sho Miyake
I rollerna: Mone Kamishiraishi, Hokuto Matsumura, Ken Mitsuishi, Haruka Imo

Handling: Misa, som kämpar med PMS, börjar om på ett litet företag. Mellan jobb och sötsaker träffar hon Takatoshi. Trots hans tillbakadragna uppträdande och kamp med panikattacker bildas ett djupt band.

Omdöme: Misa Fujisawa (Mone Kamishiraishi) kämpar sedan många år med PMS. Nu som vuxen ung kvinna ställer det fortfarande till problem ibland, inte minst på jobbet. Efter ett par incidenter på ett större företag är skammen för stor för att återvända och hon säger upp sig. Istället hittar hon ett jobb på ett mindre företag. Det är inte de mest utmanande arbetsuppgifterna men det är ett lugnare tempo och mer personligt med bra kollegor och en förstående chef/ägare.


©Asmik Ace Entertainment

Ibland väljer Misa att bjuda kollegorna på sötsaker och annat gott, något som hänger med sedan tiden på sitt tidigare jobb då hon liksom bad om ursäkt för sitt beteende. Takatoshi Yamazoe (Hokuto Matsumura) är en ung kollega runt hennes ålder. Han håller sig mer för sig själv och är lite tystlåten. Det visar sig att han lider av panikattacker vilket tvingade honom att lämna sitt förra, mer prestigefulla jobb på ett större företag.


©Asmik Ace Entertainment

Misa och Takatoshi börjar umgås och märker att de har något gemensamt. Kanske kan de hjälpa och stötta varandra när de behöver det som mest. Även om de inte försöker dölja sina problem, håller de för det mesta sina respektive problem för sig själva. Kollegorna är mestadels förstående och omtänksamma trots det, men kanske hade de vunnit på att vara mer öppna från början. Å andra sidan kan man förstå om de inte vill bli särbehandlade.


©Asmik Ace Entertainment

Filmen har direkt en ton som gör att man genast känner att det kan bli en mysig film. Frågan är om den kommer välja att vara tyngre eller bli en fin film. Direkt tung visar den sig inte bli vilket känns skönt. En film om två unga människor som kämpar med problem som gör deras liv lite svårare att leva.


©Asmik Ace Entertainment

Misa har vant sig och försöker leva sitt liv, men varje månad kommer en period då hon har det svårare och då inte är så lätt att ha att göra med. Takatoshi har väl inte riktigt smält sitt problem än men tack vare Misa blir det lite enklare och sakta öppnar han upp sig och kan uppskatta livet.


©Asmik Ace Entertainment

Efter sisådär en tredjedel av filmen känner man att det hela håller på att byggas upp till något trevligt. Filmen har en del fina scener men det hela stannar dock upp lite för mycket. Istället blir det mest att följa de båda i vardagen utan att det händer så värst mycket. Speltiden sträcks till två timmar vilket blir kännbart. Lite ovanligt med en film som bygger på en bok som efter ett tag känns som den inte har materialet för två timmar. En ok film överlag men inte så speciell som den verkade kunna bli.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.3

Sleep

Titel: Jam / Sleep
Genre: Mysterium/Thriller/Skräck
Land: Sydkorea
År: 2023
Regi: Jason Yu
I rollerna: Jung Yu-mi, Lee Sun-kyun, Kim Gook-hee, Lee Kyung-jin

Handling: En ung, gravid fru måste komma på hur hon ska stoppa sin mans mardrömslika sömngång innan han skadar sig själv eller sin familj.

Omdöme: Soo-jin (Jung Yu-mi) och Hyun-su (Lee Sun-kyun) väntar parets första barn och har ett bra förhållande. En natt vaknar Soo-jin och upptäcker att maken sitter raklång i sängen, tittar mot dörren och säger att någon är inne. Kort därefter hör hon ljud från vardagsrummet och ber Hyun-su gå och kolla. Men han verkar ha pratat i sömnen då han faller ner i sängen helt utslagen. Det visar sig vara falskt larm, ingen fara i hemmet då det bara var hunden.


©Lotte Entertainment

En morgon vaknar Soo-jin och finner maken vara blodig i ansiktet av att han kliat sig i sömnen och gör andra konstigheter där han går i sömnen. En läkarundersökning konstaterar att Hyun-su lider av en sömnbeteendestörning vilket gör att han går i sömnen och gör oberäkneliga saker. Dessa kan vara farliga för honom och andra, så de behöver ta till åtgärder runt hemmet. Han får även medicinering. Men frågan är om det verkligen är roten av problemet? Soo-jin börjar misstänka att det kan vara något övernaturligt som spökar.


©Lotte Entertainment

Koreansk liten film som till stor del utspelar sig i parets hem, en lägenhet där Soo-jin blir alltmer orolig över sin makes sömngående. Till en början är det gjort med en del humor på koreanskt vis, särskilt då de båda ännu inte insett allvaret med situationen. Filmens ton blir dock mörkare allt eftersom.


©Lotte Entertainment

Filmen består av tre kapitel. Personligen gillar jag första kapitlet mest. Tycker helt enkelt inte filmen blir direkt bättre med andra och tredje kapitlet. Det betyder inte att det skulle bli dåligt. Halvvägs in dyker en intressant karaktär upp när Soo-jins mamma tagit hjälp av en shaman som gör hembesök hos paret. Hon rör om i grytan en del och ger paret, inte minst Soo-jin, något att tänka på. Det sätter griller i huvudet på henne. Shamanen är för övrigt lite som en exorcist som det visar sig, men överraskande nog gör hon endast ett kortare gästspel. Borde nog gett henne mer utrymme i filmen då hon var en ganska rolig och bra karaktär.


©Lotte Entertainment

Det blir väl lite av en mittemellanfilm, varken bra eller dålig. Tycker som sagt att den inleder lovande med första kapitlet där en del spänning och humor funkar fint. Sedan blir det inte något speciellt av det hela. Det blir inte dåligt eller att den skulle tappa allt men det blir inte heller något minnesvärt att ta med sig. Dock tragiskt att i efterhand läsa att Lee Sun-kyun som spelar maken dog senare samma år som filmen släpptes.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0 alt. 6.5
IMDb: 6.6

Snack Shack

Titel: Snack Shack
Genre: Komedi/Drama
Land: USA
År: 2024
Regi: Adam Carter Rehmeier
I rollerna: Conor Sherry, Gabriel LaBelle, Mika Abdalla, Nick Robinson

Handling: Nebraska City 1991. Två bästa vänner får chansen att driva swimmingpoolens kiosk, som senare kommer att bli det perfekta scenariot för överträdelser, roligheter, personliga upptäckter och romans.

Omdöme: 14-åriga bästa vännerna A.J. (Conor Sherry) och Moose (Gabriel LaBelle) lever i Nebraska och året är 1991. Dagarna går mest åt att försöka hitta diverse sätt att tjäna pengar på, vare sig det är att satsa pengar på hundkapplöpning eller brygga sitt eget öl som de säljer, mestadels till andra minderåriga. Föräldrarna blir dock varse om vad de har för sig och de tvingas hitta ett annat sätt att tjäna pengar på över sommaren.


©Republic Pictures

Efter att de båda vännerna välkomnat tillbaka en äldre vän i Shane (Nick Robinson) som återvänt från Gulfkriget, får de ett tips av honom som de nappar på. En kiosk kallad för Snack Shack vid swimmingpoolen där Shane kommer att jobba som livräddare är tillgänglig för högstbjudande. Moose och A.J. tar alla sina besparingar och ser till att få chansen att driva stället över sommaren.


©Republic Pictures

Samtidigt som de båda vännerna får fullt upp med att förbereda Snack Shack med att rengöra stället och fixa varor innan öppningsdags, får inte minst A.J. annat att tänka på. En tjej flyttar in i huset bredvid för att bo hos sin kusin över sommaren. Hon visar sig heta Brooke (Mika Abdalla) och A.J. blir genast betuttad i henne. Problem uppstår dock när Moose också visar sig bli intresserad av Brooke utan att veta att A.J. är hemligt förälskad i henne.


©Republic Pictures

En film som togs an lite i blindo, men det faktum att det skulle utspela sig under 1991 lockade, trots att postern fick det att verka kunna vara en b-film. De båda vännerna börjar med en gång med diverse knep för att tjäna pengar. Man får ge dem en eloge för att vara så pass driftiga. De känns något äldre än de 14 de ska vara, det kan man inte sticka under stolen med. De röker och dricker, fast det är entreprenörsådran som gör att de känns mer vuxna.


©Republic Pictures

Tycker det tar en stund innan filmen hamnar rätt då det börjar i ett ganska högt tempo utan att man hunnit lära känna karaktärerna. När det lugnar ner sig en aning, de öppnar Snack Shack och Brooke kommer in i bilden, faller de flesta bitarna på plats.


©Republic Pictures

Det är en film som växer och blir bättre ju längre in man kommer. Filmen fångar det tidiga 90-talet bra tack vare musikvalen och det lite oskyldiga över att växa upp i en tid då det inte fanns mobiltelefoner, internet och annat. Ungdomarna gav sig ut mer för att hitta på saker för att fördriva tiden. A.J. och Moose har också drivkraften att göra något för att tjäna pengar istället för att bara låta dagarna gå.


©Republic Pictures

Längre in övergår filmen mer och mer från att vara en komedi till ett drama vilket den vinner på. En coming-of-age historia som definitivt blir sevärd. När en film lyckas kombinera humor med dramatik och romantik som denna gör, vinner den ens sympatier. Det blir även ganska känslosamt på sina håll vilket man inte riktigt hade förväntat sig efter inledningen. Vänskapen testas till det yttersta och det blir en sommar ingen av dem kommer glömma av flera anledningar.

3 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 7.0

Apollo 13: Survival

Titel: Apollo 13: Survival / Apollo Thirteen: Survival
Genre: Dokumentär
Land: USA/Storbritannien
År: 2024
Regi: Peter Middleton

Handling: 1970 råkar NASA ut för dess värsta katastrof någonsin när tre av deras astronauter är halvvägs på väg till månen då en stor explosion sker ombord på rymdfarkosten.

Omdöme: Dokumentär om olycksdrabbade Apollo 13 som med hjälp av autentiskt bildmaterial och intervjuer med de inblandade låter oss följa Apollo 13-uppdraget. Visst har man sett spelfilmen Apollo 13 (1995) av Ron Howard, men detta är ju äkta vara. En dokumentär som återskapar uppdraget med röstinspelningarna mellan de tre astronauterna ombord Apollo 13 och kontrollrummet i Houston till bildmaterialet.


©Netflix

Vid sidan om astronauterna och alla inblandade i kontrollrummet får vi även se och höra från Jim Lovells fru Marilyn. Marilyn som nervöst lyssnar och tittar på händelseförloppet tillsammans med parets fyra barn. Givetvis tär det på henne med osäkerheten kring uppdraget, speciellt när saker och ting börjar gå snett.


©Netflix

Tycker dokumentären gör ett bra jobb med att återskapa det hela med hjälp av mestadels autentiskt material. En del andra klipp har använts för att fylla i luckorna, men intressant att man valt att inte visa några nya intervjuer eller liknande. Man får endast höra rösterna från intervjuerna till bildmaterialet från 1970 då Apollo 13-uppdraget skedde. Det ger en närvarokänsla som annars inte hade blivit så stor om man hoppat till nutidsintervjuer och liknande. Man stannar liksom i Apollo 13-bubblan dokumentären igenom.


©Netflix

Tycker sådana här dokumentärer är fascinerande och Apollo 13-uppdraget är ju per automatik högintressant. Man får också ett hum om vilken tidspress de tvingades att jobba under och med problem som var okända för dem sedan tidigare. Att tvingas försöka lösa saker som inte testats tidigare och som de endast har en chans på sig att få rätt, det kan man kalla press. Man kan bara imponeras av kunskapen och hur lösningsorienterade de var. Det blir än mer imponerande när man tänker på att detta var i början av 1970-talet då teknologin såg helt annorlunda ut.

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 7.3