Toy Story 5

Titel: Toy Story 5
Genre: Animerat
Land: USA
År: 2026
Regi: Andrew Stanton
Röster: Joan Cusack, Tom Hanks, Tim Allen, Conan O'Brien, Greta Lee, Wallace Shawn, John Ratzenberger, Annie Potts, Keanu Reeves, Tony Hale

Handling: Den här gången är det Toy möter Tech. Buzz, Woody, Jessie och resten av gängets jobb utmanas när de introduceras till det som barn är besatta av idag... elektronik.

Omdöme: När flickan Bonnie har svårt att skaffa vänner väljer hennes föräldrar att ge henne en surfplatta i form av Lilypad (Greta Lee). På så vis hoppas de att Bonnie ska skaffa vänner, eftersom barn i hennes ålder - och i alla åldrar - stirrar in i skärmarna istället för att leka med leksaker. Kortsiktigt verkar draget ge resultat då Bonnie får kontakt med några granntjejer som hon kan leka med via Lilypad. Långsiktigt kan det däremot få negativa konsekvenser, eftersom det påverkar hennes humör, hälsa och sociala förmåga.


© Walt Disney Pictures / Pixar

Jessie (Joan Cusack) är Bonnies favoritleksak, åtminstone fram tills Lilypad kliver in i bilden. Jessie är orolig för Bonnie och vill hjälpa henne att skaffa vänner som hon kan leka med på riktigt, med leksaker. Jessie kontaktar Woody (Tom Hanks) för att få råd innan hon och hennes häst Bullseye hamnar på villovägar. De träffar nya leksakskompisar, inte minst elektronikleksaken Smarty Pants (Conan O'Brien), medan Woody, Buzz Lightyear (Tim Allen) och övriga vänner försöker hitta Jessie och Bullseye och få hem dem igen.


© Walt Disney Pictures / Pixar

Det har gått över 30 år sedan den första filmen Toy Story (1995) kom och vi har kommit fram till den femte filmen i den älskade filmserien. Tiderna har förändrats men leksakskompisarna består - eller gör de det? Även om den är en del av Toy Story-filmerna går det ganska tydligt att separera de tre första filmerna från den fjärde och femte. Denna har i synnerhet mer gemensamt med den fjärde filmen än de föregående tre.


© Walt Disney Pictures / Pixar

Stjärnorna Woody och Buzz börjar få kliva åt sidan och ge plats åt andra mer aktuella inslag - elektroniken. Men det är inte bara elektroniken som tar större plats i denna film. Jessie hamnar i strålkastarljuset som den nya sheriffen i stan och det är hon som ska klara biffen. Det finns ytterligare en stor skillnad mellan filmen och de tidigare filmerna - människorna.


© Walt Disney Pictures / Pixar

Toy Story-filmerna har handlat om leksakskompisarna och deras äventyr, där de hjälper varandra och finns där för sina ägare. Det har liksom varit en parallell värld till människovärlden, något som fungerat väldigt bra och varit trevligt att följa. Här låter man människorna ta större plats, alltför stor plats kan tyckas. Det gör tyvärr att filmen förlorar lite av sin charm och själ, vilket förändrar filmens innebörd och karaktär lite för mycket. Det är fortfarande en Toy Story-film, men man får inte samma glädje av att följa våra leksakskompisar.


© Walt Disney Pictures / Pixar

Att välja att få med hur elektroniken och sociala medier påverkar barn (och vuxna) är i sig inte fel. Problemet är istället att det inte blir särskilt trevligt att påminnas om verkligheten när man tittar på en animerad film, och inte vilken animerad film som helst. Att låta människorna ta så pass stor plats i filmen känns som det största felet. Samhällskritiken är en sak, men Toy Story-filmerna har alltid varit en plats där man kan släppa verkligheten för en stund och bara njuta av äventyret med leksakskompisarna och deras värld.


© Walt Disney Pictures / Pixar

Precis som med Toy Story 4 (2019) är det uppenbart att det gamla gänget fasas ut för att ge plats åt nya leksaker. Nu kan Woody och Buzz Lightyear läggas till de övriga som egentligen inte längre får något utrymme alls. Bara en sådan sak som att driva med att Woody börjar bli gammal visar på åldersfixering och en osmaklig attityd där gamla trotjänare inte längre värdesätts. Visst behöver man förnya sig, men eftersom de nya leksakerna och inslagen inte håller måttet blir avsaknaden av det gamla gänget större.


© Walt Disney Pictures / Pixar

Animeringen under drömsekvenserna känns inte helt lyckad, även om poängen nog är att tydligare visa att det är drömscenarier så att folk inte ska behöva tänka till lite mer. Överhuvudtaget känns det som att finessen inte riktigt finns där, och det börjar med att människorna får ta alltför stor plats samtidigt som humorn, värmen och själen från de första tre filmerna aldrig riktigt infinner sig. Även om filmen har sina stunder då den är lyckad och bitvis får fram lite känslor och värme, lämnas man med känslan att det man tar del av inte är direkt minnesvärt.

4 - Röster
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.4