Clue

Titel: Clue / Clue - Mordet är fritt
Genre: Komedi/Mysterium/Kriminalare
Land: USA
År: 1985
Regi: Jonathan Lynn
I rollerna: Eileen Brennan, Tim Curry, Madeline Kahn, Christopher Lloyd, Michael McKean, Martin Mull, Lesley Ann Warren, Colleen Camp

Handling: Sex personer bjuds in till en skum herrgård. Där blir de sedan både misstänkta och detektiver i en mordgåta med fler och fler offer.

Omdöme: Sex personer har bjudits in till en avlägsen herrgård på middag under en regnig kväll. Betjänten Wadsworth (Tim Curry) och hembiträdet Yvette (Colleen Camp) tar emot gästerna som består av Mrs. Peacock (Eileen Brennan), Mrs. White (Madeline Kahn), Professor Plum (Christopher Lloyd), Mr. Green (Michael McKean), Colonel Mustard (Martin Mull) samt Miss Scarlet (Lesley Ann Warren).


© Paramount Pictures

Under middagen undrar gästerna vem som bjudit dit dem, vad de har gemensamt och vad orsaken är. Det visar sig att samtliga utpressas av en okänd man. Den bisarra kvällen tar en mörkare vändning när det första mordet begås. Samtliga är misstänkta och alla har motiv. Ingen kan känna sig säker och mordgåtan kompliceras ytterligare när fler faller offer för mördaren - eller mördarna...


© Paramount Pictures

Filmen bygger på sällskapsspelet Clue/Cluedo och manuset är skrivet av John Landis tillsammans med regissören Jonathan Lynn. Det hela är snarare en fars än en mer seriös Agatha Christie-deckare, men det klassiska upplägget med flera misstänkta som samlas på en och samma plats återfinns här.


© Paramount Pictures

Om man ser till skådespelarna är det inte de mest kända eller tyngsta namnen i rollistan. De flesta känns igen från olika biroller snarare än som stjärnor. Ett intressant grepp som dock inte visade sig gå hem hos biobesökarna, eftersom filmen knappt spelade in sin budget. Däremot har den genom åren blivit något av en kultfilm och uppskattas sannolikt mer idag än när den släpptes.


© Paramount Pictures

Även om det till stor del är en fars försöker filmen balansera humorn med mordmysteriet utan att gå för långt. Med andra ord blir det aldrig ren buskishumor, även om det på sina håll ligger nära. I ärlighetens namn är det sällan riktigt roligt. Det finns ett eller två tillfällen där filmen får en att skratta lite lätt. Däremot har man lite småtrevligt när alla ränner runt som kacklande höns. Frågan är dock hur filmen hade sett ut om John Landis, som först var tänkt som regissör, fått göra den. Inte minst hade humorn förmodligen varit mer lyckad - och troligen filmen likaså.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.3

White Palace

Titel: White Palace / Laddat möte
Genre: Drama/Romantik
Land: USA
År: 1990
Regi: Luis Mandoki
I rollerna: James Spader, Susan Sarandon, Jason Alexander, Kathy Bates, Eileen Brennan, Jeremy Piven

Handling: En kväll korsas vägarna mellan två mycket olika människor och kärleken slår ner som en bomb. Det blir också en krasch mellan två personligheter och två världar så väsensskilda som natt och dag.

Omdöme: Max (James Spader) är något av en yuppie som lever flott, har ett välbetalt jobb och ofta hänger med sina vänner. Men något saknas i hans liv efter att han tragiskt förlorat sin kärlek. Det har gjort att han hamnat i ett mellanläge där han inte kunnat gå vidare och leva sitt liv fullt ut, inklusive en ny kvinna i hans liv. Hans vänner försöker para ihop honom med gemensamma singelvänner men Max känner sig inte redo.


© Universal Pictures

En kväll tjafsar han med Nora (Susan Sarandon) på en hamburgerkedja efter att ha fått med sig fel order. Vad han inte kan ana är att han kommer träffa på henne på nytt senare samma natt på en bar. Nora, stärkt av alkoholen, tar första steget men Max är inte direkt intresserad. Däremot finner de att de har något gemensamt som för dem samman, trots att de är väldigt olika. Det blir starten på ett laddat möte.


© Universal Pictures

Ibland är det inte så enkelt med kärleken. Bara för att man söker en viss typ och inom ett visst åldersspann, betyder det inte att man behöver hitta rätt. Vännerna till Max vill hjälpa honom och se honom lycklig, men de tror per automatik att de vet vem som vore rätt för honom, någon som skulle kunna ersätta hans bortgångna till synes smått perfekta fru.


© Universal Pictures

Susan Sarandon och James Spader är duktiga men än viktigare är att de har bra kemi ihop, något de uppvisar. Det känns naturligt och inte bara som att de spelar rollerna. Det är inte heller enbart heta möten det handlar om, även om det är mer av den varan till en början. Sedan utvecklas relationen mellan Max och Nora till något mer vilket både stärker och komplicerar relationen.


© Universal Pictures

En något överraskande finstämd film som har mer av värde än vad den initialt kanske verkade ha. Det är en film om två skilda världar som möts, både sett till deras bakgrund, klass, religion och ålder. Men attraktionen finns där och som det visar sig mår de båda bättre av att ha varandra. Även om relationen har sina svårigheter och motgångar, blir det inte nattsvart och deppigt som det hade kunnat bli. Förmodligen för att vi har två karaktärer som bryr sig om varandra och inte vill såra varandra.


© Universal Pictures

Att filmen är från tidigt 90-tal är en faktor som är till filmens fördel. Skådeplatsen må inte vara New York utan istället St. Louis för ovanlighetens skull, men tidigt 90-tal och höst är allt mysigt på film. På det har man musik som ofta drar fram saxofonen vilket bara förstärker den goda stämningen. Så på det stora hela är filmen lite bättre än väntat och får säga att man känner sig nöjd med filmvalet.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.5