White Palace

Titel: White Palace / Laddat möte
Genre: Drama/Romantik
Land: USA
År: 1990
Regi: Luis Mandoki
I rollerna: James Spader, Susan Sarandon, Jason Alexander, Kathy Bates, Eileen Brennan, Jeremy Piven

Handling: En kväll korsas vägarna mellan två mycket olika människor och kärleken slår ner som en bomb. Det blir också en krasch mellan två personligheter och två världar så väsensskilda som natt och dag.

Omdöme: Max (James Spader) är något av en yuppie som lever flott, har ett välbetalt jobb och ofta hänger med sina vänner. Men något saknas i hans liv efter att han tragiskt förlorat sin kärlek. Det har gjort att han hamnat i ett mellanläge där han inte kunnat gå vidare och leva sitt liv fullt ut, inklusive en ny kvinna i hans liv. Hans vänner försöker para ihop honom med gemensamma singelvänner men Max känner sig inte redo.


© Universal Pictures

En kväll tjafsar han med Nora (Susan Sarandon) på en hamburgerkedja efter att ha fått med sig fel order. Vad han inte kan ana är att han kommer träffa på henne på nytt senare samma natt på en bar. Nora, stärkt av alkoholen, tar första steget men Max är inte direkt intresserad. Däremot finner de att de har något gemensamt som för dem samman, trots att de är väldigt olika. Det blir starten på ett laddat möte.


© Universal Pictures

Ibland är det inte så enkelt med kärleken. Bara för att man söker en viss typ och inom ett visst åldersspann, betyder det inte att man behöver hitta rätt. Vännerna till Max vill hjälpa honom och se honom lycklig, men de tror per automatik att de vet vem som vore rätt för honom, någon som skulle kunna ersätta hans bortgångna till synes smått perfekta fru.


© Universal Pictures

Susan Sarandon och James Spader är duktiga men än viktigare är att de har bra kemi ihop, något de uppvisar. Det känns naturligt och inte bara som att de spelar rollerna. Det är inte heller enbart heta möten det handlar om, även om det är mer av den varan till en början. Sedan utvecklas relationen mellan Max och Nora till något mer vilket både stärker och komplicerar relationen.


© Universal Pictures

En något överraskande finstämd film som har mer av värde än vad den initialt kanske verkade ha. Det är en film om två skilda världar som möts, både sett till deras bakgrund, klass, religion och ålder. Men attraktionen finns där och som det visar sig mår de båda bättre av att ha varandra. Även om relationen har sina svårigheter och motgångar, blir det inte nattsvart och deppigt som det hade kunnat bli. Förmodligen för att vi har två karaktärer som bryr sig om varandra och inte vill såra varandra.


© Universal Pictures

Att filmen är från tidigt 90-tal är en faktor som är till filmens fördel. Skådeplatsen må inte vara New York utan istället St. Louis för ovanlighetens skull, men tidigt 90-tal och höst är allt mysigt på film. På det har man musik som ofta drar fram saxofonen vilket bara förstärker den goda stämningen. Så på det stora hela är filmen lite bättre än väntat och får säga att man känner sig nöjd med filmvalet.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.5

Leo

Titel: Leo
Genre: Animerat
Land: USA/Australien
År: 2023
Regi: Robert Marianetti, Robert Smigel, David Wachtenheim
Röster: Adam Sandler, Bill Burr, Cecily Strong, Jason Alexander

Handling: En 74-årig ödla vid namn Leo bestämmer sig för att fly från terrariet i ett klassrum i Florida där han bott i decennier.

Omdöme: Leo (Adam Sandler) är en ödla och Squirtle (Bill Burr) är en sköldpadda som delar terrarium och är bästa vänner. De befinner sig i ett klassrum någonstans i Florida och från sitt terrarium följer de en ny grupp femteklassare. När 74-årige Leo får reda på att hans livslängd är 75 år, inser han att han inte gjort något med sitt liv. Det är dags att ge sig ut i världen och leva lite innan det är för sent.


©Netflix

Eftersom klassens lärarinna är gravid och ska vara mammaledig, får klassen en vikarie. Hon visar sig vara Ms. Malkin (Cecily Strong), en gammal, bitter och gammalmodig tant. För att barnen ska lära sig att ta ansvar ska en frivillig ta med sig ett av husdjuren hem över helgen. Det blir chansen för Leo att rymma. Men istället sker något oväntat som kommer förändra allt.


©Netflix

Detta verkade kunna bli en ganska rolig animerad film. Det intrycket visar sig inte direkt stämma inledningsvis när vi följer en rad ungar som ska börja en ny termin i skolan. På det ett par sångnummer som kommer från ingenstans. Är det en musikal som väntar? Det verkar nästan så och det är tyvärr något som sällan går hem.


©Netflix

Efter att ödlan Leo och sköldpaddan Squirtle blivit lite varma i kläderna och börjar planera sin flykt, blir filmen bättre när en av eleverna tar hem Leo över helgen. Det fortsätter bli en del sångnummer som framförs, men dessa växer på en under filmens gång. Alla är inte bra men till stor del funkar de och en del är både trevliga och charmiga. Det hjälper att sångerna och inte minst Leo påminner en del om Kermit från "Mupparna" där det också fanns liknande sångnummer.


©Netflix

Det är en animerad film som funkar för alla åldrar och inte bara vänder sig till de yngsta. En del av humorn står utan tvekan Adam Sandler för som både varit med och producerat och skrivit manuset. En del av skämten vänder sig mer till vuxna och ibland skrattar man gott när inte minst Leo hamnar i roliga situationer. På sätt och vis kommer man att tänka på Toy Story-filmerna som har en liknande stil och humor.


©Netflix

Filmen visar sig ha en ganska bra story då Leo lyssnar på barnen och ger dem ett par goda råd. Han har trots allt lång livserfarenhet och har sett och hört en hel del genom åren i klassrummet. Alltid uppskattat när en komedi har hjärtat på rätt ställe och får med lite djup och inte bara blir ytlig. Bara man ger det hela en chans efter den något trevande inledningen så blir det en trevlig filmtitt.

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.0