Our Girls

Titel: Voor de meisjes / Our Girls
Genre: Drama
Land: Holland/Österrike/Belgien
År: 2025
Regi: Mike van Diem
I rollerna: Thekla Reuten, Fedja van Huêt, Noortje Herlaar, Valentijn Dhaenens, Karl Markovics

Handling: En fridfull semester i de österrikiska Alperna förvandlas till kaos när det tidigare så starka bandet mellan två långvariga par börjar spricka, och dolda spänningar hotar att förstöra deras vänskap.

Omdöme: För tio år sedan träffades Anouk (Thekla Reuten) och Gwen (Noortje Herlaar) under en semester i de österrikiska Alperna. Deras döttrar var små och skulle leka tillsammans, men det slutade med att Gwens dotter Elise slog Anouks dotter Madelon med en spade. Det blev början på en underbar vänskap mellan de vuxna. Anouk och hennes make Danny (Fedja van Huêt) tillsammans med Gwen och maken Erik (Valentijn Dhaenens) köpte gemensamt ett sommarhus i området. En gång om året tillbringar de, inklusive döttrarna, semestern tillsammans.


© Dutch FilmWorks

Nu tio år senare är döttrarna i tonåren - och de gillar inte varandra direkt. Snarare handlar det om en strävan efter uppmärksamhet och vara den som är i centrum, vilket leder till en spänd relation mellan Elise (Frédérique van Baarsen) och Madelon (Rosa van Leeuwen). När de spenderar tid med den något äldre lokala killen Ralph (Jeremy Miliker), inträffar en olycka som kommer att sätta de vuxnas vänskap på prov.


© Dutch FilmWorks

Det är intressant hur en liten detalj kan få en att tvivla på vilken typ av film det kommer bli. När lilla Elise slår Madelon i ansiktet med spaden i första scenen, känns det som att svart humor kan bli en del av filmen. Men ska det verkligen vara en lättsammare film, ett tungt drama eller kanske till och med något som övergår i en thriller? Eftersom man inte riktigt kan vara säker under filmens gång, blir det spännande att se vart historien ska ta oss och vilken typ av film det blir. Svaret får man vänta på eftersom osäkerheten hänger med ända till slutet.


© Dutch FilmWorks

De två paren har alltså känt varandra i tio år och är vänner, men vi vet egentligen inte hur nära vänner de är. Spenderar de främst tid ihop eftersom de äger sommarhuset tillsammans? Umgås de också privat vid sidan om semestrarna en gång om året? Det är inte så mycket som tyder på det, och med tanke på hur de uppträder är de nog inte jättenära vänner. Förvisso verkar Anouk och Gwen vara bästa vänner, men vissa händelser ifrågasätter vänskapen.


© Dutch FilmWorks

Det finns absolut en del att gilla med den här filmen. Med det sagt finns det också saker som hade kunnat göras bättre. Som tidigare nämnts funderar man på om det kommer bli svart humor, ett gripande drama eller en thriller av det hela. Filmen innehåller lite av varje som det visar sig, men man hade önskat mer av något, eller allt. Det gör att även om filmen uppskattas lämnas man med en känsla av att den kunde vågat lite mer. Kanske är det dock en film som växer på en i efterhand när den smälts lite mer.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 7.4

Narcosis

Titel: Narcosis
Genre: Drama/Romantik
Land: Holland
År: 2022
Regi: Martijn de Jong
I rollerna: Thekla Reuten, Fedja van Huêt, Sepp Ritsema, Lola van Zoggel

Handling: Narcosis handlar om en ung familj som drabbas av en familjetragedi och måste hantera den på sitt unika sätt.

Omdöme: Ett år efter att familjefadern John (Fedja van Huêt) försvunnit under en dykningsexpedition, försöker hans fru Merel (Thekla Reuten) tillsammans med barnen Boris (Sepp Ritsema) och Ronja (Lola van Zoggel) gå vidare. Men att släppa en älskad make och far är allt annat än lätt och de tre hanterar det på helt olika sätt i hemmet där John dagligen saknas.


©OAK Motion Pictures

Det är en sorglig film som hanterar förlust och sorg för en ung familj där livet inte är detsamma utan John. För Merels del börjar det bli svårt att behålla huset med lån och amortering att betalas av samtidigt som försäkringsbolaget inte velat betala ut pengar eftersom Johns kropp aldrig hittats. Merel säger sig ha en synsk förmåga, men vågar inte använda den för att försöka kontakta sin John.


©OAK Motion Pictures

Barnen hanterar det på lite olika sätt då Boris är den äldre och hade börjat intressera sig för dykning av sin far. Han verkar vilja gå i faders fotspår vilket kanske kan få honom att komma närmare sin far på ett själsligt plan. Dottern Ronja fortsätter att se sin far som levande, bara att han är iväg och dyker.


©OAK Motion Pictures

Som sagt en sorglig film som har svårt att leda någonvart. Vi får se saknaden efter John i det vardagliga livet och tillbakablickar till hur lyckliga Merel och John var när de renoverade huset och bildade familj. Det finns givetvis något fint i det men det blir mest en bearbetning av familjemedlemmarna som försöker hålla kvar minnet av John istället för att kommunicera och försöka ta sig igenom det hela tillsammans. Egentligen inte så tokigt men något saknas för att väcka mer känslor.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0 alt. 6.5
IMDb: 6.8