Kiss the Girls

Titel: Kiss the Girls / Och han älskade dem alla
Genre: Kriminalare/Mysterium/Thriller
Land: USA
År: 1997
Regi: Gary Fleder
I rollerna: Morgan Freeman, Ashley Judd, Cary Elwes, Alex McArthur, Brian Cox, Tony Goldwyn, Jeremy Piven, Mena Suvari

Handling: Åtta kvinnor har blivit kidnappade av mannen som kallar sig Casanova. De är alla vackra och intelligenta kvinnor. En av de kidnappade kvinnorna är polismannen och psykologen Alex Cross systerdotter. Alex Cross har i uppdrag tillsammans med Dr. Kate McTiernan, den enda kvinna som lyckats fly från seriemördaren Casanovas gömställe, att hitta de försvunna kvinnorna innan "samlaren" gör slut på dem.

Omdöme: Efter att hans systerdotter försvunnit och misstänks ha blivit kidnappad i North Carolina där hon går på college, beger sig polispsykologen Alex Cross (Morgan Freeman) dit från Washington D.C. efter det att polisen hittat en död ung kvinna i skogen. Hon är det tredje offret som påträffats och alla har de gemensamt att de var unga, vackra och intelligenta kvinnor. Cross kan pusta ut för tillfället då det påträffade offret inte är hans systerdotter.


©Paramount Pictures

Alex Cross vill assistera den lokala polisen. Polischefen Hatfield (Brian Cox) ger honom tillåtelse och Cross inleder ett nära samarbete med polisdetektiverna Ruskin (Cary Elwes) och Sikes (Alex McArthur). Ett flertal unga kvinnor som stämmer in på profilen har försvunnit i området och misstänks ha kidnappats av gärningsmannen som visar sig kalla sig för Casanova.


©Paramount Pictures

Efter att det senaste offret, Dr. Kate McTiernan (Ashley Judd) kidnappats från sitt hem, får polisen ett genombrott i fallet eftersom hon lyckas fly. Hon är den enda som varit fånge och kommit undan vilket är guld värt för utredningen. Alex tillsammans med Kate försöker finna kidnapparen på egen hand eftersom det är personligt för Alex och han inte vill riskera sin systerdotters liv.


©Paramount Pictures

En seriemördarfilm som bygger på böckerna om Alex Cross av författaren James Patterson. Detta är den andra boken men den första som filmatiserades. Den första boken filmatiserades som film nummer två i form av Along Came a Spider (2001) där Morgan Freeman repriserade sin roll. Det är inte en lika bra film bör tilläggas.


©Paramount Pictures

När filmen sågs första gången uppskattades den en hel del. Den följer lite i fotspåren på Se7en (1995) utan att vara lika mörk eller bra, men boken lär ha varit mörkare än vad man valde att göra filmen. Den har tappat en del efter ett par tittar men det är fortfarande bättre än medel vad gäller den här sortens film. Det finns helt enkelt tillräckligt här för att vara värd en omtitt eller två genom åren.


©Paramount Pictures

Det finns kanske inget den gör exceptionellt bra men inte heller många direkta svagheter. Lagom tempo rakt igenom trots att speltiden letar sig upp mot nästan två timmar. Eftersom det inte blir så enkelspårigt med utredningen kan historien få med flera spår, detta då Alex Cross och poliserna som utreder haft svårt att få fram så mycket om gärningsmannen. Det begås även liknande brott på andra sidan landet i Kalifornien vilket kan ha en koppling. Allt som allt blir man inte besviken även om filmen alltså funkar bäst vid första titten.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.6

The Secret of My Success

Titel: The Secret of My Success / The Secret of My Succe$s / Nyckeln till framgång
Genre: Komedi/Romantik
Land: USA
År: 1987
Regi: Herbert Ross
I rollerna: Michael J. Fox, Helen Slater, Richard Jordan, Margaret Whitton, John Pankow, Mercedes Ruehl, Bruce McGill, Mark Margolis

Handling: Brantley kommer till New York för att söka lyckan. Han söker upp en avlägsen släkting, farbror Howard, och får jobb som vaktmästare på ett multinationellt företag. Men Brantley har större planer än så.

Omdöme: Efter avslutade college-studier hemma i Kansas vill Brantley Foster (Michael J. Fox) gå efter sin dröm och flyttar till New York. Där ska han börja jobba men företaget har precis tagits över och Brantley är en av alla som fått sparken. Frustrerad över att ingen är villig att anställa honom eftersom han inte har arbetslivserfarenhet i branschen, vänder han sig motvilligt till en avlägsen släkting, "farbror" Howard (Richard Jordan) som är VD på ett stort multinationellt företag.


©Universal Pictures

Howard visar sig inte vara någon direkt trevlig prick, men Brantley lyckas övertala honom att ge honom en chans - på botten av företaget. Han får börja med att sköta den interna posthanteringen och lär sig snabbt av kollegan Melrose (John Pankow). Brantley har dock siktet inställt på en desto högre position inom företaget och använder sina färdigheter och finurlighet för att få in en fot som en nyanställd kostymnisse.


©Universal Pictures

Under tiden som Brantley lever ett slags dubbelliv som Brantley Foster och den påhittade Carlton Whitfield, har han ögonen på Christy Wills (Helen Slater). Hon är inte bara den vackraste kvinnan han sett, hon är även högt uppsatt inom företaget. Som om det inte vore nog är hon "farbror" Howards älskarinna. Dessutom kommer Brantleys möte med Howards fru, Vera (Margaret Whitton), både sätta honom i klistret och öppna för nya möjligheter.


©Universal Pictures

Lite av en favorit sedan barnsben då filmen fanns där hemma på video och sågs med jämna mellanrum. Faktum är dock att det inte bara är en barndomsfavorit då den har så positiva vibbar som man bara måste älska. Det börjar direkt när filmen drar igång med ett soundtrack som verkligen inte ska underskattas. Det är bra tempo och det smittar av sig på denna feelgood-historia.


©Universal Pictures

En film som har hög mysfaktor och gör en hel del rätt. Visst kanske storyn inte är den starkaste man sett men så är det också en komedi som inte behöver vara superseriös för att funka. Till stor del kan filmen ses som en motsvarighet till Working Girl (1988) som kom året efter. Skillnaden är att det här handlar om en ung man som tar en chans och siktar mot toppen medan det i nämnda film handlar om en ung kvinna. Annars har de faktiskt en hel del gemensamt och båda uppskattas mycket.


©Universal Pictures

Vissa filmer behöver man bara se en, max två gånger. Andra filmer kan ses hur många gånger som helst och alltid uppskattas och denna tillhör definitivt den senare kategorin. Man skrattar fortfarande åt små som stora saker med Michael J. Fox i centrum. Det är en historia om hopp och glöd, att ingenting är omöjligt och Brantley har en personlighet som smittar av sig på folk. Det handlar också om att ta en chans och kanske är det lite fantasifullt önsketänkande, men det är också en av filmens charmerande styrkor.

3 - Skådespelare
3 - Handling
5 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 6.5

Firecreek

Titel: Firecreek / Duellen i Firecreek
Genre: Västern
Land: USA
År: 1968
Regi: Vincent McEveety
I rollerna: James Stewart, Henry Fonda, Dean Jagger, Inger Stevens, Ed Begley

Handling: Lantbrukaren Johnny Cobb rider in till den närmaste staden med sina två söner. Han finner att staden är hotad av ett gäng samvetslösa revolvermän. I brist på annan ledarfigur blir han motvilligt den som utmanar skurkarna.

Omdöme: Firecreek är en otroligt lugn stad och ett samhälle där inte mycket händer. Folk lever i lugn och ro utan att behöva oroa sig eftersom folk inte skapar trubbel. Det behövs inte ens en sheriff, även om lantbrukaren Johnny Cobb (James Stewart) agerar som deltids-sheriff utan att ha behövt ingripa. Hans hustru är höggravid och ska föda, vilket gör att han och deras två unga söner rider in till Firecreek medan de som hjälper till med barnafödandet får arbeta i fred.


©Warner Bros.

Fem främlingar rider in i Firecreek. De leds av Larkin (Henry Fonda) som är skottskadad och behöver vård och vila. Hans fyra män har en tendens att skapa trubbel, först genom att bråka sinsemellan och sedan genom att störa ordningen i den annars så tysta staden. Tanken är att de endast ska stanna ett par timmar, men då Larkin behöver vila och männen hellre stannar i staden, bestämmer de sig för att övernatta innan de rider vidare till bergen morgonen därpå.


©Warner Bros.

Johnny kommer få fullt upp denna dag. Mellan att vara orolig över sin frus tillstånd och att hålla ett vakande öga på de fyra männen pressas han alltmer från alla håll och kanter. Johnny är en lugn och sansad man som inte lägger sig i och har ingen anledning att utfråga främlingarna. Men frågan är hur länge han kan hålla tyst och låta dem göra staden illa till mods med deras närvaro.


©Warner Bros.

En västern som inte må vara gjord av någon känd regissör men det gör inte så mycket då det är en gedigen produktion och som inte minst samlat ett gäng duktiga skådespelare. Hela fyra Oscarsvinnare hittas i rollistan i form av James Stewart, Henry Fonda, Dean Jagger och Ed Begley. Kvartetten är alla bra, precis som alla andra får tilläggas, inte minst männen i Larkins gäng.


©Warner Bros.

Det blir både en typisk och atypisk västern. På sätt och vis känns det som en snäll västern till en början då även de fem främlingarna som rider in i staden håller sig i kragen. Visst är de lite högljudda och stör friden, men som Johnny säger så gör de inget olagligt som skulle tvinga honom att agera. Längre in övergår det dock till att bli en ganska mörk västern då lugnet före stormen visar sig ge en känsla av falsk säkerhet.


©Warner Bros.

Det är långt ifrån en actionspäckad västernfilm och på sina håll kan det mer liknas vid ett melodrama mer än en hårdkokt västern. Men det är inte helt fel som det visar sig eftersom skådespelarna sköter sig och en del intriger växer fram. Nu är det kanske inte intriger som skulle bjuda på hissnande vändningar och överraskningar längs vägen, men det lägger en bra grund innan finalen som kommer med en klassisk västernuppgörelse.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.8

Erin Brockovich

Titel: Erin Brockovich
Genre: Drama
Land: USA
År: 2000
Regi: Steven Soderbergh
I rollerna: Julia Roberts, Albert Finney, Aaron Eckhart, Peter Coyote

Handling: En arbetslös ensamstående mamma får anställning hos sin advokat. Han har dåligt samvete för att han tidigare förlorade hennes stämning för personskada. När hon börjar jobba följer hon upp ett konstigt fall rörande vattenförgiftning. Filmen handlar om hur hon kommer att leda det största civilrättsliga målet någonsin i USA:s historia.

Omdöme: Denna verklighetsbaserade historia med regi av Steven Soderbergh hade länge valts bort. Dels för att jag hade fått för mig att historien skulle handla om en white trash-kvinnas kamp mot myndigheterna, dels då Julia Roberts axlar rollen. Men det visar sig att hon inte riktigt är white trash, även om hon ibland uppför sig så, och att det blir desto intressantare då det snarare handlar om en kamp för andra än bara henne själv.


©Universal Pictures/Columbia Pictures

Erin Brockovich (Julia Roberts) är en ensamstående trebarnsmamma som har svårt att hitta jobb. Hon har ingen vidare utbildning och om hon väl blir anställd på ett lågavlönat jobb är det inte tillräckligt och på det får hon snabbt sparken då hon har en tendens att vara uppkäftig.


©Universal Pictures/Columbia Pictures

En dag skadas hon i en olycka och kommer i kontakt med advokaten Ed Masry (Albert Finney). Rådande omständigheter, och kaxig som hon är, gör att hon pressar Ed till att anställa henne på hans advokatbyrå. Han ger henne en chans och efter en turbulent start kommer hon något stort på spåren. Hennes talang visar sig sitta i att inte ta ett nej som svar och kunna övertyga de drabbade att lita på henne då hon är extremt öppen och ärlig.


©Universal Pictures/Columbia Pictures

Samtidigt som hon formar ett bra radarpar med advokaten Ed Masry, vilket leder till att fallet de jobbar på går mot civilrättslig domstol, försöker hon få privatlivet att gå runt. Hennes nya granne, MC-knutten George (Aaron Eckhart), visar sig ha god hand med hennes barn vilket hjälper henne kunna lägga ner mer energi på jobbet. Men någonstans måste gränsen dras då fallet uppslukar hela hennes vakna tid och påverkar relationen till barnen och George.


©Universal Pictures/Columbia Pictures

Imponerande att Steven Soderbergh var Oscarsnominerad med både denna och Traffic (2000) samma år, förlorade dock till Gladiator (2000). Han var även Oscarsnominerad för bästa regi för båda och vann för Traffic (2000). Julia Roberts vann för bästa kvinnliga huvudroll och det kan man inte ha några invändningar mot. Dock är Albert Finney (Oscarsnominerad för bästa manliga biroll i ett mycket tuffare fält) lika bra vid hennes sida och övertygar en hel del. Han bidrar även med en del komiska ögonblick mitt i allvaret.


©Universal Pictures/Columbia Pictures

Filmen visar sig ha bra regi och är en mänsklig historia som inte bara följer en hårt kämpande kvinna utan framförallt kampen för rättvisa åt en grupp människor som på egen hand inte har någon chans. Men tillsammans och inte minst med hjälp av Erin och Ed, kan de fajtas mot ett stort företag som gjort många människor väldigt sjuka och vetat om det. Rent utsagt förjäkligt hur de kan ha något sådant på sitt samvete.


©Universal Pictures/Columbia Pictures

På sätt och vis har filmen element av All the President's Men (1976). I den handlar det om grävande journalistik för att avslöja en skandal. Här är det något liknande då Erins ihärdiga grävande får resultat och blir nyckeln till att de kan gå vidare med rättsliga åtgärder. Utan hennes övertygelse och starka personlighet hade det hela kanske inte upptäckts, eller åtminstone inte kunnat leda till en rättslig process.


©Universal Pictures/Columbia Pictures

Avslutningsvis får sägas att även om Julia Roberts alltså är duktig och övertygande i huvudrollen, är Erin Brockovich som karaktär inte alltid lätt att tycka om, snarare tvärtom. Det är helt enkelt hennes stil som fått henne i trubbel här i livet, men i det här fallet blir det även en styrka då hon inte ger sig så lätt. Precis som Ed säger borde Erin gå en charmkurs då hon ibland är otrevlig och smått vidrig mot folk, speciellt när hon vill hävda sig och känner sig pressad. Nu har hon kanske en poäng men faktum kvarstår att hon i sina värsta stunder förtjänar en örfil med sin dryga och uppkäftiga attityd.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 7.5

Movies-Noir Oscars - 2013

2013 är inget lätt år vad gäller att välja ut bästa film med ett par jämnbra filmer i topp. Även bästa internationella film är inte helt lätt med främst två filmer som gör upp. Desto enklare med skådespelarkategorierna med relativt givna val, trots en del bra utmanare.



UTMANARNA FÖR BÄSTA FILM:
Dallas Buyers Club
Her
Metro Manila
New World
Rush
The Wolf of Wall Street




BÄSTA FILM:
Prisoners







BÄSTA INTERNATIONELLA FILM:
New World (Sydkorea)



UTMANARNA:
Big Bad Wolves (Israel)
Blue Is the Warmest Color (Frankrike)
Child's Pose (Rumänien)
The Lunchbox (Indien)
Metro Manila (Storbritannien/Filippinerna)





BÄSTA MANLIGA HUVUDROLL:
Matthew McConaughey (Dallas Buyers Club)



UTMANARNA:
Samuel Lange Zambrano (Bad Hair)
Geoffrey Rush (The Best Offer)
Tom Hanks (Captain Phillips)
Joaquin Phoenix (Her)
Irrfan Khan (The Lunchbox)
Al Pacino (Phil Spector)
Jake Gyllenhaal (Prisoners)
Eddie Marsan (Still Life)





BÄSTA KVINNLIGA HUVUDROLL:
Cate Blanchett (Blue Jasmine)



UTMANARNA:
Adèle Exarchopoulos (Blue Is the Warmest Color)
Léa Seydoux (Blue Is the Warmest Color)
Luminita Gheorghiu (Child's Pose)
Brie Larson (Short Term 12)
Scarlett Johansson (Under the Skin)





BÄSTA MANLIGA BIROLL:
Jared Leto (Dallas Buyers Club)



UTMANARNA:
Tzahi Grad (Big Bad Wolves)
Barkhad Abdi (Captain Phillips)
Bruce Dern (Nebraska)
Paul Dano (Prisoners)
Daniel Brühl (Rush)
Christophe Paou (Stranger by the Lake)
Matthew McConaughey (The Wolf of Wall Street)





BÄSTA KVINNLIGA BIROLL:
Judi Dench (Philomena)



UTMANARNA:
Helen Mirren (Phil Spector)

My Best Friend's Wedding

Titel: My Best Friend's Wedding / Min bäste väns bröllop
Genre: Drama/Komedi/Romantik
Land: USA
År: 1997
Regi: P.J. Hogan
I rollerna: Julia Roberts, Dermot Mulroney, Cameron Diaz, Rupert Everett, Philip Bosco, M. Emmet Walsh, Paul Giamatti

Handling: Julianne blir bestört när hon får veta att hennes bäste vän Michael ska gifta sig. Hon beslutar sig för att göra allt för att stoppa bröllopet.

Omdöme: För flera år sedan när Julianne (Julia Roberts) och Michael (Dermot Mulroney) var ett par och blev bästa vänner, sa Michael lite skämtsamt att om de båda fortfarande inte är gifta när de fyller 28 år så borde de gifta sig med varandra. När hon så får ett kryptiskt meddelande av Michael att han måste träffa henne och hon ska fylla 28 år om tre veckor, känner hon sig smått panikslagen.


©Sony Pictures

Hennes nära vän George (Rupert Everett) som är gay, finner situationen fascinerande, speciellt då hon alltid pratat om Michael som om hon kanske älskade honom mer än som en vän. När hon så pratar med Michael visar det sig att han mycket riktigt vill gifta sig, men med en annan ung kvinna han träffat.


©Sony Pictures

Den unga kvinnan som Michael ska gifta sig med är Kimberly (Cameron Diaz) och är dotter till ägaren av det lokala professionella baseball-laget Chicago White Sox. Julianne håller på att svimma då hon får reda på att hennes bäste vän ska gifta sig om fyra dagar. Hon har nu knappt med tid på sig att berätta hur hon verkligen känner, att hon älskar honom och vill att han gifter sig med henne istället.


©Sony Pictures

När man inte är så förtjust i huvudrollsinnehavaren är det svårt att motivera en titt. Julia Roberts har aldrig lockat vilket gör att det tar emot att se filmer med henne, åtminstone till den grad att förväntningarna är relativt låga när hon är med. Men det får sägas att filmen inte är så tokig som befarat. Det är nog trots allt mer romantik och drama än en renodlad komedi som på så vis inte blir en lättviktare man nog inte hade brytt sig om.


©Sony Pictures

Julianne står inför ett tufft dilemma. Hon inser att det är hennes sista chans att avslöja sina rätta känslor för Michael. Samtidigt skulle det innebära att hon skulle förstöra det stundande giftermålet, något som borde vara det sista en bästa vän gör. Men man kan förstå hennes problem. För även om hennes intentioner är själviska skulle hon inte kunna leva med sig själv om hon inte åtminstone gjorde ett försök.


©Sony Pictures

Även om filmen inte är bland de bästa romantiska komedierna man sett har den tillräckligt med värme och en del humor som får det att funka. Tror även en del kan tackas den kanske lite underskattade musiken av James Newton Howard som aldrig direkt tar en med storm men skapar god stämning i de rätta ögonblicken. Lite av en bitterljuv film och det tycker jag musiken ofta får fram.


©Sony Pictures

Hur funkar då Julia Roberts? Helt ok får sägas. Hon är ju inte en dålig skådespelerska men när det inte är en favorit och någon som ibland kan ha varit överskattad av många så känner man sig lite reserverad. Det är en roll som låter henne visa prov på en del komiska, dramatiska och romantiska inslag som hon sköter utan problem.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.4