Forget Paris

Titel: Forget Paris / Glöm Paris
Genre: Komedi/Romantik
Land: USA
År: 1995
Regi: Billy Crystal
I rollerna: Billy Crystal, Debra Winger, Joe Mantegna, Cynthia Stevenson, Richard Masur, Julie Kavner, John Spencer, Cathy Moriarty, William Hickey

Handling: Mickey Gordon är en basketdomare som reser till Frankrike för att begrava sin far. Flygbolaget slarvar dock bort kistan och han får hjälp av Ellen Andrews, en amerikanska i Paris som jobbar för flygbolaget, att få tillbaka den.

Omdöme: Mickey Gordon (Billy Crystal) är en professionell basketdomare i NBA. Han bor i Los Angeles, men under basketsäsongen är han ständigt på resande fot - något han trivs med eftersom han älskar vad han gör. När han ska begrava sin far, som han aldrig stod nära, reser han till Frankrike med kistan för att uppfylla faderns önskan om att bli begravd där. Kistan slarvas dock bort på flygplatsen i Paris. Det är då han träffar amerikanskan Ellen Andrews (Debra Winger), som arbetar för flygbolaget.


© Columbia Pictures

Mickey och Ellen finner varandra tidigt och han bestämmer sig för att stanna ett par dagar extra. De tillbringar en oförglömlig vecka tillsammans i Paris, men när basketsäsongen ska dra igång måste han återvända. Romansen får pausas på obestämd tid och framtiden för paret är oviss.


© Columbia Pictures

Historien om Mickey och Ellen berättas på en restaurang i New York, där Mickeys bäste vän, sportjournalisten Andy (Joe Mantegna), och hans blivande fru Liz (Cynthia Stevenson), ska fira med vänner över en middag. Andy börjar berätta historien för Liz innan de får sällskap av paret Craig (Richard Masur) och Lucy (Julie Kavner), samt Jack (John Spencer) och Lois (Cathy Moriarty).


© Columbia Pictures

Billy Crystal regisserar, producerar, har varit med och skrivit manuset och spelar huvudrollen. Det bjuds på en romantisk komedi som till stor del synar en relation efter giftermålet. På sätt och vis känner man igen sig från andra romantiska komedier, lite som Woody Allen på sina håll, utan hans neurotiska karaktär.


© Columbia Pictures

Det är en typ av film som gott kan ses om, då den har tillräckligt mycket på gång för att inte bli alltför enkelspårig. Den har romantiken och humorn, men även allvaret eftersom relationen oundvikligen kommer att gå igenom toppar och dalar. Ett berättargrepp som visar sig vara lyckat är att låta vännerna som samlas på middagen berätta historien om Mickey och Ellen. De agerar som en sorts berättarröst, och Liz, som är den enda som inte känner dem sedan tidigare, blir helt uppslukad av kärlekshistorien.


© Columbia Pictures

Relationen mellan Mickey och Ellen är en stor del av filmen, men den hade inte varit lika bra utan birollskaraktärerna. Förutom de sex middagsvännerna får man inte glömma Ellens senile far Arthur (William Hickey). Han är klockren när Mickey tvingas stå ut med honom under perioden som han flyttar in hos dem. Det blir svårt att hålla sig för skratt i varje scen han är med i - det är inte bara roligt utan också lätt att sätta sig in i situationen.


© Columbia Pictures

En trea i betyg vore för snålt, medan en fyra kanske vore för generöst. Det är trots allt en film man har trevligt med, så även om den har en del klichéer och inte må vara särskilt originell, behöver man inte uppfinna hjulet på nytt. Filmen har tagit sådant som fungerar i en romantisk komedi och inte krånglat till det. En film som When Harry Met Sally... (1989) inspirerade nog också Billy Crystal när han gjorde denna, även om han lär ha kommit på idén när han var på restaurang med ett par vänner som delade med sig av historier från sina äktenskap.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.5

Kindergarten Cop

Titel: Kindergarten Cop / Dagsissnuten
Genre: Komedi/Kriminalare/Action
Land: USA
År: 1990
Regi: Ivan Reitman
I rollerna: Arnold Schwarzenegger, Penelope Ann Miller, Pamela Reed, Linda Hunt, Richard Tyson, Carroll Baker, Cathy Moriarty, Angela Bassett, Jason Reitman

Handling: En polis blir tvungen att arbeta under täckmantel som förskolelärare för att fånga en farlig brottsling. Hur klarar den tuffa polismannen ett gäng förskolebarn? Lyckas han charma den vackra lärarinnan? Och sist men inte minst, kommer han att lyckas med sitt uppdrag?

Omdöme: Hårdnackade Los Angeles-snuten John Kimble (Arnold Schwarzenegger) är ute efter att sätta dit den kriminelle Cullen Crisp (Richard Tyson). Crisp är en farlig och smått psykotisk individ som är besatt av att finna sitt ex och sin son som gömmer sig från honom. Nu har han fått reda på var de befinner sig - Portland, Oregon. Genom ett vittne får polisen samma information, men de vet inte vilka namn kvinnan och sonen lever under eller hur de ser ut.


© Universal Pictures

För att kunna skydda Crisps ex och son är planen att Los Angeles-polisen Phoebe O'Hara (Pamela Reed) ska vikariera som dagisfröken på skolan i Portland där Crisps son går. John ska assistera henne och ansvara för säkerheten, men när Phoebe insjuknar tvingas John hoppa in som dagisfröken. Den burduse John Kimble ställs inför sitt tuffaste uppdrag någonsin - ett gäng till synes okontrollerbara dagisungar.


© Universal Pictures

Efter att ha gjort Twins (1988), en film som Arnold Schwarzenegger nämnt som sin favorit, ville han gärna fortsätta samarbeta med regissören Ivan Reitman. Detta blev nästa projekt de gjorde tillsammans och det ledde till en roll som han nämnt som sin favoritroll. Han hade nyligen blivit far och chansen att spela mot barn lockade därför lite extra. Under Reitmans stadiga regi blev filmen relativt lyckad och en ekonomisk succé.


© Universal Pictures

Det är inte bara en renodlad komedi eftersom Schwarzenegger och Reitman såg till så att manuset även innehöll gott om action och allvar. På så vis kunde Schwarzenegger kombinera sina actionroller med en lättsammare sida. En stor anledning till varför han hade så pass kul och att filmen funkar är tack vare de lyckade barnskådespelarna. Det är svårt att låta bli att le när John Kimble försöker tygla de busiga men gulliga småungarna.


© Universal Pictures

Filmen funkar mestadels bra som lättsam underhållning för stunden - främst som komedi, men med inslag av romantik och även lite spänning. Den som funkar bäst vid sidan om Schwarzenegger och barnen är Pamela Reed med sin komiska tajming. Även Linda Hunt i rollen som skolrektorn Schlowski är bra som den lilla gumman som det är krut i. Allt som allt är det en film som tål att ses om. Den är småmysig, rolig och går inte till överdrift eller spårar ur som vissa komedier har en tendens att göra.


© Universal Pictures

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.3

Soapdish

Titel: Soapdish / Älsklingsfiende
Genre: Komedi
Land: USA
År: 1991
Regi: Michael Hoffman
I rollerna: Sally Field, Kevin Kline, Elisabeth Shue, Robert Downey Jr, Cathy Moriarty, Whoopi Goldberg, Teri Hatcher, Carrie Fisher

Handling: Celeste Talbert har varit såpadrottning i över 20 år. Montana Moorehead vill få henne ur vägen för att själv kunna träda fram och påbörjar sin plan för att få bort henne. Hon ser till så en gammal pojkvän kommer tillbaka...

Omdöme: TV-såporna lever på sina intriger som håller tittarna bänkade och överraskar med de mest sanslösa vändningarna. En sådan TV-såpa är "The Sun Also Sets" som hållit på i över 20 år. Dess stjärna är Celeste Talbert (Sally Field) och såpans producent/manusförfattare är David (Robert Downey Jr).


©Paramount Pictures

Nu börjar en av Celestes rivaler på såpan att få nog. Montana Moorehead (Cathy Moriarty) känner att det är dags att göra sig av med Celeste och låta henne ta över som stjärna. Eftersom hon vet att David är het på henne, övertygar hon honom att få bort Celeste.


©Paramount Pictures

Celestes systerdotter Lori Craven (Elisabeth Shue) dyker upp och vill bli skådespelerska. Dessutom plockas Jeffrey Anderson (Kevin Kline) och hans karaktär tillbaka på såpan eftersom Montana och David vet att Celeste avskyr honom då hon fick honom avskedad från såpan för en massa år sedan.


©Paramount Pictures

Intrigerna hopar sig och det blir en livs levande såpa som karaktärerna finner sig i. Verkligheten trumpar TV-såpan men verkligheten blir TV-såpa eftersom allt fångas på kamera. David och cheferna inser att de har bättre material än vad de själva hade kunnat komma på.


©Paramount Pictures

Tyvärr blir det väldigt teatraliskt när vi tar del av en TV-såpa. Det är inte bara under själva inspelningen utan även under prisceremonin för att hedra årets TV-såpor och i deras privatliv. Visst är tanken att det ska spegla TV-såpa stilen men det blir ganska undermåligt på alla håll och kanter.


©Paramount Pictures

Det hela tar sig en aning när TV-såpan urartar och verkligheten hinner ikapp skådespelarna med deras privatliv som hamnar i strålkastarljuset. Nu blir det lite småroligt med förvecklingarna där inte minst trion Sally Field, Kevin Kline och Elisabeth Shue får mer att jobba med. Men det är inte tillräckligt för att höja filmen nämnvärt. Den hamnar snett redan tidigt med tonen och har sedan svårt att bli något. Visst är det ett försök till parodi på TV-såporna och på sina håll funkar det men särskilt roligt blir det inte som en bra komedi ska vara.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 5.5
IMDb: 6.6