Kindergarten Cop

Titel: Kindergarten Cop / Dagsissnuten
Genre: Komedi/Kriminalare/Action
Land: USA
År: 1990
Regi: Ivan Reitman
I rollerna: Arnold Schwarzenegger, Penelope Ann Miller, Pamela Reed, Linda Hunt, Richard Tyson, Carroll Baker, Cathy Moriarty, Angela Bassett, Jason Reitman

Handling: En polis blir tvungen att arbeta under täckmantel som förskolelärare för att fånga en farlig brottsling. Hur klarar den tuffa polismannen ett gäng förskolebarn? Lyckas han charma den vackra lärarinnan? Och sist men inte minst, kommer han att lyckas med sitt uppdrag?

Omdöme: Hårdnackade Los Angeles-snuten John Kimble (Arnold Schwarzenegger) är ute efter att sätta dit den kriminelle Cullen Crisp (Richard Tyson). Crisp är en farlig och smått psykotisk individ som är besatt av att finna sitt ex och sin son som gömmer sig från honom. Nu har han fått reda på var de befinner sig - Portland, Oregon. Genom ett vittne får polisen samma information, men de vet inte vilka namn kvinnan och sonen lever under eller hur de ser ut.


© Universal Pictures

För att kunna skydda Crisps ex och son är planen att Los Angeles-polisen Phoebe O'Hara (Pamela Reed) ska vikariera som dagisfröken på skolan i Portland där Crisps son går. John ska assistera henne och ansvara för säkerheten, men när Phoebe insjuknar tvingas John hoppa in som dagisfröken. Den burduse John Kimble ställs inför sitt tuffaste uppdrag någonsin - ett gäng till synes okontrollerbara dagisungar.


© Universal Pictures

Efter att ha gjort Twins (1988), en film som Arnold Schwarzenegger nämnt som sin favorit, ville han gärna fortsätta samarbeta med regissören Ivan Reitman. Detta blev nästa projekt de gjorde tillsammans och det ledde till en roll som han nämnt som sin favoritroll. Han hade nyligen blivit far och chansen att spela mot barn lockade därför lite extra. Under Reitmans stadiga regi blev filmen relativt lyckad och en ekonomisk succé.


© Universal Pictures

Det är inte bara en renodlad komedi eftersom Schwarzenegger och Reitman såg till så att manuset även innehöll gott om action och allvar. På så vis kunde Schwarzenegger kombinera sina actionroller med en lättsammare sida. En stor anledning till varför han hade så pass kul och att filmen funkar är tack vare de lyckade barnskådespelarna. Det är svårt att låta bli att le när John Kimble försöker tygla de busiga men gulliga småungarna.


© Universal Pictures

Filmen funkar mestadels bra som lättsam underhållning för stunden - främst som komedi, men med inslag av romantik och även lite spänning. Den som funkar bäst vid sidan om Schwarzenegger och barnen är Pamela Reed med sin komiska tajming. Även Linda Hunt i rollen som skolrektorn Schlowski är bra som den lilla gumman som det är krut i. Allt som allt är det en film som tål att ses om. Den är småmysig, rolig och går inte till överdrift eller spårar ur som vissa komedier har en tendens att göra.


© Universal Pictures

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.3

Mission: Impossible - The Final Reckoning

Titel: Mission: Impossible - The Final Reckoning
Genre: Action/Äventyr/Thriller
Land: USA/Storbritannien
År: 2025
Regi: Christopher McQuarrie
I rollerna: Tom Cruise, Hayley Atwell, Simon Pegg, Ving Rhames, Esai Morales, Pom Klementieff, Henry Czerny, Angela Bassett, Shea Whigham, Nick Offerman

Handling: Ethan Hunt och hans medarbetare är ännu på rymmen från Mission Impossible Force. Hunt har inte gett upp hoppet att stoppa Gabriel, en skurk som med hjälp av AI vill skapa anarki och en ny era.

Omdöme: Den åttonde Mission: Impossible-filmen där Tom Cruise leder sitt team på ett nytt omöjligt uppdrag. Denna gång ser vi slutet på en era då det är sista M:I-filmen för Cruise. Nästan 30 år har gått sedan han för första gången axlade rollen och visst är det inte längre samma person även om karaktären bär samma namn.


© Paramount Pictures

Ethan Hunt (Tom Cruise) får ett personligt meddelande från USA:s president Erika Sloane (Angela Bassett). Presidenten är den enda som verkar kunna få Ethan att acceptera ett nytt, sista uppdrag. Han ses nämligen som den enda som kan rädda världen från ett AI-väsen som kallas för Entity och som tagit över hela världen. Världen står inför det tredje världskriget och om Ethan inte lyckas stoppa Entity kommer det leda till Jordens undergång.


© Paramount Pictures

Man går in med vissa förväntningar på att denna sista film ska bjuda på något storslaget och sentimentalt. Att den ska vilja skicka iväg Tom Cruise med en stor final och vara den bästa filmen i filmserien. Redan tidigt känns det dock som filmen saknar lite av glöden man brukar känna. Den känns liksom lite trött och uppgiven med en gång.


© Paramount Pictures

På sätt och vis funderar man på om ett AI-verktyg använts för att skriva manuset då det hela känns överraskande oinspirerat och platt. Visst ska det ligga rätt i tiden med AI-hotet men det funkar inte direkt. Tyvärr känns filmen som den gått i samma fälla som en del James Bond-filmer hamnade i under inte minst Pierce Brosnans tid som Bond. Då Bond skulle rädda världen och det blev något annat än en spionfilm. Precis den känslan får man här då agentfilmen blir en rädda världen-film.


© Paramount Pictures

Till stor del blir filmen något av en kombination av en domedagsfilm i form av Independence Day (1996) och Armageddon (1998) blandat med en superhjältefilm. Mission: Impossible-filmerna ska inte vara superhjältefilmer, punkt. Visst är de storslagna och Ethan Hunt med sitt team gör smått omöjliga saker, men det är fortfarande agentfilmer som underhåller. Denna försöker bräcka de tidigare filmerna men passar inte in på något sätt och misslyckas därför.


© Paramount Pictures

Mission: Impossible-filmerna har varit ojämna. Runt hälften av filmerna uppskattas, vissa en hel del. Andra är besvikelser och denna är kanske den största besvikelsen av dem alla. Det finns tyvärr väldigt mycket som filmen inte lyckas med. En del är faktiskt bara korkat och löjligt, en känsla som inte riktigt brukar infinna sig med M:I-filmerna. Då har det åtminstone varit med glimten i ögat när teamet gör något korkat, här saknas humorn nästan helt. Visst är det en mörkare ton på filmen redan från början och det passar inte filmen, speciellt som den har svårt att lyckas övertyga med storyn.


© Paramount Pictures

Det som är lite positivt med filmen får väl vara flygplansscenerna som är välgjorda och med ett par hissnade stunts. Det känns dock lite sent och lyckas inte direkt rädda filmen som helhet. Hela storyn känns också alldeles för over the top och inte vidare genomtänkt. Sedan läggs det på smått störande saker till höger och vänster. Faktiskt så att ju mer filmen analyseras, ju mer sänks betyget. Visst finns ett visst underhållningsvärde med filmen och ibland får den till det, men överlag är det en besvikelse.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0 alt. 6.5
IMDb: 7.4

City of Hope

Titel: City of Hope
Genre: Drama
Land: USA
År: 1991
Regi: John Sayles
I rollerna: Vincent Spano, Joe Morton, Tony Lo Bianco, Angela Bassett, John Sayles, Gina Gershon, Chris Cooper, David Strathairn, Lawrence Tierney

Handling: Många öden från samhällets olika sociala skikt vävs samman i Hudson City, New Jersey. Nick försöker ta sig ur det korrupta systemet. Han slutar sitt jobb men flyr undan ledan med sprit, knark och småbrott. Samtidigt strävar den svarte politikern Wynn att till vilket pris som helst värva röster och ta över makten.

Omdöme: En ambitiös film av John Sayles som regisserat, skrivit och klippt filmen som följer en rad människor vars historier och liv korsar varandra. Vi följer politiker, poliser, byggherrar och helt vanliga människor från olika bakgrunder och samhällsklasser.


©MGM

En av människorna vi följer är Nick Rinaldi (Vincent Spano) som känner sig vilsen här i världen. Hans far, Joe (Tony Lo Bianco), är en byggherre och har det gott ställt. Nick jobbar hos honom, men känner sig uttråkad och vill vara mer självständig vilket leder till att han säger upp sig.


©MGM

Medan Nick blir inblandad i ett brott, träffar han Angela (Barbara Williams) som han känner är den rätta. Samtidigt får pappa Joe problem med påtryckningar från politiker som pressar honom då de vill göra om fastigheter i slummen till en shoppinggalleria. Kommunpolitikern Wynn (Joe Morton) kämpar för de svarta i samhället och måste medla mellan sina egna och politikerna som styr staden.


©MGM

En hel del på gång och många karaktärer som kommer och går redan under de första 15-20 minuterna. Det känns som filmen till en början är mer angelägen att få med alla karaktärer än att berätta sin historia. Det blir att hoppa från karaktär till karaktär. Man får helt enkelt se inledningen som en introduktionsfas innan man kan gå vidare och berätta historien.


©MGM

Tjugo minuter in börjar en handling träda fram som visar sig sammanflätas med de olika karaktärerna. Lite av en Grand Canyon (1991) eller Short Cuts (1993) typ av film. Det känns också som en typ av historia som skulle göra sig bra som TV-serie eller åtminstone miniserie med tanke på att man har så pass många karaktärer och saker på gång.


©MGM

Efter inledningen får filmen till det ganska bra och intrigerna tätnar allt eftersom, precis som det ska vara. Tycker väl att det saknas en del för att få en att känna ordentligt och bry sig om karaktärerna och hur det ska gå. Det är inte så gripande eller mysigt som önskat och en del kan förklaras med miljöerna som är ganska intetsägande. Med detta sagt har fotot av flerfaldigt Oscarsnominerade och vinnande Robert Richardson ett slags varmt skimmer, många gånger med starkt ljus som nästan ger ett smått drömlikt foto på sina håll.


©MGM

En film som inte har de största stjärnorna och stora namnen vilket nog kan ha varit en bidragande orsak till varför den kan ha fallit lite mellan stolarna. Det är trots allt en John Sayles-film och han har sin skara fans som nog uppskattar filmen. Den har också rakt igenom stabila prestationer och även ett par relativt tidiga roller av bl.a. Angela Bassett, Gina Gershon, Chris Cooper och David Strathairn i framstående biroller.

3 - Skådespelare
4 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 7.2