Cause for Alarm!

Titel: Cause for Alarm! / Farligt meddelande
Genre: Drama/Film-Noir
Land: USA
År: 1951
Regi: Tay Garnett
I rollerna: Loretta Young, Barry Sullivan, Bruce Cowling, Margalo Gillmore

Handling: George Jones misstänker att hans fru har en affär med sin doktor, samt att dom planerar att mörda honom. Han skriver ett brev till statsåklagaren om deras djävulska plan, ett brev som han sedan låter sin fru posta. Efter det hotar han henne till livet, men påfrestning blir för stor och han får en hjärtattack och dör.

Omdöme: Ellen Jones (Loretta Young) är en hemmafru som är orolig för sin make George (Barry Sullivan). Detta då han är sängliggandes med ett hjärttillstånd. Hon försöker vara stark och vara där för sin make. Hon tänker tillbaka på hur de först träffades när hon under andra världskriget jobbade som sjuksköterska på ett militärsjukhus åt Dr. Ranney Grahame (Bruce Cowling). De tre blev goda vänner och det var George som vann hennes hjärta, även om Dr. Grahame också var förtjust i henne.


© MGM

George har i sitt tillstånd fått för sig att Ellen och George planerar att mörda honom genom att överdosera hjärtmedicineringen. Detta då han är övertygad om att George, som kände Ellen innan han själv träffade henne, alltid varit förälskad i henne och att hon blivit förälskad i honom. Han väljer att skriva ett brev till statsåklagaren där han i detalj tar upp vad de gör med honom.


© MGM

Denna dag kommer bli Ellens värsta mardröm. Hon hamnar i en smått omöjlig situation med maken och brevet. Ett brev hon postar åt honom i tron att det handlar om ett försäkringsärende då George efter avslutad militärtjänstgöring jobbar inom försäkringsbranschen. När hon blir varse om vad brevet innehåller börjar hennes jakt på att få tillbaka brevet som kan få henne och George att hamna bakom lås och bom.


© MGM

Vet inte om man direkt kan kategorisera filmen som en renodlad film-noir utan det är snarare ett melodrama med noir-inslag. Inte alls fel, särskilt när filmen väl kommer igång. För den börjar mer som ett renodlat melodrama med tillbakablicken till hur de möttes och den sängliggande maken som hon oroas över. Men sakteliga ökar temperaturen när brevet är färdigskrivet och Ellen ger det till brevbäraren.


© MGM

Loretta Young kändes igen från charmiga The Bishop's Wife (1947) men detta är en annan typ av roll. Hon klarar det bra och hennes desperation skiner genom rutan när hon gör allt för att komma över brevet. Från början ville filmens producent ha Judy Garland för rollen, men Loretta Young ville verkligen ha rollen och övertygade till slut sin make (producenten) att hon var rätt kvinna för rollen. Man kan inte ha några invändningar med valet då hennes prestation är central för att filmen ska funka.


© MGM

Det må inte bli någon direkt nagelbitare av det hela, men det blir lite småtrevligt att följa Ellens desperation och hur hennes försök snarare förstärker vad George skrivit i brevet. Det roliga är att vi som tittare ju inte kan veta om innehållet i brevet som George skrivit faktiskt är sant eller bara hans inbillning. Vi förmodar att Georges mentala tillstånd fått honom att bli paranoid, men kanske har han rätt om Ellen och Dr. Grahame. Filmen hade kunnat twista till det mer än den gör på slutet, men det är kul att den trots allt lämnar det lite öppet för tolkning.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 6.4

The Bishop's Wife

Titel: The Bishop's Wife / Ängel på prov
Genre: Komedi/Drama/Fantasy/Romantik
Land: USA
År: 1947
Regi: Henry Koster
I rollerna: Cary Grant, Loretta Young, David Niven, Elsa Lanchester

Handling: En berättelse om en ängel som kommit för att hjälpa en biskop med att samla in pengar till en ny katedral. Biskopen behöver all hjälp han kan få sedan han kommit i konflikt med både hustru och församlingsbor.

Omdöme: Julen närmar sig och ängeln Dudley (Cary Grant) har kommit för att hjälpa folk och besvara deras böner. I området han har hand om finner han intresse i Julia (Loretta Young) och hennes make, biskop Henry (David Niven). De har båda fått sina böner hörda av Dudley som nu kliver in i deras liv.


©RKO Radio Pictures

Dudley avslöjar sin rätta identitet som ängel för Henry, men inte för Julia. Henry har givetvis svårt att tro på Dudley till en början, men han vet så pass mycket, ja allt om allt och alla vilket får Henry att inse att Dudley verkligen är en ängel som kommit för att guida honom. Detta då Henry haft svårt med sitt projekt att samla in pengar till en ny katedral, något som påverkar hans äktenskap och relation med Julia.


©RKO Radio Pictures

Även om Henry är tacksam för hjälpen Dudley erbjuder, får han svårt att uppskatta Dudleys närvaro eftersom Dudley främst spenderar tid med Julia. En Julia som uppenbarligen behöver känna sig lycklig igen vilket hon inte kunnat vara på senare tid då Henry varit så upptagen med sitt projekt. Ett projekt som gjort att Henry förlorat gnistan vilket i sin tur påverkat familjen som blivit lidande.


©RKO Radio Pictures

En fin gammal klassiker med ett fint budskap som fångar julatmosfären. Det som kanske uppskattas mest är hur Dudley behandlar folk han kommer i kontakt med. Han får alla att känna sig sedda genom att hälsa på dem, vara artig och hjälpsam. Små gester som är värda så mycket. Och det är precis som det borde vara, att folk behandlar varandra väl, inte bara runt jul. Det spelar ingen roll om det är biskopen, hans fru, hushållerskan, ett barn eller en gamling.


©RKO Radio Pictures

Trion Cary Grant, Loretta Young och David Niven är klart bra i sina roller. Cary Grant som Dudley sprider glädje och hopp kring sig i en numera ikonisk roll. Loretta Young som Julia besitter en värme och godhet som känns av. Och David Niven som Henry är bekymrad och konfunderad över situationen vilket både skapar humor och allvar.


©RKO Radio Pictures

Från början var filmen tänkt att ha andra skådespelare med endast David Niven kvar från den initiala rolluppsättningen. Efter att originalregissören ersattes med Henry Koster lär man ha bytt plats på Grant och Niven. Niven var alltså tänkt att spela ängeln från början. Det råder lite olika uppgifter om hur det gick till, om det var regissören som tyckte att de skulle byta roller eller om Grant ville byta. Filmen hade redan spelat in en del när originalregissören ersattes och man valde att börja om från början, så det är möjligt att inkommande regissören Koster såg något som inte funkade. Hur det än ligger till talar resultatet sitt tydliga språk då vi får en älskad klassiker.


©RKO Radio Pictures

Det är en sån där film som gör en glad och även en julfilm med gott om budskap att ta med sig. Visst är det också en ganska religiös film men aldrig så det känns för påträngande. Inte heller för allvarlig och tung utan snarare med hjärtat på rätt plats då den alltså skapar glädje och är mysig. En film som är lika bra som minnet av den var, helt enkelt ett riktigt trevligt återseende.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5 alt. 8.0
IMDb: 7.6