Shoot to Kill

Titel: Shoot to Kill / Deadly Pursuit / Skjut för att döda
Genre: Kriminalare/Action/Äventyr/Thriller
Land: USA
År: 1988
Regi: Roget Spottiswoode
I rollerna: Sidney Poitier, Tom Berenger, Kirstie Alley, Clancy Brown, Richard Masur, Andrew Robinson

Handling: En FBI-agent jagar en mördare i skogarna i norra USA. Till hjälp har han en lokal guide.

Omdöme: Ett kidnappningsfall i San Francisco gör att FBI kopplas in med FBI-agenten Warren Stantin (Sidney Poitier) i spetsen. Den erfarne FBI-agenten blir tagen på lite av en katt och råtta-lek av förövaren som inte bara verkar ligga steget före hela tiden utan även är villig att döda för att visa vem som bestämmer. På ett spektakulärt sätt lyckas förövaren komma undan med värdefulla diamanter och lämnar Stantin med svansen mellan benen.


© Buena Vista Pictures / Touchstone Pictures

Stantin har givetvis svårt att släppa fallet men han har inte mycket att gå på. Det enda han vet är att förövaren är en vit man, mellan 20-40 år och att han måste ha dödat tidigare då han på ett kallblodigt vis dödade i det här fallet. När så en man hittas dödad på exakt samma sätt i bergen på gränsen mellan USA och Kanada, är Stantin övertygad om att det är mannen han eftersöker som ligger bakom.


© Buena Vista Pictures / Touchstone Pictures

Stantin beger sig till platsen i nordvästra USA för att jaga rätt på förövaren då det visar sig att den döda mannen var en av fem som skulle vara med på en guidad fisketur i bergen. Den lokala guiden Sarah (Kirstie Alley) har tagit fem män upp genom bergen och en av dem är en mördare, men vem? Stantin får hjälp av Jonathan Knox (Tom Berenger) som inte bara kan bergen innan och utantill, han är även Sarahs partner.


© Buena Vista Pictures / Touchstone Pictures

Lite kul med en film som setts ett par gånger men ändå minns man inte så värst mycket som det visar sig. Hela inledningen med kidnappningshistorien var inget som mindes, men den är inte alls tokig och är minst lika minnesvärd som när handlingen sedan förflyttas till bergen.


© Buena Vista Pictures / Touchstone Pictures

Till en början håller man identiteten på kidnapparen och mördaren dold vilket gör att det blir lite kul att spekulera i vem av de fem som kan vara mördaren. Kul nog har man ett par kända namn och ansikten bland de fem, inklusive flera som spelat skurkar tidigare. Men man gör nog rätt i att avslöja identiteten på mördaren en bit in istället för att göra ett mysterium av det hela in i det sista.


© Buena Vista Pictures / Touchstone Pictures

Den huvudsakliga delen av historien uppe på berget kommer att utspela sig mellan Stantin och Knox. Två helt olika individer som tvingas samarbeta och där båda vill brösta upp sig och visa att de är ledaren. Knox är trots allt på hemmaplan, kan sina grejer vad gäller bergen och vill rädda sin Sarah. Men Stantin är på jakt efter mördaren och är en FBI-veteran som är mer än kvalificerad för att jaga rätt på mördaren.


© Buena Vista Pictures / Touchstone Pictures

Det blir faktiskt lite av en buddy cop-film av det hela vilket är kul att se. Det ger också filmen en del humor som oftast funkar bra då ingen av dem vill visa en svaghet inför den andre. Stantin är dock lite som en fisk på land då han är en storstadsmänniska som inte direkt gillar eller känner sig hemma i naturen. Det medför en del roliga situationer men det blir även en chans för de två att inse att de faktiskt har en del gemensamt.


© Buena Vista Pictures / Touchstone Pictures

En sån där film som tål att ses om med jämna mellanrum. Den har tillräcklig variation för att hålla intresset uppe och bjuder både på en del spänning, lite äventyr och även humor. Skådeplatsen i bergen får en ibland att tänka på First Blood (1982) och mycket riktigt är det delvis inspelat på samma plats i British Columbia, Kanada. Musiken av John Scott måste också nämnas då den för det mesta funkar bra och inte minst den återkommande huvudmelodin uppskattas.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 6.8

Under Fire

Titel: Under Fire / I skottlinjen
Genre: Drama/Krig
Land: USA
År: 1983
Regi: Roger Spottiswoode
I rollerna: Nick Nolte, Gene Hackman, Joanna Cassidy, Ed Harris, Jean-Louis Trintignant, Richard Masur

Handling: Det är i Nicaragua 1979 och fotografen Russell bevakar kriget. När han tar en bild av gerillaledaren som tros vara död hamnar han i livsfara.

Omdöme: De tre amerikanerna Russell (Nick Nolte), Claire (Joanna Cassidy) och Alex (Gene Hackman) har kommit till Nicaragua för att bevaka inbördeskriget i sitt slutskede år 1979. Russell är en krigsfotograf, Claire är journalist och Alex har siktet inställt på ett jobb som nyhetsankare och vill tillbaka till USA. Vad som komplicerar deras relation är att Russell och Alex är goda vänner, och båda är förälskade i Claire.


©Orion Pictures

Russell och Claire har bestämt sig för att försöka leta upp den ljusskygge gerillaledaren känd som Rafael. Samtidigt har den sittande presidenten Somoza (René Enríquez) och hans soldater, som är uppbackade av den amerikanska regeringen, gjort det klart att de ska döda Rafael och på så vis vinna kriget.


©Orion Pictures

Under vistelsen i Nicaragua kommer inte minst Russell se ett och annat när han försöker hålla en neutral ställning och endast fotografera vad han tar del av. En soldat han kommer stöta på ett flertal gånger är amerikanen Oates (Ed Harris) som han känner sedan tidigare. Oates är en legosoldat som ansluter till vilken sida som än anlitar honom och främst visar sig vara med för dödandets skull.


©Orion Pictures

Ett krigsdrama av Roger Spottiswoode som senare bl.a. gjorde Shoot to Kill (1988) och Bond-filmen Tomorrow Never Dies (1997). Här får han gott sällskap av ett gäng duktiga skådespelare ledda av Nick Nolte. Något överraskande får Gene Hackman se sig förpassad till en biroll då hans karaktär ofta försvinner från handlingen under långa stunder. Men när allt är sagt och gjort har Alex en viktig roll att spela.


©Orion Pictures

Filmen fångar situationen på ett oftast slående sätt. Det ser ut och känns autentiskt på gatorna i Nicaragua (inspelat i Mexiko), något som ger filmen en hög trovärdighetsfaktor. Det hjälper även att filmen inte förskönar rebellernas strid och försöker vara relativt neutral, ungefär som huvudkaraktären Russell Price är. Givetvis går det inte att hålla känslorna i styr med allt han får se och uppleva. Till slut rinner bägaren över, särskilt när det blir personligt.


©Orion Pictures

Det kom att bli en Oscarsnominering för bästa musik av gamle räven Jerry Goldsmith. Musik som oftast passar bra och till stor del använt sig av panflöjt och toner som ger en smak av Latinamerika utan att gå till överdrift. En av melodierna kändes för övrigt igen från någonstans. Filmen hade förvisso setts en gång tidigare, men även Quentin Tarantino använde sig av Jerry Goldsmith-melodin i Django Unchained (2012).


©Orion Pictures

Kanske att filmen tappar en aning när den över två timmar långa filmen lider mot sitt slut. Även ett par av de romantiska inslagen hade kunnat tonas ner en aning för att få upp tempot lite bättre på sina håll. Men där emellan bjuds det på flera dramatiska och nervkittlande scener filmen igenom. Ett välgjort krigsdrama som kom under en tid då denna typ av historier och filmer var i ropet, som t.ex. Missing (1982), The Killing Fields (1984) och Salvador (1986) för att nämna några.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.0