Out of Sight

Titel: Out of Sight
Genre: Kriminaldrama/Romantik/Thriller
Land: USA
År: 1998
Regi: Steven Soderbergh
I rollerna: George Clooney, Jennifer Lopez, Ving Rhames, Don Cheadle, Steve Zahn, Albert Brooks, Dennis Farina, Luis Guzmán, Catherine Keener, Michael Keaton, Samuel L. Jackson

Handling: Jack Foley rymmer från ett fängelse och blir samtidigt kär i Karen Sisco. Dessa två stöter på varandra medan Jack, tillsammans med Buddy Bragg, planerar att råna en rik snubbe på hans diamanter samtidigt som Karen, som är polis, och hennes vänner vill sätta fast dem.

Omdöme: Året efter Quentin Tarantinos klart lyckade Jackie Brown (1997) var det Steven Soderberghs tur att filmatisera en Elmore Leonard-historia. De båda filmerna har en gemensam karaktär i Ray Nicolette då Michael Keaton repriserar sin roll här även om han synd nog endast dyker upp i en scen. Även Samuel L. Jackson, som har den manliga huvudrollen i Tarantinos film, dyker upp här på slutet men i en annan roll.


©Universal Pictures

Jack Foley (George Clooney) är en bankrånare som åker in i fängelset. Han rymmer med hjälp av sin vän Buddy (Ving Rhames) men deras flyktförsök kompliceras av federala agenten Karen Sisco (Jennifer Lopez). De tvingas ta med henne som sin gisslan och under flykten visar det sig slå gnistor mellan Jack och Karen, något som får Jack att vilja träffa henne igen under andra omständigheter.


©Universal Pictures

Medan Jack och Karen inte kan släppa varandra från sina tankar, planerar Jack och Buddy att slå till mot Richard Ripley (Albert Brooks) som Jack satt inne med och som ska ha oslipade diamanter till ett värde av $5m i sitt hem. Informationen har de fått av en annan kåkfarare i form av opålitlige Glenn Michaels (Steve Zahn). Han i sin tur pratar för mycket och vänder sig till Maurice "Snoopy" Miller (Don Cheadle) gällande diamanterna.


©Universal Pictures

Steven Soderbergh, som endast hade gjort mindre och smalare filmer, ville göra en film för den breda publiken. Detta för att öppna dörrar till andra projekt längre fram. Man har valt att ge två "heta" skådespelare, George Clooney och Jennifer Lopez, de två huvudrollerna och omgärda dem med duktiga karaktärsskådespelare i birollerna. Det visar sig att det är birollerna som i mångt och mycket gör filmen.


©Universal Pictures

I grunden har man en bra historia av Elmore Leonard med ett Oscarsnominerat manus av Scott Frank. Den har en hel del på gång och man hoppar friskt i historien. Den har dock en sak som inte riktigt funkar och det är relationen mellan Jack och Karen. Det känns krystat med en bankrånare på rymmen och en federal agent som ska inleda en romans. Det leder även till filmens svagaste parti längre in då filmen liksom pausas och tar en avstickare för att Jack och Karen ska ha en het stund tillsammans. Det hjälper inte heller att Clooney och inte minst Lopez inte övertygar. Speciellt henne hade man gärna bytt ut mot en mer kapabel skådespelerska.


©Universal Pictures

Om man bortser från de båda huvudrollerna finner man det mesta av det bästa med resten av karaktärerna och rollbesättningen. Ving Rhames är stabil som Buddy. Don Cheadle är skön som Snoopy. Steve Zahn är passande som smått patetiske Glenn. Luis Guzmán tar kanske ändå priset som Chino som får en att skratta varje gång han är med. Och man kan nämna flera andra som funkar bra i mindre roller. Helt klart så att birollerna underhåller och är mest lyckade.


©Universal Pictures

En film som sågs när den kom ut och inte mycket mindes från den. Lite blandade känslor nu när den ses, vilket nog speglar synen vid båda tittarna. Den är sevärd och har en del bra scener filmen igenom, underhållande och bitvis rolig. Och som sagt med flera biroller som sticker ut och höjer upplevelsen. Samtidigt lite besviken då den inte når upp i nivå med Jackie Brown (1997) och de två huvudrollerna är långt ifrån optimala.


©Universal Pictures

Hade definitivt varit intressant om Tarantino även gjort denna då resultatet nog hade varit desto mer tillfredsställande. Han brukar oftast pricka rätt med rollvalen så de två huvudrollerna hade nog varit annorlunda och bättre. Detsamma kan sägas om musiken som här mest består av högst mediokra jazziga toner.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.0

Jurassic Park

Titel: Jurassic Park
Genre: Äventyr/Action/Sci-Fi/Thriller
Land: USA
År: 1993
Regi: Steven Spielberg
I rollerna: Sam Neill, Laura Dern, Jeff Goldblum, Richard Attenborough, Samuel L. Jackson, Wayne Knight

Handling: Stora vetenskapliga framsteg har gjort det möjligt att klona dinosaurier med hjälp av bevarat DNA. Mogulen John Hammond ligger bakom upptäckterna och ämnar öppna en nöjespark där besökare från världens alla hörn kan se livs levande dinosaurier med sina egna ögon. Han bjuder in fyra av världens mest framstående forskare på ämnet och sina två exalterade barnbarn för att säkerställa att allt är som det ska innan han öppnar parken för allmänheten.

Omdöme: Livs levande dinosaurier, hur är det möjligt!? Jo, tack vare John Hammond (Richard Attenborough) och hans team forskare har drömmen (eller mardrömmen) besannats. På en ö utanför Costa Rica har en jättelik dinosauriepark förberetts med en rad olika sorters dinosaurier. De har tagits fram med hjälp av DNA som hittats bevarat och med ny teknik har man lyckats klona fram livs levande dinosaurier.


©Universal Pictures

Tanken är att dinosaurieparken "Jurassic Park" ska öppnas för allmänheten för att ge människor en chans att skåda de livs levande dinosaurierna med egna ögon via ett safari genom dinosaurieparken. Allt är egentligen klart och redo för att ta emot besökarna. Men innan dess har John Hammond ett par människor som han vill visa upp parken för i en slags förhandsvisning.


©Universal Pictures

De inbjudna gästerna består av forskarna Alan Grant (Sam Neill), Ellie Sattler (Laura Dern) och Ian Malcolm (Jeff Goldblum) samt advokaten Donald Gennero (Martin Ferrero). Dessutom ansluter Hammonds barnbarn Tim (Joseph Mazzello) och Lex (Ariana Richards) för rundturen. De sex besökarna inspekterar dinosaurieparken medan Hammond tillsammans med sina två tekniska medarbetare Ray Arnold (Samuel L. Jackson) och Dennis Nedry (Wayne Knight) överser allt från kontrollrummet.


©Universal Pictures

Rundturen går från häpnad och lycka över att skåda spektaklet till att bli en kamp för överlevnad när mardrömmen blir verklighet. Dinosaurieparken visar sig vara full av brister vilket gör den långt ifrån säker. Frågan är om en fullständig katastrof kan undvikas där på "Jurassic Park" när dinosaurierna bryter sig loss och går till attack...


©Universal Pictures

Steven Spielbergs klassiker som bygger på en bok av Michael Crichton kom att bli en världssuccé. Med över 30 år på nacken är det intressant att ta sig an filmen och se hur den håller. Det första och kanske mest intressanta är att se hur effekterna håller. När dinosaurierna först skådas då forskarna häpnar över de livs levande varelserna mitt framför ögonen på dem, får man säga att det inte är helt fulländat. Dataeffekterna av flera dinosaurier i bild funkar helt enkelt så där. Desto bättre är det då de träffar på enskilda dinosaurier. Då är det oftast hög standard som håller bra klass.


©Universal Pictures

Filmen funkar som bäst under första halvan, ja runt de första två tredjedelarna. Två favoriter visar sig vara Samuel L. Jackson och Wayne Knight i rollerna som de två teknikerna som jobbar åt John Hammond. De bidrar inte minst med en del välkommen humor som funkar bra i kaoset som utbryter där på "Jurassic Park".


©Universal Pictures

Under filmens sista tredjedel blir det aningen för mycket när dinosaurierna far fram till höger och vänster. Det blir även lite tillrättalagt med ungarna och hur dinosaurierna tar sig in i byggnader och liknande. Realismen försvinner allt eftersom kan man lugnt påstå. Tyvärr tappar också filmen på det. Den har aldrig tillhört mina favoritfilmer men det den lyckas med och gör bra gör den klart bra. Det är äkta filmkänsla och storslaget. Det håller dock inte hela vägen då det alltså blir för mycket under slutfasen.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 8.2

The Long Kiss Goodnight

Titel: The Long Kiss Goodnight
Genre: Action/Kriminalare/Mysterium/Thriller
Land: USA
År: 1996
Regi: Renny Harlin
I rollerna: Geena Davis, Samuel L. Jackson, Craig Bierko, Brian Cox, David Morse

Handling: Samantha Caine bor i en liten stad med sin make och dotter. För åtta år sedan dök hon upp, två månader gravid, från en närliggande flod utan något minne om sitt förflutna eller vem hon är. Men hon börjar närma sig att ta reda på sitt förflutna. När det förflutna en dag brutalt hinner ikapp henne visar det sig att hon varit specialtränad agent.

Omdöme: För åtta år sedan dök Samantha Caine (Geena Davis) upp på en strand, två månader gravid och med minnesförlust. Hon har slagit sig ner som lärarinna med en make och dotter. Men det förflutna håller på att hinna ikapp henne. En anlitad privatdetektiv, Mitch Henessey (Samuel L. Jackson), har fått upp ett spår som kan leda henne till sin sanna identitet.


©New Line Cinema

Samtidigt som Samantha och Mitch ger sig ut för att försöka lokalisera Dr. Nathan Waldman (Brian Cox) som kan ha viktig information om hennes riktiga identitet, får de både utsända agenter och mördare efter sig. De kan inte lita på någon annan än sig själva. Men eftersom Samantha visar sig vara en specialtränad agent kan hon skydda de båda mer än väl.


©New Line Cinema

I vad som får ses som en blandning mellan The Bourne Identity (1988), och senare The Bourne Identity (2002), och Nikita (1990) har Renny Harlin regisserat denna actionthriller efter ett manus av Shane Black. Samma man som tidigare hade skrivit manusen till filmer som Lethal Weapon (1987) och dess uppföljare, The Last Boy Scout (1991) och Last Action Hero (1993). Han blev den första manusförfattaren som fick $4m för sitt manus. Ett manus som lär ha varit mörkare och våldsammare än vad vi ser i slutprodukten.


©New Line Cinema

En film som har en bra men alltså inte direkt originell premiss då den har sina nämnda föregångare att tacka. Shane Blacks manus har dock en sak som skiljer sig och det är humorn. Det är trots allt en buddy-film med det något omaka radarparet Geena Davis och Samuel L. Jackson. Båda sköter sig bra i respektive roller, inte minst Samuel L. Jackson som briljerar filmen igenom med klockrent levererade repliker och humor. Så även om filmen är en actionthriller har den gott om humor, något man känner igen från Shane Blacks andra manus.


©New Line Cinema

Det är en typ av film där man får ha lite överseende med vissa saker som inte är helt trovärdiga under filmens gång. Det är trots allt en actionfilm som vill skapa en del coola actionscener och vara underhållande snarare än att vara en trovärdig och realistisk film. Eftersom den är tillräckligt underhållande med inte minst humorn, har man ganska trevligt med filmen under långa stunder.


©New Line Cinema

Vad som till slut blir avgörande för filmen är hur den får till det hela, hur det hela avslutas. Tyvärr är det filmens svaghet då runt de sista 20 minuterna blir alldeles för utdragna och överdrivna. Det känns som Renny Harlin inte velat spara på krutet och vill dra på för fulla muggar utan att det ger mycket effekt, åtminstone inte positiv effekt. En film som absolut inte hade behövt sträcka speltiden till upp emot två timmar och hade vunnit på att avrunda tidigare. Trots det får man säga att de första 90 minuterna underhåller tillräckligt mycket, inte minst tack vare humorn och främst Samuel L. Jackson.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.8

Cleaner

Titel: Cleaner
Genre: Kriminalare/Mysterium/Thriller
Land: USA
År: 2007
Regi: Renny Harlin
I rollerna: Samuel L. Jackson, Ed Harris, Eva Mendes, Luis Guzmán, Robert Forster

Handling: Den före detta polisen Tom har sadlat om och städar bland annat upp brottsplatser när han dras in i en intrig där alla är misstänkta och ingen är att lita på. En studie i extrema närbilder och kontrasten mellan svart blod och vita lädersoffor ramar in en mörk historia.

Omdöme: Tom (Samuel L. Jackson) är en f.d. polis som lämnade poliskåren för flera år sedan då hans fru dödades av en inbrottstjuv. Numera driver han en städfirma och är en ensamstående far till 14-åriga dottern Rose (Keke Palmer). Städfirman han driver specialiserar sig på att städa upp hem efter dödsfall, vare sig det är naturlig död, självmord eller mord. Tom är bra på vad han gör och hans bakgrund som polis gör att han har ett öga för detaljer.


©Screen Gems

En dag får han i uppdrag att städa upp i ett fint hem efter ett mord. Allt verkar i sin ordning och han genomför jobbet som vanligt. Dagen efter sker dock något oväntat och konstigt. Han träffar Ann Norcut (Eva Mendes) som bor i huset. Hon har ingen aning om att något skett i huset då hon varit bortrest. Men hennes make visar sig vara försvunnen. Tom inser att han kan ha blivit inblandad i något skumt och vänder sig till sin gamla partner Eddie Lorenzo (Ed Harris) som fortfarande jobbar inom polisen och är gudfar till Toms dotter.


©Screen Gems

Minns att när denna film av Renny Harlin kom var det en film som sköts åt sidan då han inte direkt hade gjort något bra på ett tag och filmen fick inte någon vidare kritik. Men nu väcktes intresset lite mer då den trots allt har ett par bra skådespelare och verkade lovande, åtminstone tillräckligt för att vara värd en titt.


©Screen Gems

Filmen fångar ens intresse tidigt då den på ett detaljerat sätt visar upp Toms dagliga rutiner. Det är elegant presenterat med bra foto och klippning. På det byggs ett mysterium upp där huvudpersonen hamnar mitt i mysteriet. Han inser sakta men säkert att han kan bli huvudmisstänkt och ditsatt för ett mord. Med hjälp av sin gamla polispartner måste han försöka hitta ett motiv och vem som kan ligga bakom när mordutredaren Jim Vargas (Luiz Guzmán) börjar dra åt snaran.


©Screen Gems

Detta visar sig inte vara så tokigt, bättre än väntat får man säga. Ibland får man kanske lite TV-seriekänsla vad gäller digitalfotot som var populärt på den tiden. Men överlag lyckas den för det mesta övertyga med fotot och klippningen som är en av filmens styrkor. Ganska bra stämning också i denna neo-noir där det hela puttrar på utan att bjuda på några oväntade vändningar. Istället är det främst dess skådespelare ledda av Samuel L. Jackson och Ed Harris som är helgjutna och gör vad de ska.


©Screen Gems

En kul notering är att Samuel L. Jackson och Robert Forster, som dyker upp i en liten roll som obducent, tio år tidigare spelade mot varandra i helsköna Quentin Tarantino-filmen Jackie Brown (1997). Samuel L. Jackson och Renny Harlin hade för övrigt också ett förflutet med varandra på bl.a. The Long Kiss Goodnight (1996) och det lär ha varit Jackson som personligen bad Harlin att regissera denna. Resultatet må inte vara en toppfilm men den funkar bättre än en hel del annat mer hyllat man sett.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 6.1