Running Scared

Titel: Running Scared / Skjut inte på min kompis
Genre: Action/Komedi/Kriminalare
Land: USA
År: 1986
Regi: Peter Hyams
I rollerna: Billy Crystal, Gregory Hines, Darlanne Fluegel, Joe Pantoliano, Dan Hedaya, Jimmy Smits, Steven Bauer

Handling: Danny och Ray är två poliser från Chicago som, efter att nästan ha blivit mördade ute på ett uppdrag, blivit beordrade semester.

Omdöme: I ett vintrigt Chicago arbetar kollegorna och vännerna Danny (Billy Crystal) och Ray (Gregory Hines) som civilpoliser. De är ute efter drogkungen Julio Gonzales (Jimmy Smits), som efter att ha kommit ut från fängelset börjat bygga upp ett drogimperium. För att komma åt honom lägger de vantarna på hans springpojke Snake (Joe Pantoliano), som kan leda dem till den efterspanade knarkbossen.


© MGM

Efter ett våldsamt gripande tror Danny och Ray att de kommer att bli hyllade och befordrade. Istället beordrar deras chef, kapten Logan (Dan Hedaya), att de tar semester. En semester som tar dem till Key West, Florida. Där inser de att det kanske kan vara dags att gå i förtidspension, öppna en bar och leva livet. När de återvänder till Chicago är deras tankar fortfarande kvar i paradiset, något som gör att de blir extra försiktiga i sitt yrke - en dödssynd för civilpoliser.


© MGM

Detta är en tvättäkta buddy cop-film där Billy Crystal och Gregory Hines paras ihop. Istället för att ogilla varandra och vara varandras raka motsatser är de långvariga kollegor och bästa vänner. De verkar genuint gilla varandra och har ett härligt samspel som smittar av sig. Det är något som gör filmen så pass underhållande och rolig, men man kan även hylla de övriga skådespelarna som bidrar till filmens trevliga inramning.


© MGM

Om man vill ha en trovärdig och realistisk polisfilm bör man leta vidare. Detta är en actionkomedi som tar ut svängarna en del vad gäller polisarbetet. Danny och Ray verkar nämligen ha helt fria händer när det gäller hur de lägger upp sitt arbete. Men det är en del av charmen med filmen, eftersom de har en attityd och stil där de tror att de är oövervinneliga. Detta förändras när de återvänder från semestern och inser att de faktiskt är dödliga, vilket plötsligt oroar dem mer än det någonsin gjort.


© MGM

Det är en typ av film som går bra att se om eftersom den bjuder på lättsam underhållning för stunden. Även om filmen håller rakt igenom tappar den kanske en aning mot slutet. Det blir den typiska slutuppgörelsen med mycket action, men det känns lite utdraget och tillför inte så mycket nytt. Huvudanledningen till att filmen är så pass trevlig är främst samspelet mellan Danny och Ray, men även flera sköna partier med bra låtval där den rätta 80-talskänslan är påtaglig.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 6.5