Titel: Fort Apache, the Bronx
Genre: Drama/Kriminalare
Land: USA
År: 1981
Regi: Daniel Petrie
I rollerna: Paul Newman, Ken Wahl, Edward Asner, Rachel Ticotin, Pam Grier, Danny Aiello, Paul Gleason
Handling: Det ökända polishuset Fort Apache i Bronx har fått sitt smeknamn av de poliser som arbetar där. Poliserna möter dagligen kriminalitet, droger och våld. Trots de svåra förhållandena försöker de upprätthålla lagen i ett av New Yorks mest utsatta områden.
Omdöme: I det hårda klimatet i Bronx, New York ligger polisstationen som fått smeknamnet Fort Apache av poliserna själva. Poliserna känner sig ständigt belägrade från alla håll, och stationen har blivit något av en fristad för människor som vill fly undan kaoset på gatorna.
© 20th Century Fox
Murphy (Paul Newman) är en veteranpolis som fortfarande patrullerar gatorna i Bronx. Han och hans unge partner Corelli (Ken Wahl) försöker sköta sitt jobb samtidigt som de måste vara extra vaksamma - en prostituerad, Charlotte (Pam Grier), har nämligen skjutit två unga poliser till döds.
© 20th Century Fox
När en ny kapten tar över Fort Apache vill han styra upp stationen och rensa upp gatorna. Kapten Connolly (Edward Asner) vill helt enkelt ha ordning och reda, men att gå strikt efter lagen skapar turbulens både bland poliserna och ute på gatan. Samtidigt börjar Murphy gå ut med sjuksköterskan Isabella (Rachel Ticotin) medan Corelli är redo att ta sitt förhållande med Theresa (Kathleen Beller) till nästa fas.
© 20th Century Fox
Om man känner till den legendariska 80-talsserien "Hill Street Blues" är det inte särskilt svårt att se varifrån inspiration kom. Det är nästan som att se ett pilotavsnitt till TV-serien. Filmen har nämligen en liknande typ av realism, med grå, trista och nedgångna områden. Ibland känns miljöerna nästan postapokalyptiska med sina förfallna kvarter och tegelbyggnader som ligger i ruiner. Det är ingen trevlig syn och även om det kanske är bra att filmen inte förskönar bilden av Bronx, bidrar det till den där sunkiga känslan som präglar filmen.
© 20th Century Fox
Fotot gör inte direkt något väsen av sig, och musiken håller inte heller någon vidare hög standard. Det är inte värdigt en film som vill vara med och leka i de högre ligorna, den saken är säker. När inramningen inte lyckas hålla en tillräckligt hög nivå blir det svårt att direkt "njuta" av filmen. Nu kan den givetvis ha andra styrkor - vilket denna film har - men det är inte lätt att ta sig förbi ytan som är med och skapar det viktiga första intrycket.
© 20th Century Fox
Handlingen är inte så tokig och det märks att man velat få med flera karaktärer och historier att följa. Men de känns till stor del som isolerade historier snarare än delar av en större berättelse med en röd tråd som skulle föra handlingen framåt. Det ger intrycket av en regissör som inte riktigt haft en klar vision och istället filmat det barskrapat utan så mycket finess bakom.
© 20th Century Fox
Filmens styrka ligger i skådespelarna, framförallt Paul Newman i huvudrollen. Han får till stor del bära upp filmen, även om de övriga skådespelarna också ger bra prestationer. Man skulle nästan kunna säga att rollen är en försmak av hans utmärkta prestation året efter i The Verdict (1982). Ken Wahl passar bra som hans unge kollega och de båda har ett bra samspel under filmens gång. Edward Asner och flera andra på polisstationen är stabila. Rachel Ticotin, som senare inte minst sågs i Total Recall (1990), är bra i sin genombrottsroll. Och så har vi Pam Grier som ger en minnesvärd prestation som den prostituerade polismördaren.
© 20th Century Fox
Skådespelarna är en styrka, och det faktum att filmen fungerade som inspiration till den desto bättre TV-serien är också av värde. Filmen rullar på och blir aldrig tråkig. Men det går inte att komma ifrån att filmen är begränsad av regin, sitt utseende och den sunkiga känslan, vilket gör att den aldrig riktigt lyckas greppa tag i en.
4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
2 - Foto
--------------
14 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0 alt. 6.5
IMDb: 6.7
