Titel: Il falsario / The Big Fake / Ett falskt liv
Genre: Drama/Kriminalare
Land: Italien
År: 2025
Regi: Stefano Lodovichi
I rollerna: Pietro Castellitto, Giulia Michelini, Andrea Arcangeli, Edoardo Pesce, Claudio Santamaria
Handling: Rom, 1970-talet. Toni anländer till staden med drömmen om att bli en stor konstnär. Men hans hunger efter livet, ödet och kanske till och med historien kommer att leda honom till att bli den största förfalskaren av dem alla.
Omdöme: Under 1970-talet beger sig de tre vännerna Toni (Pietro Castellitto), Vittorio (Andrea Arcangeli) och Fabione (Pierluigi Gigante) till Rom. Toni är konstnär och drömmer om att göra sig ett namn i huvudstaden, men likt de flesta konstnärer får han kämpa innan sitt genombrott. Vittorio är präst, medan den tidigare metallarbetaren Fabione går med i den vänsterradikala gruppen Röda brigaderna.
© Netflix
Toni kommer så småningom i kontakt med en framgångsrik konstnär som blivit stenrik, något han själv vill uppnå. Men för Toni spelar det mindre roll hur han blir rik - han är villig att göra vad som krävs. När han börjar umgås med konstnärens flickvän, konsthandlaren Donata (Giulia Michelini), får han sin chans. Hon ser hans potential, inte i de egna verken, utan i hans talang att måla exakta kopior av kända och förlorade tavlor.
© Netflix
Med hjälp av Donatas sinne för affärer och kontakter kommer Toni in i smöret. Han introduceras också för några av hennes bekanta, bland annat Balbo (Edoardo Pesce), som är en av ledarna för en kriminell organisation. De får användning för en förfalskare som Toni som är villig att ställa upp för allt. Tonis talang och självsäkerhet gör honom hett eftertraktad, men det gör också att han har svårt att hålla fingrarna borta från kakburken.
© Netflix
Filmen är inspirerad av verkliga händelser och löst baserad på en verklig förfalskare som blev notorisk i Rom under 1970- och 80-talet. I grunden är det en historia om tre goda vänner som anländer till Rom och går skilda vägar, men behåller kontakten. Deras vägar korsas och vänskapen förblir stark, trots att de har helt olika kall och värderingar. Medan Vittorio tjänar Gud och Fabione är trogen Röda brigaderna, hamnar Toni snarare mittemellan. Han håller sig neutral och är inte intresserad av politik, men blir indirekt ständigt inblandad i allt.
© Netflix
Toni är en skön karaktär, och Pietro Castellitto spelar honom passande och övertygande. Han är driven och har uppenbar konstnärlig talang, men har också karaktärsdrag som gör honom lätt att tycka om. Det gör att både kvinnor och kriminella dras till honom som flugor. Han har svårt att säga nej, och har egentligen ingen anledning att göra det - trots att han vet att det han gör är olagligt. Eftersom han hela tiden vill ha mer leder det till en girighet som inte kan sluta väl. Konsekvenserna tänker han inte på, men förr eller senare kommer han veta för mycket och bli en måltavla.
© Netflix
Det är lätt att bli engagerad i historien och uppslukas av Tonis inblandning i kriminaliteten, men också hans privatliv. Filmen gör dessutom ett gediget jobb med stämningen och estetiken. Den fångar verkligen 1970-talet med modet, frisyrerna, bilarna och musiken. Det känns aldrig tillgjort, utan eran gestaltas mycket trovärdigt. Helt enkelt en välgjord film från början till slut som levererar på flera plan.
4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
20 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 6.6
