The Fast and the Furious: Tokyo Drift

Titel: The Fast and the Furious: Tokyo Drift
Genre: Action/Kriminalare
Land: USA/Tyskland
År: 2006
Regi: Justin Lin
I rollerna: Lucas Black, Sung Kang, Brian Tee, Nathalie Kelley, Sonny Chiba, Vin Diesel

Handling: Sean Boswell är p.g.a. sin något extrema hobby, street racing, inte så populär hos den lokala polismyndigheten. För att undvika att hamna i fängelse beger han sig till sin far, en barsk yrkesmilitär stationerad i Tokyo. Efter ha mött en ung landsman känner han sig mer tillfreds i sitt nya hemland, och det blir inte sämre av att hans nya kompis, Twinkie, introducerar honom för en annan racingform - drifting.

Omdöme: Gymnasieeleven Sean Boswell (Lucas Black) hamnar i trubbel med polisen på nytt. Han och hans mamma har tvingats flytta flera gånger då Sean har en tendens att vilja tävla mot andra i street racing. Nu har hans mor fått nog och Seans sista chans är att flytta till sin pappa. Då föräldrarna är skilda betyder det att Sean får flyga hela vägen till Tokyo där hans far är stationerad som den yrkesmilitär han är.


© Universal Pictures

Sean planerar inte att stanna särskilt länge då han inte har några vänner, kan inte språket och pappans strikta regler gör att han endast får gå till skolan och direkt hem. Men efter att Sean blivit kompis med en annan amerikan, blir han introducerad för den i Japan populära drift racingen. Inte gör det saken sämre att en tjej från klassen, Neela (Nathalie Kelley) som Sean fått upp ögonen för, också dyker upp där.


© Universal Pictures

Sean, som är en duktig och vågad förare, har dock mycket att lära inom drifting. Efter att ha fått låna en driftingbil av Han (Sung Kang), tävlar han mot Takashi (Brian Tee) som är den s.k. "drift king". Sean ser sig inte bara slagen, han blir även skyldig Han en bil och som om det inte vore nog visar sig Neela vara Takashis tjej. En Takashi vars farbror är yakuza-bossen Kamata (Sonny Chiba).


© Universal Pictures

Denna tredje installation i filmserien visar sig göra en slags fristående reboot. Paul Walker ville inte vara med längre och producenterna kände också att han skulle vara för gammal för rollen, även om det nog inte var tänkt att han skulle spela en gymnasieelev om han varit med. Istället gjorde man det djärva valet att plocka in en okänd skådespelare i Lucas Black och omgärda honom med andra smått okända skådespelare. Den mest lyckade får sägas är Sung Kang i rollen som Han som är filmens skönaste och mest vuxna karaktär. Australiensiskan Nathalie Kelley funkar också som ett trevligt nytillskott i sin filmdebut.


© Universal Pictures

Att förflytta hela karusellen till en annan kontinent och på det till Tokyo är inte bara ett smart drag, det ger även en chans att bjuda på något lite annorlunda med drift racingen. Nu är det lite samma visa som i de två föregående filmerna och storyn är precis som man kan förvänta sig ganska tunn. Men det betyder inte att det blir en film som bara blir en i mängden.


© Universal Pictures

Efter inledningen i USA och en bit in i Seans äventyr i Tokyo verkar det inte bli något mer än en ytlig actionfilm som kommer att visa upp driftingen. Det blir dock lite annorlunda kanske halvvägs in när Sean och Han blir vänner och filmen får lite mer djup än väntat. På något sätt lyckas filmen med något som den andra filmen inte lyckades särskilt bra med och det är att få med lite känsla och att bry sig om någon karaktär.


© Universal Pictures

Till slut lyckas väl filmen inte riktigt fullfölja då den sista uppgörelsen känns lite utdragen. Men man försöker sig på något lite annorlunda och ger en liten tvist på driftingen. Som vanligt med dessa filmer måste man kunna ta det för vad det är och inte överanalysera det hela. För om man skulle göra det fyller det inte mycket funktion med vad de håller på med. Istället gör man bäst i att luta sig tillbaka och följa med på åkturen, något som gör att det kan bli lite småtrevligt för stunden.

2 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.1

Das Leben der Anderen / The Lives of Others

Titel: Das Leben der Anderen / The Lives of Others / De andras liv
Genre: Drama/Thriller
Land: Tyskland
År: 2006
Regi: Florian Henckel von Donnersmarck
I rollerna: Ulrich Mühe, Sebastian Koch, Martina Gedeck, Ulrich Tukur

Handling: Året är 1984 och den framgångsrike pjäsförfattaren Georg Dreyman och hans partner, den populära skådespelerskan Christa-Maria Sieland, är intellektuella stjärnor i ett socialistiskt samhälle i Östtyskland. De tänker och agerar dock inte alltid lojalt med det politiska system de lever i. En dag blir kulturministern intresserad av Christa. Han låter en Stasi-agent vid namn Wiesler avlyssna deras lägenhet och under tidens gång blir Wiesler mer och mer fascinerad av deras liv...

Omdöme: Östtyskland, 1984. Den östtyska säkerhetspolisen Stasi har 100.000 anställda och ytterligare 200.000 informatörer och angivare. Detta för att kunna kontrollera och ha koll på sina landsmän och se till så att de socialistiska värderingarna upprätthålls. Om Stasi har minsta misstanke om att någon kan vara ett hot mot socialismen eller kan befläcka dess rykte i väst, kommer de ta till alla medel för att tysta de inblandade.


© Sony Pictures Classics

Gerd Wiesler (Ulrich Mühe) är en erfaren och mycket duktig Stasi-agent. Förutom att vara expert på förhör och lära ut förhörstekniker till blivande Stasi-agenter, sätts han ibland på övervakning ute på fältet. Nu har ett delikat och viktigt fall dykt upp som hans överordnade Anton Grubitz (Ulrich Tukur) sätter Wiesler på.


© Sony Pictures Classics

Landets kulturminister vill säkerställa att en av landets mest framgångsrika pjäsförfattare, Georg Dreyman (Sebastian Koch), verkligen är en trogen socialist. Han lever med skådespelerskan Christa-Maria Sieland (Martina Gedeck) och ministern har blivit förtjust i henne. Om Stasi finner något på Dreyman vore det givetvis bra för honom, men även för Grubitz och Wieslers karriärer.


© Sony Pictures Classics

Det är en imponerande regidebut av Florian Henckel von Donnersmarck som även skrivit manuset. Hela övervakningsbiten av Stasi är detaljerat och både fascinerande och skrämmande. Filmen har verkligen lyckats fånga denna kombination och det är högst autentiskt då vi får en inblick i hur det socialistiska (kommunistiska) samhället såg ut under kalla kriget.


© Sony Pictures Classics

Filmen är egentligen som bäst när vi följer den trogne Stasi-agenten Wiesler. Han är inte bara övertygad om de socialistiska värderingarna, han är även en mycket duktig agent som inte lämnar något åt slumpen. Det är något kliniskt över hans metoder och det krävs om jobbet ska bli gjort rätt. Inget lämnas åt slumpen och allt övervakas när Wiesler håller koll på artistparet och deras vänner.


© Sony Pictures Classics

Wieslers övertygelse är fullständig, åtminstone till en början. Han verkar till och med vara värre än sin överordnade Grubitz som åtminstone har ett sinne för humor ibland. Wiesler mjuknar dock i sin övertygelse och frågan är hur det påverkar hans jobb som Stasi-agent. Vad är det som får honom att tveka? Är det saker som artistparet diskuterar, tycker han synd om dem eller fattar han tycke för henne? Eller inser han till slut hur bisarrt och fel hela Stasis uppgift är i det socialistiska övervakningssamhället?


© Sony Pictures Classics

Ulrich Mühe är klart bra i rollen som Stasi-agenten Wiesler. Han kom själv ursprungligen från Östtyskland och gick igenom något liknande som artistparet då han var skådespelare inom östblocket. Tragiskt nog dog han året efter men fick vara med när filmen knep Oscarn för Bästa utländska film. Gillar även Ulrich Tukur som hans överordnade Grubitz. Det mesta av det bästa sker när de båda eller en av dem är med.


© Sony Pictures Classics

Det är en historia som har många lager som funkar och gör det både till en gripande, spännande och tankeväckande film. Även om det utspelar sig i en tid som försvann i och med Berlinmurens fall, är övervakningssamhället i vissa avseenden lika aktuellt i ett modernt samhälle. Det är en sak att spana och hålla koll på kriminella, det är en annan att övervaka och samla in information om vanliga medborgare som råkar ha en annan åsikt om det ena eller det andra. Som vanligt är det politik inblandat och det är ett farligt vapen som kan användas till att förstöra liv och manipulera hur folk tänker med sin propaganda.


© Sony Pictures Classics

En film som alltså funkar på flera plan då den fångat eran bra samtidigt som den har en del att tänka på och diskutera. Kanske att den kunde slutat lite tidigare då den väljer att dra ut på det hela med efterspelet. Å andra sidan ger det lite av ett avslut till de två huvudkaraktärerna. Så även om det känns som det blir lite utdraget på slutet, känner man till slut att poängen var värt det. En del frågor består dock kring Wieslers motivation med tanke på hans till synes så starka övertygelse.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
20 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5 alt. 8.0
IMDb: 8.4

Inside Man

Titel: Inside Man
Genre: Kriminalare/Mysterium/Thriller
Land: USA
År: 2006
Regi: Spike Lee
I rollerna: Denzel Washington, Clive Owen, Jodie Foster, Christopher Plummer, Willem Dafoe, Chiwetel Ejiofor

Handling: Under ledning av den mystiske Dalton Russell har en grupp tagit sig in på Manhattan Trust, Wall Streets mest kända finansinstitut. Kuppen är minutiöst planerad och efter bara några sekunder har 50 personer tagits som gisslan. Russell står i begrepp att genomföra ett unikt och välplanerat bankrån, och polisen Keith Frazier kastas in för att förhandla med rånarna och rädda gisslan. Men mer än bara finansiella värden står på spel och plötsligt dyker den slipade privatutredaren Madeleine White upp.

Omdöme: Ibland kan det vara värt att återbesöka en film man sett för länge sen, inte minns så mycket av och som man kanske inte uppskattade fullt ut. Då och då känner man för att se om vissa filmer och liksom ge dem en ny chans, utan att för den delen ha tyckt den var dålig när den tidigare setts. Detta var en sådan film. Det hjälper även om man är upplagd för den typen av film och förväntningarna är lite lägre.


© Universal Pictures

Vi befinner oss i New York där fyra maskerade personer utklädda till målare kliver in på banken Manhattan Trust. De slår ut kamerasystemet, låser utgången och tar inom kort runt 50 personer som gisslan. Ledaren för gruppen är Dalton Russell (Clive Owen) som planerat bankrånet in i minsta detalj och inte känner sig stressad över att de kommer vara där inne en längre tid medan polisen omringar byggnaden.


© Universal Pictures

Polisdetektiven Keith Frazier (Denzel Washington) och hans partner Bill Mitchell (Chiwetel Ejiofor) får ta hand om fallet och förhandla om gisslansituationen. De samarbetar med kapten John Darius (Willem Dafoe) som ansvarar för polisenheten som rycker ut vid nödsituationer.


© Universal Pictures

Medan polisen försöker få någon slags ordning på situationen får de Madeleine White (Jodie Foster) som medhjälpare. Hon har fått fria händer från stadens borgmästare som i sin tur pressats av Madeleine som anlitats av bankens ordförande, Arthur Case (Christopher Plummer). Detta då den förmögne Case vill försäkra sig om att något värdefullt i hans bankfack inte ska hamna i fel händer.


© Universal Pictures

I filmens dialog nämns Sidney Lumet-klassikern Dog Day Afternoon (1975) och man skulle kunna säga att filmen haft den som grund för denna rånarfilm. Förvisso helt olika filmer och här har det utvecklats till något mer än ett bankrån. Det är en katt och råtta-lek mellan Dalton Russell och Keith Frazier där de båda försöker förhala hela processen. Frågan är vad rånarnas egentliga motiv är och hur de tänkt komma undan.


© Universal Pictures

Tycker det inte bara är en film som lever på ett manus som ska vara lurigt och ha en twist utan den har ett paket som gör det tillfredsställande att följa under filmens gång. Den har både innehållet och ytan för att skapa en film som funkar på flera plan. Nu kanske det varken är den smartaste historien eller det mest spektakulära rent visuellt, men det håller genomgående en hög standard vilket gör det till en klart sevärd och välgjord film.


© Universal Pictures

Är det något som kunde gjorts bättre och höjt filmen ett snäpp så är det slutfasen av filmen. Det blir inte riktigt så att luften går ur när det hela sammanfattas och vi får avslutningen på historien. Men det är inte heller chockerande eller med känslan av att den sätter spiken i kistan. Det fanns utrymme här att avsluta med något mer minnesvärt, speciellt med tanke på Arthur Case bakgrund, makt och hans uppenbara önskan att tysta ner det hela.


© Universal Pictures

Om man ska vara lite mer petig så skulle det vara smått omöjligt att kunna komma undan med det perfekta rånet som Dalton Russell planerat. För även om han och hans kumpaner lyckas lura polisen med sin skenmanöver, skulle polisen inte ge sig så lätt. De skulle fortsätta utreda och spana på alla de misstänkta för att finna gärningsmännen. Trots en inte helt tillfredsställande upplösning är det en mestadels underhållande film värd en del beröm.

3 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 7.6

The Night Listener

Titel: The Night Listener
Genre: Mysterium/Thriller
Land: USA
År: 2006
Regi: Patrick Stettner
I rollerna: Robin Williams, Toni Collette, Bobby Cannavale, Joe Morton, Rory Culkin, Sandra Oh

Handling: Den hyllade radioprataren och författaren Gabriel Noone inleder en intensiv relation med en ung lyssnare vid namn Pete och hans adoptivmor.

Omdöme: Radioprataren och författaren Gabriel Noone (Robin Williams) är i en svår period i sitt liv då hans förhållande precis tagit slut med Jess (Bobby Cannavale). Gabriels bokförläggare och vän Ashe (Joe Morton) ber honom läsa en stark och personlig memoar skriven av en 14-årig pojke som han överväger att publicera. Gabriel blir djupt berörd av vad han läser.


©Miramax

Gabriel kommer att komma i kontakt över telefon med pojken Pete (Rory Culkin) som är svårt sjuk och hans fostermamma Donna (Toni Collette) som tar hand om honom. Den intensiva telefonkontakten gör att Gabriel skapar ett band till Pete och Donna vilket i sin tur får honom att kunna måla upp en bild av hur de är och vad de går igenom.


©Miramax

En dag när Jess får höra Pete och Donna prata med Gabriel, noterar han att deras röster låter väldigt lika varandra. Det i kombination med att andra höjt ett varningens finger över hela historien gör att Gabriel övertygas att bevisa att det hela är sant och inte bara en avancerad bluff för att få boken publicerad.


©Miramax

Filmen bygger på en bok och är inspirerad av verkliga händelser. Det hjälper även att man har Robin Williams i huvudrollen då han ger filmen klass och en känsla av att man är i goda händer. Helt klart så att det fångar ens uppmärksamhet när han i rollen som Gabriel Noone tar med oss på ett mysterium för att en gång för alla försöka reda ut alla frågetecken kring historien.


©Miramax

En kort film på endast 80 minuter så det finns inte så mycket dötid att tala om. Istället går man relativt rakt på sak efter att Gabriel försökt finna en mening med livet igen då hans relation tagit slut. Han får minst sagt annat att tänka på när han försöker lokalisera pojken Pete och fostermamman Donna.


©Miramax

Det hela leder till ett lite småintressant mysterium som man inte riktigt vet vad det ska leda till. Till slut får man nog ändå säga att historien inte visar sig bli så intressant som önskat. Det faller lite platt på något sätt, även om det ändå puttrar på lite smått när vi följer Gabriel i sin jakt på sanningen. Robin Williams räddar trots allt filmen med sin närvaro, även om de övriga också gör sitt för att det ska funka någorlunda väl för stunden. Dock känns det som en ganska lättglömd film utan det lilla extra.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 5.9

First Snow

Titel: First Snow
Genre: Drama/Thriller
Land: USA/Tyskland
År: 2006
Regi: Mark Fergus
I rollerna: Guy Pearce, Piper Perabo, William Fichtner, J.K. Simmons, Shea Whigham

Handling: Jimmy Starks har ett bra arbete, en vacker flickvän och är nöjd med sin tillvaro. Vid ett bilstopp blir han spådd och får reda på att något hemskt kommer att hända honom när den första snön faller.

Omdöme: Jimmy Starks (Guy Pearce) är en duktig försäljare som ofta är ute och reser. Efter att ha fått biltrubbel ute i ingenstans, kliver han in i en husvagn för att bli spådd av spågubben Vacaro (J.K. Simmons). Jimmy tar det hela med en klackspark och mest för att få tiden att gå. Vacaro säger ett par saker om Jimmys framtidsplaner och de pratar även om basket som Jimmy gillar att satsa pengar på. Hastigt och lustigt avslutas mötet av Vacaro. Jimmy tror det bara är ett sätt att tjäna mer pengar men Vacaro vägrar spå vidare.


©Freestyle Releasing

Jimmy beger sig hem och lever sitt liv som vanligt med flickvännen Deirdre (Piper Perabo). Snart inser han att vad Vacaro nämnde under deras möte börjar besannas, en sak efter en annan. Det gör att Jimmy blir orolig för vad det var Vacaro inte ville prata om när han avslutade deras möte. Jimmy blir snart alltmer besatt av sitt stundande öde. Har det med hälsan att göra eller kommer någon i hans närhet vilja döda honom?


©Freestyle Releasing

Detta är inte en fartfylld och actionpackad film. Istället bygger den sakta men säkert upp något. Det är en film som lever mycket på dess stämning, mycket tack vare Cliff Martinez musik som hela tiden ger filmen en något ödesmättad och melankolisk känsla.


©Freestyle Releasing

Jimmy går från att leva sitt liv till fullo och ha stora planer för sin säljartalang till att bli helt uppslukad av vad som väntar honom. Hans paranoia tar över och han misstänker snart en f.d. medarbetare och en gammal vän för att vilja skada honom. Det leder till att han känner att han måste återbesöka Vacaro och ta reda på vad det är han sett eftersom allt annat han nämnt har slagit in. Vacaro nämner bara att Jimmy kan känna sig säker fram till att den första snön faller...


©Freestyle Releasing

Inte så tokigt det här med lite neo-noir vibbar över det hela. Har alltid gillat Guy Pearce och även om filmen inte blir till något speciellt när allt är sagt och gjort får man en helt ok filmstund. Inget högt tempo men samtidigt förs historien oftast framåt och eftersom varken vi eller Jimmy vet varifrån den stundande faran kommer komma från blir det lite av ett pussel.


©Freestyle Releasing

Tyvärr är slutuppgörelsen intetsägande och utdragen vilket gör att filmen inte slutar på topp. Den slutar sedan helt ok efter det men de tio minuterna innan dess får den tyvärr inte riktigt till det. Helt klart synd då resan man gör med Jimmy funkar ganska bra och med en bättre och mer minnesvärd avslutning hade det definitivt hjälpt filmen över mållinjen.


©Freestyle Releasing

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.2

Heavenly Forest

Titel: Tada, kimi o aishiteru / Heavenly Forest
Genre: Drama/Romantik
Land: Japan
År: 2006
Regi: Takehiko Shinjo
I rollerna: Hiroshi Tamaki, Aoi Miyazaki, Meisa Kuroki, Keisuke Koide

Handling: Triangeldrama mellan hobbyfotografen Makoto, Myuki som drömmer om att gifta sig och universitetets udda och något barnsliga tjej, Shizuru. När slutet av universitetsperioden närmar sig går det inte riktigt som någon av dem hade väntat sig...

Omdöme: Makoto (Hiroshi Tamaki) går på universitetet där han studerar engelska. Vid sidan är hans stora hobby fotografering vilket han ägnar stora delar av sin lediga tid åt, speciellt i en närliggande skog som är avspärrad för allmänheten. Makoto är något blyg och håller sig gärna för sig själv, men när Shizuru (Aoi Miyazaki) börjar på universitetet kommer de båda varandra nära.


©Studio Swan

Shizuru visar sig inte vara som andra. Hon har sin stil som ses som udda och hon är mer som en flicka än en kvinna. Makoto känner sig bra med henne och hon med honom. En fin vänskap växer fram där han lär henne om fotografi och de spenderar ofta tid i skogen där de är ensamma. Samtidigt är Makoto kär i Myuki (Meisa Kuroki), den söta tjejen som får honom att smälta varje gång han ser henne. Frågan är vad det gör med hans vänskap med Shizuru som är hemligt förälskad i honom...


©Studio Swan

Det är något oskyldigt över filmen som uppskattas. Det må nästan bli som en sagoberättelse men i det här fallet funkar det. Det hjälper också att vi har karaktärer som är lätta att tycka om och med smått magiska miljöer som man sveps in i. Ibland finner man filmer som är bra för själen och detta är en sådan film. Lite samma effekt som när man känner solstrålarna välbehövligt värma en.


©Studio Swan

En film med gott om fina ögonblick som avlöser varandra. En snäll film skulle man kunna kategorisera den som. Men det betyder inte att allt är tillrättalagt och sockersött. Det finns nämligen sorgliga inslag som på sina håll gör att det blir ganska emotionellt. Svårt att säga om det verkligen är det bästa för filmens skull eller om den hade funkat ännu bättre om allt hade fortsatt som en sagoberättelse. Det har sina för- och nackdelar men så som historien är nu skapas gott om känslor.


©Studio Swan

Filmen, som bygger på en bok, är en långfilmsdebut av regissören Takehiko Shinjo som lyckats fånga en hel del vackra ögonblick filmen igenom. Inte minst är det fina bilder vi får ta del av när våra två huvudpersoner är ute och fotografer tillsammans. Men det är mer än bara en vacker yta som presenteras.


©Studio Swan

När det blir sorgligare längre in lyckas filmen balansera upp det och göra något vackert av det hela. Visst blir det lite av en snyfthistoria inbakat i det hela, något asiatiska filmer ibland har en tendens att ta för långt. Många gånger kan en sån här film förlora en längs vägen när den går till överdrift. Så känns det inte här. Man känner att det funkar så här då man får ihop helheten och där det finns ett syfte med det hela.

3 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 7.4