The Underneath

Titel: The Underneath / Insider
Genre: Kriminaldrama/Thriller
Land: USA
År: 1995
Regi: Steven Soderbergh
I rollerna: Peter Gallagher, Alison Elliott, William Fichtner, Elisabeth Shue, Joe Don Baker, Shelley Duvall

Handling: Michael Chambers återvänder hem till sin hemstad för sin mors bröllop. Michael försvann från sina spelskulder och sin flickvän för några år sedan och tvingas nu ta itu med allt gammalt groll som fortfarande finns under ytan. När han får jobb hos sin nya styvfar, som chaufför av värdetransporter, får han en idé...

Omdöme: När hans mamma ska gifta om sig återvänder Michael Chambers (Peter Gallagher) till sin hemstad. Gamla minnen väcks till liv, men Michael har lagt det mesta bakom sig. Hans nye styvfar ordnar ett jobb åt honom med att köra värdetransporter. Samtidigt väntar Michael på rätt tillfälle att ta kontakt med Susan (Elisabeth Shue), som han nyligen träffade på bussen när han var på väg hem.


© Universal Pictures

Det finns en sak från Michaels förflutna som han inte riktigt kunnat släppa. Nej, det är inte spelberoendet som ledde till att han tvingades lämna allt bakom sig. Istället är det ex-flickvännen Rachel (Alison Elliott), som numera är ihop med nattklubbsägaren Tommy (William Fichtner). Tommy har goda skäl att inte vilja se Michael i närheten av vare sig nattklubben eller Rachel. Om Michael vill ha en chans att återuppta kontakten med Rachel behöver han vidta drastiska åtgärder...


© Universal Pictures

Steven Soderbergh berättar historien genom två parallella tidslinjer som filmen växlar mellan. Den ena följer Michael i nutid och den andra i dåtid. I dåtiden har Michael skägg, vilket gör det enkelt att skilja tidslinjerna åt. Förr var han betydligt vildare och tog sig vatten över huvudet, medan han numera verkar ha lugnat ner sig. Det är dock svårt att ändra på gamla ovanor.


© Universal Pictures

Utöver berättartekniken finns det två andra inslag som är värda att lyfta fram. Det ena är fotot, som rent tekniskt är på lekhumör. Till en början kan det nästan kännas som att de visuella greppen sticker ut lite för mycket. Det kan handla om att filma genom färgat glas, använda färgfilter eller ta hjälp av split-diopter-effekter för att hålla två ansikten i fokus samtidigt trots att de befinner sig på olika avstånd. Det är snyggt och intressant att titta på, även om det i vissa scener nästan går till överdrift. Det andra inslaget är musiken av Cliff Martinez, som skapar en passande stämning för en neo-noir av det här slaget.


© Universal Pictures

Det är en klart intressant film, som är en nyversion av den gamla film-noiren Criss Cross (1949) - de bygger åtminstone på samma förlaga. Lekfullheten och berättartekniken ger filmen något extra, istället för att bara ta oss från A till B. Storyn hade möjligtvis inte varit lika originell utan dessa inslag, men manuset är tillräckligt intressant för att på egen hand skapa ett trevligt noir-upplägg. Dessutom lyfts filmupplevelsen tack vare filmens stilistiska elegans.


© Universal Pictures

Filmen känns något underskattad. Visst är det inte en storfilm av Steven Soderbergh likt en del av hans andra filmer, men den visar prov på hans talang. Hans regi väcker intresse och gör att man känner sig engagerad i hur historien ska utveckla sig. Hoppandet mellan nutid och dåtid fungerar bra och ger en tydligare bild av Michael som person.


© Universal Pictures

Är det en sak eller en karaktär som inte utnyttjas fullt ut så är det Susan, spelad av Elisabeth Shue, som kunde ha fått mer utrymme i historien. Filmen kan också kännas lite distanserad eftersom Michael är något svårläst. Det kan vara ett medvetet val, men det kan också bero på att Peter Gallagher inte riktigt har bredden i sitt skådespeleri för att ge rollen mer djup. Utseendemässigt påminner han för övrigt ibland om Billy Bob Thornton - en skådespelare som definitivt hade kunnat lyfta rollen.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.1

First Snow

Titel: First Snow
Genre: Drama/Thriller
Land: USA/Tyskland
År: 2006
Regi: Mark Fergus
I rollerna: Guy Pearce, Piper Perabo, William Fichtner, J.K. Simmons, Shea Whigham

Handling: Jimmy Starks har ett bra arbete, en vacker flickvän och är nöjd med sin tillvaro. Vid ett bilstopp blir han spådd och får reda på att något hemskt kommer att hända honom när den första snön faller.

Omdöme: Jimmy Starks (Guy Pearce) är en duktig försäljare som ofta är ute och reser. Efter att ha fått biltrubbel ute i ingenstans, kliver han in i en husvagn för att bli spådd av spågubben Vacaro (J.K. Simmons). Jimmy tar det hela med en klackspark och mest för att få tiden att gå. Vacaro säger ett par saker om Jimmys framtidsplaner och de pratar även om basket som Jimmy gillar att satsa pengar på. Hastigt och lustigt avslutas mötet av Vacaro. Jimmy tror det bara är ett sätt att tjäna mer pengar men Vacaro vägrar spå vidare.


©Freestyle Releasing

Jimmy beger sig hem och lever sitt liv som vanligt med flickvännen Deirdre (Piper Perabo). Snart inser han att vad Vacaro nämnde under deras möte börjar besannas, en sak efter en annan. Det gör att Jimmy blir orolig för vad det var Vacaro inte ville prata om när han avslutade deras möte. Jimmy blir snart alltmer besatt av sitt stundande öde. Har det med hälsan att göra eller kommer någon i hans närhet vilja döda honom?


©Freestyle Releasing

Detta är inte en fartfylld och actionpackad film. Istället bygger den sakta men säkert upp något. Det är en film som lever mycket på dess stämning, mycket tack vare Cliff Martinez musik som hela tiden ger filmen en något ödesmättad och melankolisk känsla.


©Freestyle Releasing

Jimmy går från att leva sitt liv till fullo och ha stora planer för sin säljartalang till att bli helt uppslukad av vad som väntar honom. Hans paranoia tar över och han misstänker snart en f.d. medarbetare och en gammal vän för att vilja skada honom. Det leder till att han känner att han måste återbesöka Vacaro och ta reda på vad det är han sett eftersom allt annat han nämnt har slagit in. Vacaro nämner bara att Jimmy kan känna sig säker fram till att den första snön faller...


©Freestyle Releasing

Inte så tokigt det här med lite neo-noir vibbar över det hela. Har alltid gillat Guy Pearce och även om filmen inte blir till något speciellt när allt är sagt och gjort får man en helt ok filmstund. Inget högt tempo men samtidigt förs historien oftast framåt och eftersom varken vi eller Jimmy vet varifrån den stundande faran kommer komma från blir det lite av ett pussel.


©Freestyle Releasing

Tyvärr är slutuppgörelsen intetsägande och utdragen vilket gör att filmen inte slutar på topp. Den slutar sedan helt ok efter det men de tio minuterna innan dess får den tyvärr inte riktigt till det. Helt klart synd då resan man gör med Jimmy funkar ganska bra och med en bättre och mer minnesvärd avslutning hade det definitivt hjälpt filmen över mållinjen.


©Freestyle Releasing

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.2

Crash

Titel: Crash
Genre: Drama/Kriminalare
Land: USA/Tyskland
År: 2004
Regi: Paul Haggis
I rollerna: Don Cheadle, Terrence Howard, Thandie Newton, Matt Dillon, Ryan Phillippe, Sandra Bullock, Brendan Fraser, Michael Peña, William Fichtner, Keith David

Handling: Crash utspelar sig i ett rasladdat Los Angeles, där polisen och hela rättssystemet har surnat. En bilolycka i Los Angeles knyter samman en grupp främlingar, där de tvingas ta beslut som ställer deras moral på sin spets och tvingar dem att leva med resultatet av sina handlingar. Crash är en historia som börjar med en bilolycka men titeln syftar mer på sammandrabbningen mellan de olika människornas öden.

Omdöme: Oscarsvinnaren år 2006 är en film från 2004, hur kommer det sig? Den hade världspremiär på Torontos filmfestival under 2004, distributionsrättigheterna köptes upp och filmen gick sedan inte upp på bio förrän under 2005, däribland i Los Angeles vilket gjorde den tillgänglig för Oscarsgalan 2006. Filmen kom sedan att knipa Oscarn för bästa film, något som många ansåg vara överraskande och menade var oförtjänt.


©Lionsgate

Historien kretsar kring en rad främlingar runt om Los Angeles från olika bakgrunder, raser och klasser. Deras liv sammanflätas på ett eller annat sätt och den gemensamma nämnaren är rasfrågan. Det spelar ingen roll vilken ras karaktärerna tillhör, de har alla rasistiska åsikter och förutfattade meningar. Detta blir något som gör det lite svårt att sympatisera med någon och efter ett tag känner man att det kanske går till överdrift.


©Lionsgate

Polisdetektiven Graham (Don Cheadle) utreder ett mord samtidigt som han ställs inför ett svårt moraliskt dilemma. TV-regissören Cameron (Terrence Howard) och hans fru Christine (Thandie Newton) är med om en obehaglig situation när de på väg hem från en gala blir stoppade av poliserna Ryan (Matt Dillon) och Hansen (Ryan Phillippe) som utövar sin makt.


©Lionsgate

Distriktsåklagaren Rick (Brendan Fraser) och hans fru Jean (Sandra Bullock) utsätts för en bilkapning vilket spär på Jeans fruktan för svarta medan Rick måste försöka tona ner rasfrågan i sin position som politiker. Hårt arbetande låssmeden Daniel (Michael Peña) försöker skapa ett bättre liv för sin unga dotter och möter ständigt förutfattade meningar av sina klienter, inklusive en persisk familj.


©Lionsgate

Kan väl inte påstå att man skulle känna för så många av karaktärerna även om skådespelarna gör ett bra jobb. Don Cheadle som Graham, Terrence Howard som Cameron, Matt Dillon som Ryan samt Michael Peña som Daniel är de jag känner lite extra för och som ger de bästa prestationerna.


©Lionsgate

20 år efter att filmen kom är det en film som kanske är än mer aktuell nu än den var då. Åtminstone är huvudämnet med rasism från alla håll och kanter en huvudanledning som polariserar världen. Ryggar nästan tillbaka när filmen spär på i scen efter scen, historia efter historia. Mindes definitivt inte filmen som så pass laddad vad gäller rasfrågan.


©Lionsgate

Längre in känns det som filmen stabiliseras och börjar utveckla den mänskliga sidan mer. Hur de inblandade påverkas och spänningarna som leder till att de måste konfrontera problemet. Det är en film som blir bättre längre in och går liksom åt rätt håll. Den lever mycket på att skapa känslor och öden för de inblandade där vissa slutar bra, andra mindre bra. Man kastas mellan hopp, förtvivlan, tragedi och mirakel.


©Lionsgate

Även om jag inledningsvis känner viss besvikelse över filmen, tar den sig alltså bra under filmens gång. Den spär på lite för mycket med rasfrågan men samtidigt utvecklas den sammanflätade historien till något mer vilket skapar dramatik, spänning, stämning och känslor. Inte riktigt på den nivå jag mindes den som, men fortfarande bra.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 7.7

Date Night

Titel: Date Night / En galen natt
Genre: Komedi/Action/Romantik
Land: USA
År: 2010
Regi: Shawn Levy
I rollerna: Steve Carell, Tina Fey, Mark Wahlberg, Taraji P. Henson, William Fichtner, Ray Liotta, Mark Ruffalo, James Franco, Mila Kunis, Kristen Wiig, Gal Gadot

Handling: Phil och Claire Foster är som vilket annat gift par som helst med ett trivsamt liv i förorten. För att hålla lågan vid liv i äktenskapet går de ut på dejt en gång i veckan. Men en helt vanlig dejtkväll vänds deras tillvaro upp och ner då de misstas för gangsters och tvingas fly hals över huvud med maffian tätt i hälarna. Det blir en natt de sent ska glömma...

Omdöme: Ett äktenskap kan behöva piffas upp ibland. Phil (Steve Carell) och Claire (Tina Fey) har två barn och får inte många tillfällen att spendera tid tillsammans. Så en gång i veckan fixar de barnvakt så att de kan gå på dejt. Det blir dock samma sak varje gång med ett besök på samma restaurang där de äter samma måltid och underhåller varandra med att gissa vad par vid andra bord har för typ av relation.


©20th Century Fox

Efter att ha fått reda på att några av deras bästa vänner separerat, blir det en väckarklocka för de båda. Claire lägger ner lite extra tid på att göra sig fin för dejtkvällen medan Phil bestämmer sig för att ta Claire till en innekrog för att bryta mönstret. Problemet är att de inte har någon reservation. Istället "stjäl" de ett annat pars reservation som inte verkar ha dykt upp. Vad de inte kunnat ana är att det paret eftersöks av kriminella vilket gör att Phil och Claire hamnar i en galen situation som kommer göra det hela till en oförglömlig dejtkväll.


©20th Century Fox

Filmen spelar på det klassiska temat av förväxlad identitet vilket leder till action i kombination med en typisk rom-com. Steve Carell och Tina Fey är bra som det gifta paret och kompletterar varandra utan problem, inte minst den komiska biten. De får även bra support av kända ansikten i mindre roller vilket gör att filmen kan fortsätta att komma med något nytt istället för att stagnera om det bara hade handlat om Carell och Fey.


©20th Century Fox

Den viktigaste karaktären vid sidan om Phil och Claire är Holbrooke Grant spelad av Mark Wahlberg. En säkerhetsexpert som mer påminner om en hemlig internationell agent än något annat. Holbrooke skapar inte bara en ökad spänning mellan Phil och Claire, han blir även en bidragande orsak till att ge det hela mer action, även om det är indirekt. Hade varit kul att se Holbrooke Grant "in action" också vilket hade kunnat ge filmen ytterligare en dimension.


©20th Century Fox

På sätt och vis har filmen en del likheter med en film med en snarlik titel, nämligen Game Night (2018). Där är det istället ett gift par som anordnar lekkvällar tillsammans med sina vänner och hamnar i ett riktigt mysterium de måste lösa. Det är en bättre film än vad denna är, men filmerna skulle gott kunna ses tillsammans om man känner sig upplagd för en "dubbeldejt".

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0 alt. 6.5
IMDb: 6.3