Flirting with Disaster

Titel: Flirting with Disaster
Genre: Komedi
Land: USA
År: 1996
Regi: David O. Russell
I rollerna: Ben Stiller, Patricia Arquette, Tea Leoni, Josh Brolin, Richard Jenkins, Mary Tyler Moore, George Segal, Alan Alda, Lily Tomlin, David Patrick Kelly

Handling: Mel Coplin är en neurotisk ung man i New York som en dag får reda på att han blivit adopterad som liten. Han kontaktar adoptionsbyrån för att ta reda på vilka som är hans biologiska föräldrar.

Omdöme: Mel Coplin (Ben Stiller) har fått reda på att han är adopterad. Då han och frun Nancy (Patricia Arquette) inte kunnat bestämma vad de ska döpa sin nyfödde son till, känner Mel att han behöver träffa sina biologiska föräldrar innan de kan ta beslutet. Adoptionsbyrån lokaliserar Mels biologiska mamma i San Diego, Kalifornien vilket betyder att de behöver ta sig dit från New York. Med sig får de den inte helt kompetenta Tina (Tea Leoni) som följer med från adoptionsbyrån i utbildningssyfte.


©Miramax

Jakten på Mels biologiska föräldrar uppskattas inte direkt av Mels adoptivföräldrar Pearl (Mary Tyler Moore) och Ed (George Segal), men de förstår att Mel behöver göra detta för att få reda på varifrån han kommer. Längs vägen kommer Mel, Nancy och Tina stöta på en rad problem och udda karaktärer i jakten på ett möte med hans biologiska föräldrar.


©Miramax

Innan David O. Russell blev flerfaldigt Oscarsnominerad för regi och manus visade han potential med denna film. Han har lyckats samla en rad kända namn i rollistan vilket gör att man får en film som hela tiden är i rörelse. Vare sig de tre huvudkaraktärerna är ute på road trip eller träffar någon dyker det upp flera bra karaktärer längs vägen.


©Miramax

Filmen är lite som ett par andra Ben Stiller-komedier i form av Meet the Parents (2000) och dess uppföljare. På ett liknande sätt får hans karaktär en hel del att tänka på och försöka ta sig igenom. Äktenskapet får sig en törn, han lockas av en annan kvinna, får problem med sina adoptivföräldrar respektive potentiellt biologiska föräldrar. För givetvis ska det inte gå smärtfritt i jakten på Mels biologiska föräldrar då det blir ett och annat missförstånd och misstag under resans gång.


©Miramax

Även om det är småroligt blir det sällan riktigt roligt. Trots en del lite vågade situationer kunde filmen gott tagit ut svängarna lite mer för att ge mer effekt. Det som istället blir filmens behållning är de många kända ansiktena som dyker upp och avlöser varandra. Rutinerade rävar som får ganska bra karaktärer att jobba med i birollerna. Men som sagt, filmen blir inte riktigt så rolig och trevlig som önskat även om den funkar helt ok.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.7

The Adventures of Ford Fairlane

Titel: The Adventures of Ford Fairlane / Ford Fairlaine
Genre: Action/Komedi/Kriminalare/Mysterium
Land: USA
År: 1990
Regi: Renny Harlin
I rollerna: Andrew Dice Clay, Lauren Holly, Ed O'Neill, Wayne Newton, Priscilla Presley, David Patrick Kelly, Robert Englund

Handling: Rock'n'roll-detektiven Ford Fairlane får uppdraget att leta rätt på en groupie och blir därmed indragen i en otrolig härva.

Omdöme: Samma år som Renny Harlin kom med den inte alls tokiga Die Hard 2 (1990) kom han även med denna. En film om Ford Fairlane (Andrew Dice Clay) som jobbar i musikbranschen, nämligen som privatdetektiv. Han är en f.d. aspirerande rockmusiker som glider runt i sin Ford Fairlane och tar sig an diverse uppdrag i musikbranschen. Medan han ger sig ut och är stor i mun, har han sin assistent Jazz (Lauren Holly) som sköter de dagliga rutinerna på kontoret.


©20th Century Fox

Handlingen visar sig vara något av en soppa där Ford Fairlane anlitas att hitta en groupie vid namn Zuzu Petals (Maddie Corman). Hon visar sig vara en blåst tjej som han sedan måste dras med. Samtidigt är musikproducenten Julian Grendel (Wayne Newton) ute efter tre CD-skivor som tre olika personer har i sin ägo. Vad som finns på dessa skivor och hur långt han är redo att gå för att komma över dem blir frågan.


©20th Century Fox

Nja, nej det här var inte alls bra. Tänkte att det kunde vara lite trevligt med tidigt 90-tal, en privatdetektiv som luskar i diverse uppdrag och på det en actionkomedi som underhåller. Men vet inte riktigt vad tanken var med den här filmen då den inte lyckas särskilt bra med mycket.


©20th Century Fox

Redan inledningsvis känns tonen på filmen något konstig. Ford Fairlane agerar berättarröst och har en något udda stil. Han försöker vara rolig men det skär sig då det nästan blir som en blandning mellan en parodi och att försöka vara cool. Dessutom är huvudkaraktären ganska otrevlig och svår att gilla. En kombination av karaktären och skådespelaren.


©20th Century Fox

Bitvis tänker man på The Naked Gun (1988), inte minst det faktum att Priscilla Presley är med i båda. Dessutom Wayne Newton i huvudskurkrollen som man inte direkt kan ta på allvar. Men det här blir långt ifrån lika bra eller roligt som nämnda film. De har egentligen inte så mycket gemensamt med varandra, men ibland känns det som man försökt skapa en sådan typ av humor utan att få till det.


©20th Century Fox

Själva deckarhistorien hade kunnat funka om det hela hade gjort ett bättre jobb med filmens ton, huvudkaraktär och manuset. Det finns egentligen inte mycket som funkar med den här filmen vilket gör att den känns klart mycket längre än den är. Runt 1.40 lång men då handlingen är spretig och aldrig greppar tag i en blir det jobbigt att ta sig igenom filmen under andra halvan. Musiken av Yello är en av ljusglimtarna då den oftast skapar lite stämning, även om den mestadels håller sig i bakgrunden.

2 - Skådespelare
1 - Handling
2 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
11 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 4.5 alt. 5.0
IMDb: 6.4