Cocoon

Titel: Cocoon / Cocoon - djupets hemlighet
Genre: Komedi/Drama/Sci-Fi
Land: USA
År: 1985
Regi: Ron Howard
I rollerna: Wilford Brimley, Don Ameche, Hume Cronyn, Maureen Stapleton, Jessica Tandy, Steve Guttenberg, Brian Dennehy

Handling: När tre gamla vänner flyr sitt ålderdomshem för att ta ett tjuvdopp i grannens simbassäng, sker ett mirakel. När gubbarna kommer upp ur vattnet känner de sig yngre och piggare.

Omdöme: På ett ålderdomshem i Florida bor de tre vännerna Ben (Wilford Brimley), Art (Don Ameche) och Joe (Hume Cronyn). De smyger iväg och tar sig in på grannens egendom för att använda inomhusbassängen, eftersom huset står övergivet. Men deras dagliga äventyr får sig en törn när en grupp på fyra hyr huset för en månad.


© 20th Century Fox

Walter (Brian Dennehy) och Kitty (Tahnee Welch) tillhör gruppen på fyra som hyr huset och en yacht som tillhör Jack Bonner (Steve Guttenberg). De ska nämligen dyka på en specifik plats och bärga vad som visar sig vara kokonger, som de sedan placerar i inomhusbassängen. När de tre pensionärerna återigen smyger in och tar sig ett dopp, upptäcker de något oväntat - de känner sig betydligt yngre och har mer energi än på många år...


© 20th Century Fox

Det är svårt att inte tänka på Steven Spielberg och ett par av hans filmer när man ser denna Ron Howard-film. Istället för att handla om barn som hamnar i knepiga situationer med utomjordingar, följer vi här en grupp pensionärer. Den stora skillnaden är att vi får se ett gäng etablerade veteranskådespelare och i det här fallet får några av dem smaka på ungdomens källa.


© 20th Century Fox

Filmen blev en succé när den kom, vann två Oscars för bästa visuella effekter och bästa manliga biroll (Don Ameche). Det kom dessutom en uppföljare, även om den inte var lika omtyckt eller framgångsrik. Ron Howard hade gjort ett par filmer innan denna, men detta var hans första storfilm och därefter skulle det komma många fler i hans karriär.


© 20th Century Fox

Filmen har en melankolisk känsla då den snarare ger en nedstämd upplevelse än att kännas direkt upplyftande. Den skiljer sig därför en del från vad man kanske skulle förvänta sig, vilket kan vara på gott och ont. Den har tillfällen då den blir lite mysigare, främst tack vare musiken av James Horner - inte minst huvudmelodin - men överlag ligger en sorgsen känsla över filmen. Det handlar trots allt om en grupp pensionärer på ålderns höst, och hoppet de och vi som tittare känner är bitterljuvt.


© 20th Century Fox

Det är inte en film som verkligen har det lilla extra. Den har lite av varje och gör en del bra, men inte till den grad att man skulle svepas med fullt ut. 80-talskänslan finns där, samtidigt är den inte lika påtaglig som i många av favoritfilmerna från decenniet. Allt som allt resulterar det i en medioker film, varken mer eller mindre. Det betyder inte att den inte är värd att se, men den lämnar inga djupare spår efter sig, vare sig under filmens gång eller i efterhand.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.7

Trading Places

Titel: Trading Places / Ombytta roller
Genre: Komedi
Land: USA
År: 1983
Regi: John Landis
I rollerna: Eddie Murphy, Dan Aykroyd, Jamie Lee Curtis, Denholm Elliott, Ralph Bellamy, Don Ameche, Paul Gleason, Jim Belushi, Philip Bosco, Giancarlo Esposito

Handling: I samband med en lustig liten vadslagning bestämmer sig ägarna till familjeföretaget för att spela den unge direktören ett spratt. De tar ifrån honom allt; bil, hus och kontokort samtidigt som han anklagas för stöld. Istället får en småskurk med en mindre bemedlad bakgrund ta hans plats.

Omdöme: Louis Winthorpe (Dan Aykroyd) och Billy Ray Valentine (Eddie Murphy) är varandras raka motsatser. Winthorpe är framgångsrik, bor flott, har egen betjänt, planerar att gifta sig med sin flickvän och har en högt uppsatt position hos bröderna Duke, Randolph (Ralph Bellamy) och Mortimer (Don Ameche). Valentine å sin sida har ingenting, bor på gatan, tigger och ses som en småbrottsling som är potentiellt farlig.


© Paramount Pictures

Efter att Valentine gripits inne på den privata klubben där bröderna Duke, Winthorpe och andra pompösa män kopplar av, får Randolph och Mortimer en idé. De ser det som ett ypperligt tillfälle att testa ett av sina sociala experiment. Tanken är att se om en man som inte har något, Valentine, kan bli framgångsrik om han får en hjälpande hand medan Winthorpe, som har allt, kan bli kriminell om de tar ifrån honom jobbet, pengarna och bostaden.


© Paramount Pictures

En gammal goding som man växte upp med då den fanns på video där hemma och som alltid uppskattats. Och det är inte som så att det mest är nostalgin som talar utan det är faktiskt en film som håller. Det är även en julfilm som utspelar sig runt julen och även nyår, så det är perfekt att plocka fram den under slutet av året.


© Paramount Pictures

När man ser en komedi är man givetvis ute efter att ha kul med filmen och gärna få sig ett par skratt. Sällan lyckas komedier vara bra rakt igenom och många gånger får de en inte att skratta. Denna får en att skratta högt ett par gånger, trots att den setts många gånger. Det är omöjligt att inte charmas av den och dess karaktärer. Gillar inte minst när både Eddie Murphy och Dan Aykroyd tittar in i kameran vid ett par tillfällen.


© Paramount Pictures

Murphy och Aykroyd är båda mycket bra som Valentine respektive Winthorpe. De funkar både som rika och fattiga och allt däremellan. De får ypperligt sällskap av birollerna. Jamie Lee Curtis har sagt att filmen och rollen förändrade hennes karriär då den visade prov på hennes komiska talang vilket ledde till framtida roller. Denholm Elliott är passande som den torre butlern och så har vi gamlingarna Ralph Bellamy och Don Ameche som de skönt giriga bröderna Duke.


© Paramount Pictures

En sak som filmen både kan hyllas och kritiseras för är en del politiskt inkorrekta inslag. Är man lite mer känslig eller har tunnelseende kanske man kan ha invändningar mot detta. Men det är lätt att uppskatta det eftersom det kommer så naturligt och faktiskt är roligt. Ibland är det kanske en del starka ord som används men det är en del av vissa karaktärer och budskapet man vill få fram. Utan det lite färgstarka språket och andra inslag hade filmen varit mer barntillåten och inte den film vi ser.


© Paramount Pictures

Sitter med ett leende och myser mig igenom stora delar av filmen. Det är en komisk pärla som verkligen håller och måste hyllas. Det blev en succé när den kom och är älskad av många, både som en riktigt bra komedi och julfilm. En kul notis är att filmen lär vara en omtyckt julklassiker i Italien där den varje jul visas på italiensk tv. Personligen ses den inte som en julfilm i första hand utan som en komedi av hög klass. Men att den utspelar sig under jul och nyår är ett plus då det skapar lite extra mys och stämning.

4 - Skådespelare
4 - Handling
5 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5 alt. 8.0
IMDb: 7.5