The Thursday Murder Club

Titel: The Thursday Murder Club / Torsdagsmordklubben
Genre: Komedi/Kriminalare/Mysterium
Land: Storbritannien/USA
År: 2025
Regi: Chris Columbus
I rollerna: Helen Mirren, Pierce Brosnan, Ben Kingsley, Celia Imrie, Naomi Ackie, Daniel Mays, Jonathan Pryce, Ruth Sheen, Paul Freeman, Richard E. Grant

Handling: Fyra okuvliga pensionärer – Elizabeth, Ron, Ibrahim och Joyce – ägnar all sin tid åt att lösa ouppklarade mordfall för skojs skull. När ett oförklarligt dödsfall inträffar precis utanför deras egen tröskel tar deras avslappnade detektivarbete en spännande vändning.

Omdöme: Välkommen till Coopers Chase, ålderdomshemmet som alla pensionärer drömmer om. Elizabeth (Helen Mirren), Ron (Pierce Brosnan), Ibrahim (Ben Kingsley) och nykomlingen Joyce (Celia Imrie) fördriver tiden med "The Thursday Murder Club". De granskar gamla ouppklarade mordfall och försöker lösa dem - eller åtminstone spekulera i vad som egentligen hände. Mysterier som håller dem upptagna och alerta.


© Netflix

När en av delägarna mördas och den andre vill bygga lyxlägenheter på tomten - vilket skulle innebära att ålderdomshemmet stängs - blir det upp till "Torsdagsmordklubben" att lösa mysteriet. De behöver dock någon på insidan som kan ge dem information om utredningen. Valet faller på den unga lokalpolisen Donna De Freitas (Naomi Ackie), som snabbt visar sig bli en värdefull allierad.


© Netflix

Ett mordmysterium med en skådespelarensemble bestående av en rad duktiga skådespelare, vilket genast får en att tänka på Agatha Christie. Det bygger istället på en bok av Richard Osman. Regin står Chris Columbus för, som tidigare i sin karriär gjorde Adventures in Babysitting (1987), Home Alone (1990), Only the Lonely (1991) och Mrs. Doubtfire (1993), för att nämna några. I sistnämnda spelade för övrigt Pierce Brosnan, vilket han även gör här.


© Netflix

När filmen inleder med ett gammalt ouppklarat mordfall från 1970-talet kan man lätt tro att fokus kommer att ligga där, eller på andra gamla fall. Men när ett mord inträffar med koppling till Coopers Chase skiftar fokus till att försöka lösa just det fallet. Polisen står handfallen, vilket inte är särskilt förvånande med tanke på vem som leder utredningen - den tafatte Chris Hudson (Daniel Mays).


© Netflix

Skådespelarna får tillskrivas en hel del av filmens framgång. Ledda av Helen Mirren finns här en ensemble som inte bara hanterar den humoristiska sidan utan också tillför ett visst allvar. Att försöka lösa mordmysteriet blir inte bara en komedi - till slut börjar folk så smått dö som flugor, utan att det spårar ur.


© Netflix

En sak som hade kunnat göra filmen ännu trevligare hade varit om "The Thursday Murder Club" luskat i fler gamla ouppklarade mordfall. För även om det aktuella mordet med koppling till Coopers Chase blir intressant att följa, är ouppklarade fall från det förflutna oftast mer spännande. Mördare kan ha kommit undan, och en ny chans ges att hitta de skyldiga. Filmen är dock småtrevlig som den är och har egentligen inga svackor, men når samtidigt inte heller de riktiga topparna.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.5

Echelon Conspiracy

Titel: Echelon Conspiracy
Genre: Action/Thriller
Land: USA/Bulgarien
År: 2009
Regi: Greg Marcks
I rollerna: Shane West, Edward Burns, Ving Rhames, Martin Sheen, Jonathan Pryce

Handling: Mystiska sms lovar en ung amerikansk dataingenjör rikedomar, för att sedan göra honom till målet för en dödlig internationell sammansvärjning. Agenter jagar honom över hela jordklotet, medans en person i regeringen med mycket makt följer en mystisk agenda som hotar världens stabilitet.

Omdöme: Max Peterson (Shane West) är en dataingenjör som befinner sig i Bangkok där han installerar ett säkerhetssystem åt en rik klient. Dagen innan avresa får han ett paket till sitt hotell. Paketet innehåller en ny mobiltelefon som inte kommit ut på marknaden än. Snart börjar han få mystiska sms utan avsändare som ger honom tips. Det första räddar hans liv då han väljer att stanna en natt till och planet han skulle med störtar.


© After Dark Films

Mobilen och sms:en har nu fått Max fulla uppmärksamhet efter att ytterligare sms visat sig vara till stor hjälp. Han beger sig till Prag där han får direktiv att spela på hotellets kasino vilket visar sig ge honom stora vinster varje gång.


© After Dark Films

Kasinots säkerhetsansvarige, amerikanen och f.d. FBI-agenten John Reed (Edward Burns), misstänker att Max fuskar med hjälp av mobiltelefonen. FBI-agenten Grant (Ving Rhames) plockar in Max på förhör då de spårat de mystiska sms:en till honom. Max visar sig ha blivit indragen i en internationell konspiration som redan tagit flera liv och allt verkar peka på det kraftfulla övervaknings- och säkerhetssystemet Echelon...


© After Dark Films

Ganska trevlig premiss på filmen och det påminner lite om 13 Sins (2014) där en man får kryptiska meddelanden som ger honom belöningar för varje sak han genomför. Här handlar det till en början om något liknande men det hela är mer storskaligt och blandar bl.a. in den amerikanska underrättelsetjänsten.


© After Dark Films

Trion Ving Rhames, Martin Sheen och Jonathan Pryce tillhör filmens etablerade och duktiga skådespelare. Ingen av dem behöver väl direkt förta sig men funkar. Lite synd att Jonathan Pryce inte får en större roll. Amara Zaragoza (här Tamara Feldman innan hon bytte sitt namn) är en trevlig bekantskap och får en viktigare roll än väntat.


© After Dark Films

Svagaste kortet är Shane West i huvudrollen som mer känns som en TV-skådis. Å andra sidan ska han spela lite av en datanörd som kastas in i konspirationen. Sedan har vi Edward Burns som mest känns som en blandning mellan bröderna Ben Affleck och Casey Affleck, med andra ord inte särskilt övertygande.


© After Dark Films

Filmen skulle lite lätt kunna delas in i tre faser. Den första är bäst då det utspelar sig i Bangkok lite kort och sedan i Prag. Efter det bär det av till Moskva där det bl.a. bjuds på en biljakt. Och så avslutningsvis "hem" till USA där vi får upplösningen på konspirationen. Avslutande delen är svagast även om filmen håller intresset uppe bättre än en del annat. Det är trots allt något av en lågbudgetfilm men det känns ändå som man gjort vad man kunnat med materialet. Inget direkt tankeväckande men det funkar mestadels för att ge lite underhållning för stunden.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 5.7

The Penguin Lessons

Titel: The Penguin Lessons
Genre: Drama/Komedi
Land: Storbritannien/Spanien
År: 2024
Regi: Peter Cattaneo
I rollerna: Steve Coogan, Jonathan Pryce, Vivian El Jaber, Björn Gustafsson

Handling: Engelsmannen Tom får en efterhängsen pingvin på halsen efter att ha räddat den från oljespill. På den argentinska internatskola där Tom arbetar blir pingvinen elevernas favorit, och charmar alla från Toms excentriska kollega Tapio till rektor Buckle. Utanför skolmurarna gör sig dock en turbulent politisk verklighet påmind, och en vän till Tom hamnar i fara.

Omdöme: Inspirerat av verkliga händelser träffar vi engelsmannen Tom Michell (Steve Coogan) som anländer till Buenos Aires, Argentina år 1976. Landet är mitt uppe i ett militärstyre vilket innebär att det politiska läget är mycket osäkert. Tom har dock kommit dit som lärare i engelska på en internatskola och blir med en gång informerad av skolans rektor Buckle (Jonathan Pryce) att de håller sig neutrala vad gäller politik. Det är något Tom inte har något emot då han kommit dit för att tjäna pengar och spendera dem på alkohol och kvinnor.


©Lionsgate

Under ett par dagar då skolan stänger i en vecka p.g.a. det tryckta läget i landet, tar Tom färjan över till Uruguay för att ha trevligt. I släptåg får han den finske läraren på skolan, Tapio (Björn Gustafsson) som mest går Tom på nerverna med sina snyfthistorier om sin ex-fru. Väl i Uruguay får Tom dock trevligt då han träffar en kvinna. Men vad han inte kunnat räkna med är att påträffa en pingvin på stranden, täckt i olja. Efter att ha räddat livet på pingvinen beslutar han sig för att ta med sig den tillbaka till Buenos Aires.


©Lionsgate

Regi av Peter Cattaneo som gjorde The Full Monty (1997) och manus av Jeff Pope som skrev Philomena (2013) med Steve Coogan. Filmen är mer åt Philomena (2013)-hållet men med pingvinen som x-faktorn. Pingvinen må inte vara med lika mycket som man skulle kunna tro men den har en positiv effekt på alla som kommer i kontakt med den.


©Lionsgate

Tom är en cynisk medelålders man som när han anländer till Argentina mest bara bryr sig om sig själv och slänger ur sig sarkastiska kommentarer. Han har inte heller någon avsikt att ta hand om pingvinen men efter att ha räddat den märker han att pingvinen sent kommer glömma att han räddat dess liv. Han har nu en vän för livet och den vänskapen kommer förändra Tom som inser att han inte behöver vara en bitter och egoistisk person.


©Lionsgate

Tycker filmen till en början har en lite konstig ton som gör det något svårt att uppskatta filmen. Musiken är ingen höjdare och det hela försöker väl vara mer av en komedi än ett finstämt drama vilket känns fel eftersom humorn inte riktigt funkar. Det hjälper inte heller att finske Tapio spelas av en svensk vilket man stör sig på. Varför inte göra karaktären till svensk eller ha en finsk skådespelare? Nu skär det sig med hans svenska brytning, även om Björn Gustafsson inte gör bort sig som den egendomlige Tapio.


©Lionsgate

Allt eftersom blir filmen bättre när man lägger den inte helt lyckade humorn åt sidan och det blir mer av en feelgood-historia. Detta tack vare att Tom med hjälp av pingvinen växer som person och når ut till sina elever, och alla andra runt honom för den delen. Lite sorgligt också men det är något som passar och gör att det skapas lite mer känslor. Man bryr sig till slut vilket man inte riktigt gjorde under första halvan av filmen.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.3

One Life

Titel: One Life
Genre: Drama
Land: Storbritannien
År: 2023
Regi: James Hawes
I rollerna: Anthony Hopkins, Lena Olin, Johnny Flynn, Helena Bonham Carter, Jonathan Pryce

Handling: Nicholas 'Nicky' Winton, en ung Londonmäklare som under månaderna fram till andra världskriget räddade över 600 barn från det nazistiskt ockuperade Tjeckoslovakien.

Omdöme: I denna verklighetsbaserade historia ses Anthony Hopkins som Nicky Winton som på äldre dar år 1987 en gång för alla försöker lägga minnena från det förflutna åt sidan. I snart 50 år har han suttit på den häpnadsväckande historien om hur han tillsammans med ett par andra hängivna organiserade och såg till att få ut hundratals barn från Tjeckoslovakien innan den stundande naziockupationen ägde rum när andra världskriget bröt ut.


©Warner Bros.

Nicky lever ett lugnt och tillbakadraget liv med sin fru Grete (Lena Olin) och hon vill inget annat än att han gör sig av med allt arkivmaterial han samlat på sig i alla dessa år. Nicky bestämmer sig för att försöka lämna över ett album med klipp, foton och olika dokument som berättar historien som ägde rum i slutet av 1930-talet. Samtidigt som han vänder sig till tidningar och ett museum blickar han tillbaka på sina unga år.


©Warner Bros.

Under 1930-talet var den unge Nicky (Johnny Flynn) en börsmäklare i London som engagerade sig i att hjälpa flyktingarna som försökte ta sig ut från olika läger i Tjeckoslovakien när Hitler började dra åt snaran. Med hjälp av sin mor Babi (Helena Bonham Carter) och ett par lokala på plats i Prag var målet att få ut de utsatta barnen med tågtransporter till Storbritannien. Tiden är knapp och det är mycket som måste klaffa, inte bara för att få ut barnen utan även att fosterfamiljer kan ta emot dem.


©Warner Bros.

En stark historia som inte riktigt blir så stark när den berättas i denna film. Kanske lite för mycket TV-films känsla över det hela utan att det vare sig blir så gripande, dramatiskt eller spännande som det borde kunnat bli när vi följer unge Nicky och hans vänner som jobbar febrilt med att få barnen till London.


©Warner Bros.

Vad som till slut funkar bäst och gör att det blir emotionellt är när den äldre Nicky får den uppmärksamhet han förtjänar för sin insats. Han har nämligen undrat vad som hänt med barnen han lyckades få ut och hela den biten är stark. Han gjorde det inte för ärans skull och pratade inte om det med någon på 50 år. Allt han ville var att ge en hjälpande hand. Att få veta att de hade det bra var belöningen han behövde få för att kunna avsluta det kapitlet och äntligen känna sig fri från sina funderingar.


©Warner Bros.

Nicholas "Nicky" Winton kom att kallas för den brittiske Schindler för sina insatser. På många sätt känns det som Anthony Hopkins spelar honom nästan på autopilot. Han behöver inte förta sig och är hela tiden i full kontroll. Men när det väl gäller och Nicky uppmärksammas och hyllas, plockar Hopkins fram precis det känsloregister som rollen kräver. Även om det till slut blir ganska känslosamt när Nickys bedrift hamnar i blickfånget, känns det som den verklighetsbaserade storyn är starkare än vad filmen lyckas få fram.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.6