Total Recall

Titel: Total Recall
Genre: Action/Sci-Fi
Land: USA
År: 1990
Regi: Paul Verhoeven
I rollerna: Arnold Schwarzenegger, Rachel Ticotin, Sharon Stone, Ronny Cox, Michael Ironside

Handling: Det är år 2084. Douglas Quaid hemsöks ständigt av samma dröm om planeten Mars. När han köper minnen av en semester hos Rekall går något väldigt fel. Snart börjar han ifrågasätta hela sin identitet.

Omdöme: Året är 2084 och planeten Mars har koloniserats. Douglas Quaid (Arnold Schwarzenegger) har en vacker fru i Lori (Sharon Stone) och han arbetar som byggarbetare, ett till synes perfekt jobb för honom. Men han hemsöks av en återkommande dröm om Mars och en brunett. Drömmen och hans besatthet av Mars får honom att besöka Rekall - ett företag som erbjuder implanterade minnen som får hjärnan att tro att de verkligen upplevts.


© StudioCanal

Något går väldigt fel när Quaid besöker Rekall. Istället för att få sitt livs semesterupplevelse får han uppleva en levande mardröm. Plötsligt vill folk från alla håll och kanter döda honom och han själv verkar vara en hemlig agent. Vad är kopplingen till Mars? Vem är kvinnan i drömmen? Och varför har Mars guvernör Cohaagen (Ronny Cox) sänt Richter (Michael Ironside) och hans män efter Quaid?


© StudioCanal

Efter att Paul Verhoeven gjorde succé med RoboCop (1987), blev detta hans nästa film. Vi kastas in i en futuristisk värld som till viss del för tankarna till Blade Runner (1982) och Minority Report (2002) - två andra filmer baserade på Philip K. Dicks noveller - i kombination med Verhoevens våldsamma stil som inte lägger några fingrar emellan.


© StudioCanal

När man ser en actionfylld science-fictionfilm som har några år på nacken, är det svårt att inte oroas över hur tekniken och effekterna åldrats. Visst är vissa inslag daterade, men mestadels på ett charmigt vis som inte sänker filmupplevelsen. Istället är styrkorna med de praktiska effekterna tydliga, och de kommer verkligen till sin rätt.


© StudioCanal

Allt det visuella är inte fulländat, men till stor del känns mycket av vad man får se äkta på ett sätt som är svårt att återskapa när allt görs med CGI-effekter, hur påkostade de än må vara. Detaljrikedomen i effekterna, makeupen, maskerna, skottskadorna och så vidare visar verkligen vilket gediget jobb som ligger bakom. Filmen belönades också med ett specialpris för bästa specialeffekter på Oscarsgalan.


© StudioCanal

Att följa Douglas Quaid är som att följa med på en minnesresa som Rekall erbjuder sina kunder. Till en början är det något förvirrande och man är inte säker på vad man ska tycka. Men efter ett tag är det non-stop action och sci-fi som man bara måste gilla. Efter att handlingen förflyttats till Mars lyfter också filmen när Quaid börjar pussla ihop sin verkliga identitet.


© StudioCanal

Vi får inte en perfekt film, men tack vare Paul Verhoevens kompromisslösa regi, ett manus och en grundidé som fortfarande känns före sin tid, samt gott om action som inte viker sig en tum, får man något som är lyckat och minnesvärt. Det är helt enkelt en film man gärna återvänder till och som alltid levererar och underhåller. En viktig detalj är att manuset både är smart och verklighetsförvrängande. Det leker skickligt med gränsen mellan dröm och verklighet, och håller tittaren i ständig osäkerhet om hur det faktiskt ligger till.

3 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 7.5

Scanners

Titel: Scanners
Genre: Sci-Fi/Thriller/Skräck
Land: Kanada
År: 1981
Regi: David Cronenberg
I rollerna: Stephen Lack, Jennifer O'Neill, Patrick McGoohan, Michael Ironside

Handling: I en värld där ett antal personer har speciella psykiska krafter, försöker företaget som utvecklat dessa krafter få kontroll över en utbrytargrupp som försöker stoppa dem från att använda krafterna för sina egna syften.

Omdöme: Cameron Vale (Stephen Lack) är en dagdrivare som sitter på oanade psykiska krafter. Efter att han upptäckts med sina psykiska förmågor plockas han in av företaget ConSec. Där tas han under vingen av Dr. Paul Ruth (Patrick McGoohan) som är expert på s.k. Scanners, vilket är precis vad Cameron Vale är.


© Criterion

Samtidigt presenterar sig Darryl Revok (Michael Ironside) för ConSec genom att visa sina starka psykiska krafter vilket leder till att sex personer dör. Ledningen för ConSec funderar nu på att lägga ner sin verksamhet med Scanners men Dr. Ruth ser en chans att rädda situationen. Detta genom att släppa loss sin Scanner - Cameron Vale - för att lokalisera andra Scanners som kan leda dem till Revok. Vägarna leder Vale till Kim Obrist (Jennifer O'Neill) som kan sitta på nyckeln som leder honom till Revok.


© Criterion

David Cronenberg hade gjort ett par lågbudgetfilmer inom body horror-genren men denna tog det ett steg längre. Den tonar förvisso ner skräckinslagen en del men visade att han kunde nå ut till en bredare publik. Tyvärr tvingades han jobba under tidspress vilket gjorde att det inte fanns ett färdigskrivet manus när man påbörjade inspelningen.


© Criterion

På sina håll känner man att filmen pendlar mellan lite TV-film och att sikta på något större. Begränsningarna under inspelningen hjälpte nog inte visionen Cronenberg hade för filmen. En högre budget och mer tid att jobba på manuset och en del andra detaljer hade nog kunnat göra susen, men resultatet blir ändå ganska tillfredsställande.


© Criterion

Det känns som det fanns mer att få ut från idén. Tänker inte minst på en av de explosiva scenerna tidigt i filmen som visar prov på vad dessa Scanners är kapabla till. Det hade kanske blivit för mycket om man bjudit på mer av samma vara filmen igenom, men någon till sådan scen hade varit välkommen. Det är trots allt en kul idé och välgjort vilket är en av huvudanledningarna varför filmen fått kultstatus.


© Criterion

Överlag skulle man kunna beskriva det mesta som ojämnt. Storyn är något ojämn, även om den till stor del funkar som den är. Prestationerna är av blandad kvalitet. Stephen Lack i rollen som Cameron Vale och en del biroller är något svaga, men Patrick McGoohan som Dr. Paul Ruth respektive Michael Ironside som Darryl Revok visar mer klass. Fotot uppvisar en del ögongodis och potential på sina håll. Avslutningsvis har vi musiken av Howard Shore som blandar och ger. På sina håll svag men ofta stämningsfull. Långt ifrån en fulländad film alltså men ändå sevärd med en del scener som sticker ut.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.7

BlackBerry

Titel: BlackBerry
Genre: Drama/Komedi
Land: Kanada
År: 2023
Regi: Matt Johnson
I rollerna: Jay Baruchel, Glenn Howerton, Matt Johnson, Michael Ironside

Handling: Två totalt omaka entreprenörer - den fumliga uppfinnaren Mike och den iskalla säljaren Jim - teamar upp bakom prylen som skulle komma att bli en världssuccé i raketfart. Men smartphone-revolutionen kommer ikapp dem när fallhöjden är som störst, och landningen blir allt annat än vacker. BlackBerry är historien om originalen bakom den beroendeframkallande superhypade lilla telefonen som nådde omedelbar ikonstatus bland kändisar och finansmoguler - och lika snabbt kastades i soporna när hypen dog.

Omdöme: Detta är den verklighetsbaserade historien om den en gång oerhört populära mobiltelefonen BlackBerry, särskilt under början av 2000-talet då den var ledande på den nordamerikanska marknaden. Det hela startade med grundarna och bästa vännerna Mike Lazaridis (Jay Baruchel) och Doug Regin (Matt Johnson), två tekniknördar hemmahörande i Kanada. Efter att ha utvecklat personsökare och internetmodem, sadlade de om och siktade in sig på att utveckla smartphone-mobiler där telefoni, textmeddelande och internet kunde nå ut till alla hem i en och samma produkt.


©Rhombus Media/Zapruder Films/XYZ Films

Mike och Doug må ha det tekniska kunnandet att lösa alla möjliga problem. Men de är usla på att sälja in sina produkter. Detta är något Jim Ballsillie (Glenn Howerton) hjälper dem med. Han är en skrupelfri säljtyp med affärssinne som kan snacka omkull vem som helst. Han investerar i företaget mot att han får en tredjedel i företaget plus att dela på VD-skapet med Mike. Inom ett par år tar de inte minst den nordamerikanska marknaden med storm.


©Rhombus Media/Zapruder Films/XYZ Films

Inledningsvis känns detta något amatörmässigt med det ryckiga fotot, det tillgjorda utseendet på huvudkaraktärerna och det undermåliga skådespeleriet. Hela upplevelsen känns mer som en halvdan TV-serie än en seriös långfilm. Efter att Jim kommit in som partner och företaget tas till nästa nivå blir också filmen tack och lov både mer välgjord, seriösare och bättre.


©Rhombus Media/Zapruder Films/XYZ Films

Något filmen lyckas bra med är att ge känslan av att det är riktiga tekniknördar som jobbar på BlackBerry och inte skådespelare. Gillar även den lättsamma approachen teamet har där de får jobbet gjort på huvudkontoret i Waterloo, Ontario samtidigt som de har filmkvällar och känns som en stor familj där alla kommer överens och har kul. Detta blir givetvis svårt att bibehålla när företaget växer och kraven ökar. Men för Mikes del är det viktigt att produkterna tillverkas på hemmaplan och inte outsourcas till Kina och liknande då han alltid förespråkat hög kvalitet då han är något av en perfektionist.


©Rhombus Media/Zapruder Films/XYZ Films

Många gånger är en sån här verklighetsbaserad historia där man har en uppgång och fall-historia kanske som bäst under första halvan innan det går utför. Här är det nästan tvärtom. Börjar som sagt trevande, blir intressantare när de växer och blir nog nästan som bäst när Jim, Mike och Doug vill olika saker vilket påverkar företaget negativt. När sedan Apple lanserar sin iPhone och andra företag gör detsamma, får BlackBerry allt svårare att behålla sin popularitet, leverera en hög standard och hålla ihop företaget.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.4